- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Allmänna avdelningen /
270

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 27. 8 juli 1933 - Stjärtlösa flygplan, av K. G. Molin - Notiser - Ammoniumsulfatets kristallform - Värmebeständigt läder - Modern porös filtersten, av A. Salmony

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder

Fig. 5. Soltenhoff-planet typ So A.



Salmson AD 9-motor. Totalvikten är 540 kg,
maximalhastigheten 160 km/tim, och landningshastigheten
80 km/tim.

Ett ryskt experimentplan, Tschemnowski-Grukon
"Parabola",
konstruerat vid den vetenskapliga
avdelningen av den röda luftflottan, har som namnet
anger parabelformad vinge. I motsats till alla förut
nämnda plan har "Parabola" motorn placerad främst,
alltså enligt det vid flygplan vanligaste utförandet.
Även i fråga om landningsstället har det vanliga
konstruktionssättet följts. Vingens maximala djup
uppgår till 3,7 m, hela maskinens längd till 4,7 m.
Spännvidden är 12,14 m och vingytan 30 m2. Hela
bakkanten av vingen upptages av roderytorna,
vilka tjänstgöra såsom kombinerade höjd- och
skevningsroder.

Beträffande sidorodren tillämpas det vid de
stjärtlösa planen övliga utförandet. Angående de
aerodynamiska egenskaperna hos denna vingform
föreligga inga närmare uppgifter, men efter några data
att döma skulle de icke vara särskilt
tillfredsställande. Motorn är en 100-hästars Bristol Lucifer,
och maskinen tar två personer. Tomvikten är 640
kg, nyttig last 240 kg (alltså endast 27 % av
totalvikten); färdhastigheten uppgår till 76 km/tim.

illustration placeholder

Fig. 6. "Parabola B I. Tsch 7".



"Det är icke lätt att simma mot strömmen med
strömlinjeformade plan", uttryckte sig Lippisch
nyligen en smula paradoxalt, när han tänkte på de
svårigheter han haft att övertyga de flygintresserade
om fördelarna hos det stjärtlösa planet. Lippisch
torde vara den av konstruktörerna inom detta
område som nått de bästa resultaten. Lippischplanen
byggas nu vid Fieseler Flugzeugbau i Kassel, och
den stora franska Meuportfabriken tillverkar som
nämnts en maskin av liknande typ. Beträffande
"Pterodactylen" och Soltenhoff-planet föreligga
ganska goda resultat – den förstnämnda typen är ju
mycket grundligt provad – men den kraftiga
pilformen medför svårigheter i den statiska
konstruktionen (stora påfrestningar på vingbalkarna). De i
jämförelse med vanliga flygplan goda egenskaperna
– inte minst i fråga om driftskostnader – hos
Lippischplanen visa dock, att det stjärtlösa flygplanet
med säkerhet kan påräkna att komma till större användning.

NOTISER


Ammoniumsulfatets kristallform. Vid en
sammankomst i Royal Society i London den 17 sistlidne maj
demonstrerade Gas Light and Coke Company mikrofotografier
och preparat avsedda att visa inverkan av små
mängder föroreningar på ammoniumsulfatets
kristallisation. Enligt referat i "Engineering" (2 juni 1933) skall
ur en ren ammoniumsulfatlösning utskiljas kompakta
rombiska kristaller, men om 0,003 % Fe tillsättes
lösningen bildas under för övrigt likartade
kristallisationsförhållanden långa, spetsiga, hexagonala kristaller.
Liknande inflytande ha andra föroreningar, t. e. av
aluminium, krom och beryllium. Förhållandet har en viss
kommersiell betydelse för tillverkningen av
ammoniumsulfat till gödselmedel, enär de hexagonala kristallerna
förbli fria vid lagring, medan ammoniumsulfat av den
normala kristallformen bildar stora hårda klumpar,
vilket ju ej är önskvärt.

Värmebeständigt läder. Enligt ett meddelande i
VDI-Zeitschrift (3 juni 1933) har man i Tyskland nyligen
fört i marknaden en läderprodukt, kallad olerit, som
angives skola äga stor motståndskraft mot het olja och
därför lämpa sig för packningar i maskiner, som komma
i beröring med oljiga vätskor, såsom hydrauliska
pressar och pumpar för bergolja eller produkter av sådan.
Man har gjort försök med strimlor av olerit av
dimensionerna 150 X 30 mm, vilka under 9 dygn lagrats i
100°-ig transformatorolja. Materialet var vid
leveransen tämligen hårt och föga böjligt, och dessa
egenskaper ändrade sig ej nämnvärt under oljebehandlingen.
Vid försöken avtog längden hos strimlorna med 1,3 %
och tjockleken med 0,6 %. Jämförelseprov utfördes på
ett mjukt, mycket böjligt kromläder, vilket redan efter
3 timmar väsentligt formförändrats. Efter 2 dygn hade
kromlädret deformerats till den grad, att man ej kunde
fastställa vare sig längd eller tvärsnitt på provstycket.

Modern porös filtersten. Strävandena efter att finna
en ersättning för de i filterpressen använda dukarna, som
i driften sällan ha mera än en högst begränsad livslängd,
förde redan för årtionden sedan till uppfinningen av
porös filtersten. De ännu för 20 år sedan rätt
ofullkomliga produkterna, vilka man efter den inom vida
gränser växlande porositeten klassificerade som "grov",
"medelfin" och "fin" filtersten, ha sedermera genom
omfångsrikt experimentarbete förbättrats, så att man
numera förfogar över olika material, avsedda för de
mest olika ändamål. Någon universal-filtersten existerar
ej och torde ej heller komma att göra det i framtiden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:14:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0282.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free