- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Allmänna avdelningen /
272

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 27. 8 juli 1933 - Notiser - Lunometern, av O. Pennenkamp - Litteratur - Anmälan: Vi som har noget å selge, av Torsten Althin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

väven företaga avläsningar beträffande trådtjocklek och
vävnadsstruktur.

Starka förändringar i trådantalet visa sig som
brytningar i interferensfigurens våglinjer. Växlar
trädtjockleken inom ett område, så löpa linjerna delvis parallellt
med skalan. På liknande sätt kan man upptäcka, om
trådar täcka varandra, om trådtjockleken ökas eller
minskas osv. Förutom vävnader kan man med
lunometern undersöka andra föremål, t. e. vävkammar,
trådsiktar, spiraler och gängor.

I kombination med andra apparater kan man skarpt
och hastigt utföra nästan alla prov på garner. Så t. e.
kan man mäta tjockleken på enstaka trådar med en
apparat bestående av ett mikroskop med 40 à 60 gångers
förstoring. Mikroskopet är flyttbart längs med tråden i
en dubbel slits i en särskild underdel. Lunometern
anbringas i lös förbindelse med tråden, och man kan
därefter på ett ögonblick finna ett ställe, där tråden
täcker en linje i glaset med det därintill liggande
mellanrummet. Lunometerns skala anger, hur många
trådar som gå på en engelsk tum. Med hjälp av en
omvandlingstabell, vilken innehåller 456 olika
trådtjocklekar, kan trådantalet omräknas i antalet trådar per
fransk tum, centimeter osv. Vidare kan diameter och
tvärsnitt hos trådgodset beräknas.

Mikroskopet kan sedan borttagas med ett handgrepp
och användas för andra ändamål. Den s. k.
lunometerilluminatorn, på vilken den beskrivna anordningen är
monterad, möjliggör genom påläggning av en annan
spegelglasskiva genomlysning av vävnader, färgprover,
trådytor etc. vid vanlig dags- eller lampbelysning.

Till komplettering av trådtjockleksmätningen
användes den s. k. Lunometer-Draller, som verkställer
upptvinning av tråden för mätning av tvinningen. Med
apparaten kan ett godtyckligt antal trådar tvinnas upp.
Trådlängden, på vilken mätningen sker, är 6 eng. tum,
dvs. 15,25 cm. översättningsförhållandet är 1:5,
varför upptvinningen kan försiggå raskt.

Lunometer-illuminatorn består av en låda av massiv,
mörkbetsad ek, i vilken befinner sig en spegel, som
reflekterar ljuset från en rörlampa uppåt mot
spegelglasskivorna på uppställningsbordet. Genom
mellankoppling av olika glas erhåller man ljuset i form av
diffust dagsljus. Under konstanta belysningsförhållanden
t. o. m. i horisontalläge kunna de finaste vävdetaljer
tydligt iakttagas. Vid genomlysning med färgat ljus
kan man erhålla mycket kontrastrika bilder av
ovannämnda undersökningsobjekt.

De lämpliga genomlysningsfärgerna kunna snabbt
väljas med hjälp av en färgsökare, som på en
dubbelglasplatta innehåller 13 olika färgtoner. Man lägger
därvid färgsökaren på illuminatorns genomlysningsyta.
Den däröver anordnade väven visar därvid genast vid
genomlysningen vilken färg som lämpligen bör väljas.
En folie i denna färg inlägges därpå mellan två
spegelglasplattor, som täcka hela genomlysningsytan.
Värmestrålningen från den väl ventilerade rörlampan avledes
på ett sinnrikt sätt från denna yta, så att t. o. m.
mycket ömtåliga och fina objekt kunna undersökas vid låg
och likformig temperatur. Större vävnadsytor, t. e. vid
varuprovning, kunna i sin helhet utbredas över
illuminatorn. Därvid kan man vid behov fotografera de vid
genomlysningen synliga interferensbilderna och
lunometer uppgifterna. Även mikroskopiska undersökningar
kunna företagas med hjälp av illuminatorn.

Lunometern kan även användas för mätning av
glansen hos vävnader. Man ställer därvid instrumentet på
tvären i spetsig vinkel mot provföremålet och lägger ett
normalprov bredvid detta. Glansen bedömes genom
jämförelse mellan de hos normalen och provet iakttagna
interferenslinjerna.

I kombination med andra specialapparater kan
lunometern användas även för mekaniska undersökningar
å garner.                                                 O. Pennenkamp.

LITTERATUR


Bokanmälan.

Vi som har noget å selge,
Rolf Gundersen, H.
Asehehoug & C:o. Oslo 1932.

Visserligen är denna bok huvudsakligen tillrättalagd
för norska förhållanden, men den är så piggt och
trevligt hopkommen och innehåller så många beaktansvärda
synpunkter, att den även förtjänar en svensk läsekrets.
Den vänder sig kanske mest till dem, som ha med
detaljhandeln att göra; ehuru knepen vid grosshandeln
även beröres. Det förefaller anmälaren som om
konsterna voro många, men knepen ännu fler, då det
gäller att i dessa, av de flesta såsom onormala ansedda
tider, sälja även förstklassiga och billiga varor. Det
finnes ett mycket gammalt ordspråk, som säger, att i varje
affär förekommer åtminstone ett litet uns av bedrägeri.
Det är ju inte heller stort mer än en mansålder sedan,
då varje form för reklam ansågs förkastlig och varje
reklamerad vara verkade misstänkt. Man kan ju fråga
sig, hur affärslivet av i dag skulle té sig om plötsligt
affärsmetoderna omlades och all reklam upphörde.
Säkerligen skulle affärerna råka i baklås åtminstone för
en tid och säkert för sådana varor, som icke äro direkta
behovsvaror, utan för vilka ett behov skapats med
reklamens makt. Just detta, att "först skapa ett behov
och sedan sälja en vara", är väl en av de viktigaste och
samtidigt farligaste sentenser, som reklammännen
präglat; riktig därför att genom behovsframkallandet
avsättning och användning vinnes för varor och därmed
industriellt arbete och dettas upphov, uppfinnarintelligens,
och farlig därför att produktionen ofta efter hand
drives upp i en höjd, som icke står i proportion till något
verkligt behov. Det få sannerligen affärsmännen känna
på, då konjunkturerna svänga i ofördelaktig riktning.
Frågan är då, om det är rätt eller ej att med
uppbjudande av reklamteknikens alla resurser framhärda, i att
trots "dåliga tider" locka allmänheten till köpenskap?
Ja, huvudsaken är väl att ruljansen hålles igång och att
penningmarknaden icke låses mer än som redan skett.
För att åstadkomma detta fordras givetvis
försäljningsteknikens rationalisering, men det skulle väl inte skada
om också produktionens omfattning rationaliserades och
lades om på en annan bog. Att ge sig in på den frågan,
är emellertid alltför vanskligt, och vi få här hålla oss
till de problem, som den åsyftade boken behandlar,
nämligen försäljningen av de goda och billiga varor, vilka
f. n. översvämma världen. Antagligen komma många
reklammän, och bland dem finnas ju icke så få
ingenjörer, att vid läsandet av Gundersens bok säga, att dessa
idéer, de känna vi så bra till förut. Det kan delvis vara
sant, men hur omsättas de i praktiken? För en
utomstående förefaller det såväl vid läsandet av tidnings- och
tidskriftsannonser som vid besök i affärer, att
reklammetoderna och försäljningstekniken i allmänhet är i
starkt behov av en förnyande uppfriskning, det må sedan
råda vilka konjunkturer som helst. Någon ofelbar
codex i detta avseende är givetvis icke Gundersens
skrift, men den innehåller en mängd goda idéer, uppslag
och antydningar. På senare åren ha erkännansvärda
försök gjorts att gjuta nytt liv i annons- och
reklamkampanjernas, i skyltningens och i
butiksinredningarnas etc. uppläggning och utformning, ja, man har
känslan av att det nästan slösats med idéer och att krutet
skjutits bort för hastigt och kanske ibland åt fel håll.
Publiken förefaller trött och varför inte helt enkelt död,
åtminstone skendöd, och då behövs det finurliga medel
för att pigga upp livsandarna igen. Det synes, som om
Gundersen kommit med en hel del uppslag, åtminstone
synes det så för den, som aldrig haft något att sälja,
utan enbart varit kund och fått släppa till sekinerna.
                                                        Torsten Althin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:14:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0284.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free