- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Allmänna avdelningen /
277

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 28. 15 juli 1933 - Framställningen av bladaluminium, av Erik Hallström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

längden. Denna procedur upprepades, till önskad
tunnhet uppnåtts.

Redan efter 1 1/2 år lyckades man emellertid finna
en användningsbar metod att utvalsa aluminiumband
till tunna folier. Denna bandmetod har mycket
bidragit till aluminiumfoliernas utbredning. Genom
nämnda förfarande blev det över huvud taget
möjligt att framställa bladaluminium ej endast i ark
utan även i långa band (rullar).
Förpackningsindustrien förstod också genast att anpassa sig
härefter, och numera användes bladaluminium till
förpackning av även billigare artiklar. I samband
härmed bör framhållas, att innan aluminiumfolierna
lämna fabriken, undergå de en glödgningsprocess.
Härigenom förintas alla eventuellt vid varan
häftande baciller, varigenom vi alltså i den
användningsfärdiga produkten ha ett ur hygienisk synpunkt
fullkomligt oklanderligt förpackningsmaterial. Tenn-,
bly- eller kompositionsfolier kunna ej underkastas
dylik glödgning, emedan dessa metallers smältpunkt
är för låg. Möjligheten för sterilisering mot baciller
innebär en stor fördel hos våra dagars
aluminiumfolier, som dessutom äro fullkomligt luktfria och
även giftfria, vilken sistnämnda egenskap ej är minst viktig.

Med ungefär förenämnda uppgifter inleder en förf.
en artikel i rubricerade ämne i "Technische Blätter"
en bilaga till "Deutsche Bergwerks-Zeitung".
Närmast härefter beskriver förf., hur aluminiumfolierna
definitivt slogo igenom, varjämte han berör
prisbildningsförloppet och angiver några intressanta
viktsförhållanden.

Från den stund, då det lyckades att utnyttja det
s. k. bandförfarandet, upphörde bladaluminium att
ha karaktären av prononcerad lyxförpackning.
Chokladindustrien var väl den första industrigren,
som insåg aluminiumfoliernas stora värde (omkring
1910). Om också införandet till att börja med stötte
på svårigheter, i det t. e. förpackerskorna voro
ovana att handskas med det lätta materialet, så
kunde dock dessa olägenheter ej hejda
bladaluminiums frammarsch. Genom ökad precision i
tillverkningsprocessen lyckades snart aluminiumfolieindustrien
åstadkomma en med tennfolier i mjukhet
och smidighet fullkomligt jämförlig produkt.

Vad prisbildningen beträffar, så har denna
uppträtt som en medbestämmande faktor i
aluminiumfoliens framgångar. 1910 kostade exempelvis
bladaluminium av tjockleken 0,009 mm 10 KM per kg,
men 1924 hade priset sjunkit till 7:20 RM, 1926 till
6:10 RM, 1927 till 5:10 RM, 1928 till 4:35 RM och
1929 till 4:20 RM per kg. Dessa tal visa klart, att
ej endast kvantitativt utan även i prishänseende
tennfolien ej alls kan upptaga konkurrensen med
aluminiumfolien.

Nedanstående tabell giver en intressant bild av
vikts- och prisförhållanden beträffande alumimum-
och tennfolier.
TjocklekAluminiumfolieTennfolie
i mmm2 pr kgm2 pr kg
0,005. . . 74
0,006 . . . 62
0,007 . . . 5019,48
0,008 . . . 4516,91
0,009 . . . 4115,25
0,010 . . . 3713,60
0,011 . . . 3312,43
0,012 . . . 3111,39
0,013 . . . 28,510,47
0,014 . . . 25,59,74
0,015 . . . 24,89,11

Med stöd av åberopade artikel övergå vi sedan
till den moderna framställningsprocessens tekniska
förlopp. Ur ett gjutet aluminiumblock, för det mesta
av storleken 525 X 220 X 120 mm, framställes genom
en serie valsningsfaser tunna, for det mesta 500 till
800 mm breda folieband av tjocklekar ned till
0,009 mm, ja, ända till 0,005 mm. Mellan
utgångsmaterialet, det 150 mm tjocka metallblocket, och det
0,005 mm tunna foliebandet ligger en förädlingsväg,
som huvudsakligast går från valsmaskin till
valsmaskin. Dessa maskiner stå i långa rader i
fabrikens från damm skyddade valshall. Ju tunnare
bandet är, som löper genom maskinen, desto
noggrannare är maskinens konstruktion och desto
finare poleringen på de över varandra liggande
valsarna. Resultatet av hela valsningsprocessen är
beroende av yrkesskickligheten hos arbetaren, som av
erfarenhet vet huru mycket för varje gång skall
avvalsas, med vilken hastighet maskinen skall gå, hur
han skall inställa den och avkyla den med rovolja.
Renlighet och dammfrihet äro nödvändiga
förutsättningar för uppnående av en god slutprodukt, ty
till och med det finaste damm kan skada folien.

Plåtvalshallen, smältugnen och glödgningsavdelningen
äro därför skilda från folievalshallen. I den
elektriska smältugnen med automatisk
temperaturreglering (750–800°C) nedsmältes det från driften
härrörande skrotet tillsammans med nyaluminium.
Aluminiumsmältan tappas efter hand i elektriskt
uppvärmda kokiller. Genom långsam avkylning av
götet och eftergjutning uppstår en till strukturen
likformig, ren blockkärna. Det yttre skiktet
(gjuthuden) är något hårdare och ej så likformigt som
kärnmaterialet. Det avlägsnas därför på båda
bredytorna i en biockfrasmaskin till ett djup av några
millimeter. Före utvalsningen glödgar man sedan blocket.

Utvalsningen av blocket till en ca 6 m lång och
2 cm tjock aluminiumplatta sker på ett omkastnings-
eller reverservalsverk. Plattans båda sidokanter
uppvisa ojämnheter, och därför avputsas eller trimmas
kanterna på en kanthyvelmaskin 3–5 cm. Vidare
gives plattan en bestämd längd genom kapning i
båda ändarna med maskinsax, varefter plattan i
befintligt skick skäres i fyra lika längder. Varje sådan
längd glödgas före ytterligare utvalsning.

Under den följande utvalsningen på ett flertal
valsmaskiner kapas det ur valsmaskinen kommande
plåtbandet på nytt och kantputsas som förut, tills
man slutligen har hoprullade plåtband om ca 5 m
längd och 1 till 2 mm tjocklek. Genom glödgning
bemästrar man den genom Valsningen i materialet
uppstående spänningen och gör det åter mjukt.

Dessa plåtrullar föras sedan till folievalshallen,
där ytterligare utvalsning på en rad maskiner,
kantputsning, delning och upprullning av de allt
tunnare banden följer på förut beskrivet sätt. Då
banden fått en tjocklek av 0,02 mm, spolar man två
band över varandra till ett dubbelband på ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:14:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0289.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free