Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 28. 15 juli 1933 - Framställningen av bladaluminium, av Erik Hallström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
längden. Denna procedur upprepades, till önskad
tunnhet uppnåtts.
Redan efter 1 1/2 år lyckades man emellertid finna
en användningsbar metod att utvalsa aluminiumband
till tunna folier. Denna bandmetod har mycket
bidragit till aluminiumfoliernas utbredning. Genom
nämnda förfarande blev det över huvud taget
möjligt att framställa bladaluminium ej endast i ark
utan även i långa band (rullar).
Förpackningsindustrien förstod också genast att anpassa sig
härefter, och numera användes bladaluminium till
förpackning av även billigare artiklar. I samband
härmed bör framhållas, att innan aluminiumfolierna
lämna fabriken, undergå de en glödgningsprocess.
Härigenom förintas alla eventuellt vid varan
häftande baciller, varigenom vi alltså i den
användningsfärdiga produkten ha ett ur hygienisk synpunkt
fullkomligt oklanderligt förpackningsmaterial. Tenn-,
bly- eller kompositionsfolier kunna ej underkastas
dylik glödgning, emedan dessa metallers smältpunkt
är för låg. Möjligheten för sterilisering mot baciller
innebär en stor fördel hos våra dagars
aluminiumfolier, som dessutom äro fullkomligt luktfria och
även giftfria, vilken sistnämnda egenskap ej är minst viktig.
Med ungefär förenämnda uppgifter inleder en förf.
en artikel i rubricerade ämne i "Technische Blätter"
en bilaga till "Deutsche Bergwerks-Zeitung".
Närmast härefter beskriver förf., hur aluminiumfolierna
definitivt slogo igenom, varjämte han berör
prisbildningsförloppet och angiver några intressanta
viktsförhållanden.
Från den stund, då det lyckades att utnyttja det
s. k. bandförfarandet, upphörde bladaluminium att
ha karaktären av prononcerad lyxförpackning.
Chokladindustrien var väl den första industrigren,
som insåg aluminiumfoliernas stora värde (omkring
1910). Om också införandet till att börja med stötte
på svårigheter, i det t. e. förpackerskorna voro
ovana att handskas med det lätta materialet, så
kunde dock dessa olägenheter ej hejda
bladaluminiums frammarsch. Genom ökad precision i
tillverkningsprocessen lyckades snart aluminiumfolieindustrien
åstadkomma en med tennfolier i mjukhet
och smidighet fullkomligt jämförlig produkt.
Vad prisbildningen beträffar, så har denna
uppträtt som en medbestämmande faktor i
aluminiumfoliens framgångar. 1910 kostade exempelvis
bladaluminium av tjockleken 0,009 mm 10 KM per kg,
men 1924 hade priset sjunkit till 7:20 RM, 1926 till
6:10 RM, 1927 till 5:10 RM, 1928 till 4:35 RM och
1929 till 4:20 RM per kg. Dessa tal visa klart, att
ej endast kvantitativt utan även i prishänseende
tennfolien ej alls kan upptaga konkurrensen med
aluminiumfolien.
Nedanstående tabell giver en intressant bild av
vikts- och prisförhållanden beträffande alumimum-
och tennfolier.
| Tjocklek | Aluminiumfolie | Tennfolie |
| i mm | m2 pr kg | m2 pr kg |
| 0,005. . . | 74 | – |
| 0,006 . . . | 62 | – |
| 0,007 . . . | 50 | 19,48 |
| 0,008 . . . | 45 | 16,91 |
| 0,009 . . . | 41 | 15,25 |
| 0,010 . . . | 37 | 13,60 |
| 0,011 . . . | 33 | 12,43 |
| 0,012 . . . | 31 | 11,39 |
| 0,013 . . . | 28,5 | 10,47 |
| 0,014 . . . | 25,5 | 9,74 |
| 0,015 . . . | 24,8 | 9,11 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
