- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Allmänna avdelningen /
296

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 31. 5 aug. 1933 - Litteratur - Anmälan: Technische Kulturdenkmale, av Torsten Althin - Tekniska föreningar - Skånska ingenjörsklubben och Tekniska föreningen i Hälsingborg, av F. M. - Tekniska förbundet i Borås, av Wm. - Rättelse: En ny mikromanometer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

LITTERATUR


Bokanmälan.

Technische Kulturdenkmale.
Im Auftrag der
Agricola-Gesellschaft beim Deutschen Museum herausgegeben
von Professor Dr C. Matschoss vom Verein Deutscher
Ingenieure und Dr Ing. Werner Lindner von Deutschen
Bund Heimatschutz unter Mitarbeit von August
Hertwig, Hans von und zu Loewenstein, Otto Petersen und
Carl Schiffner. Ganzleinenban, Din Format A 4, 136
Seiten mit 252 Abb. RM 6:50. Verlag F. Bruckmann
AG. München 1932.

Vid tidigare tillfällen har jag i denna tidskrift
berört de strävanden, som sedan några år kommit till
uttryck i Tyskland för räddande och bevarande av
tekniska minnesmärken av olika slag, det må nu gälla hela
äldre nedlagda industrianläggningar eller enstaka större
maskiner, broar, kranar o. d. Det sedan någon tid i
Tyskland pågående storartade inventeringsarbetet har
som en första frukt avsatt, att ett betydande antal
minnesmärken inregistrerats och numera få det skydd och
den vård, de behöva. Som en andra frukt har
framkommit ett bokverk, vilket i förnämlig utstyrsel, med
vackra bilder och lättflytande text återger och beskriver
några hundra av dessa mera märkliga tekniska, industri-
och hantverkshistoriska minnesmärken, som ibland av
en slump, ibland med bestämd avsikt kommit att
bevaras. Den i det praktiska livet arbetande ingenjören,
som står mitt uppe i och omgiven av den nutida
ingenjörskonstens mästerverk, glömmer eller har kanske icke
ens reda på att den tekniska utvecklingen icke
överallt går fram med lika hastighet på så bred front, som
man lätt är benägen att tro. Ej långt från allfarvägen
finnas i alla länder hantverksyrken, industrigrenar och
tekniska anordningar, som med märkvärdig seghet
bibehållit sig oförändrade genom århundradena. Detta
gäller icke endast Tyskland utan t. e. även vårt land.
En sådan sammanställning av detta förhållande, som
finnes i den ifrågavarande boken, ger ett nytt
perspektiv på den tekniska utvecklingens gång, och ett
studium av den kan därför livligt rekommenderas åt varje
för utvecklingen inom yrket intresserad ingenjör.
                                                                Torsten Althin.

TEKNISKA FÖRENINGAR


Skånska ingenjörsklubben och Tekniska föreningen
i Hälsingborg

företogo den 20 maj en gemensam utfärd till Svalöv och
Landskrona. Färden företogs i medlemmarnas egna
bilar och räknade över 100 deltagare, av vilka ungefär
hälften damer. I Svalöv besågos Sveriges utsädesförenings
laboratorier och växthus under ledning av resp.
avdelningschefer, sedan föreståndaren professor H.
Nilsson-Ehle dessförinnan i ett orienterande föredrag
lämnat en överblick över vad utsädesföreningen hittills
utfört och vilka riktlinjer den följer för sitt fortsatta
arbete. På grund av landets utsträckning i norr och
söder med därav följande olika klimatiska förutsättningar
har föreningen icke mindre än 9 filialer på olika
breddgrader. Arbetet är fördelat på 6 avdelningar: en för
vete, en för korn, en för råg, en för potatis, en för havre,
en för baljväxter. Man beräknar totala värdet av de
under årens lopp sedan föreningens bildande 1886 gjorda
skördeökningarna genom förbättrat utsäde till en
milliard kronor. Till föreningen har staten utbetalt
bidrag med 4 millioner. Bäst har man lyckats med vete,
där förbättringen är 40 % för de i Skåne odlade
sorterna, 20 % för dem i Mellansverige. Mycket ringa
resultat har man uppnått i fråga om potatis. För
närvarande ligger huvudvikten på de övervintrande
foderväxterna. För att kunna undersöka vinterhärdigheten
oberoende av den rådande väderleken har man ett
köldlaboratorium, där man kan alstra en temperatur av
minus 25 grader. Med elektriska lampor alstrades även
konstgjord sommar, och i ett av växthusen fingo
besökarna betrakta en del växter, som nu i maj befunno sig
i höstens stadium. Med sinnrika apparater
undersöktes bakningsdugligheten hos olika mjölsorter.
Inmalningsprocenten fastställes av k. m:t huvudsakligen efter
de i Svalöv vunna resultaten. Det avgörande är,
egendomligt nog, icke mjölets lämplighet för brödbakning
utan för gräddning av pannkakor. Från
utsädesföreningen promenerade man till Bondesons
lantbruksaktiebolag, där en rundtur under ledning av direktören
agronom L. Bondeson gjordes genom nötkreaturs- och
svinstallar. De senare befolkades av cirka 1 700 grisar
i alla åldrar mellan en dag och fyra år. Som man
kunnat vänta sig, tilldrogo sig de yngsta telningarna det
största intresset från damernas sida. Även mejeriet
togs i skärskådande, varvid den förbluffande
upplysningen lämnades, att producenten fick nöja sig med ett
pris av 57 öre per kg för en ost, som såldes i butikerna
i närmaste stad för 1:50. Från Svalöv gick färden till
Landskrona, där gemensam middag intogs på
Strandpaviljongen med tal och något sång. Därpå följde
samkväm med dans. Småningom återvände en var till sin
hemort.                                                                 F. M.

Tekniska förbundet i Borås
sammanträdde fredagen den 16 juni å Stadshotellet i
Borås under ordförandeskap av överingenjör Alex.
Engblom.

Denne framhöll att huvudanledningen till sammanträdet
var, att man före utarbetandet av de slutliga
byggnadsritningarna för det nya textiltekniska
institutet i Borås gärna ville bliva i tillfälle att taga del av
de synpunkter och önskemål beträffande institutet, som
de i praktiken verksamma industrimännen önskade
framföra och betonade institutets bägge uppgifter att
tjäna som stöd för undervisningen och som
laboratorium för olika undersökningar inom textilindustrien.

Civilingenjör Stig Kjellstrand lämnade därefter, med
ledning av ljusbilder, en redogörelse för de olika
förslagen som utarbetats till institutet såväl yttre
gestaltningen som maskinell utrustning. Förslagen omfatta
såväl de spinneri- och väveritekniska processerna som
avdelningar för trikåfabrikation och appretur.

Under diskussionen gavs enhälligt uttryck åt
tillfredsställelsen över tillkomsten av ett institut enligt
uppgjorda planer. Allt borde göras för att se till att
institutets maskinella utrustning på ett tillfredsställande
sätt skulle kunna fylla de uppgifter, som från
industriens sida kunde komma att ställas på densamma.
Det måste således finnas möjlighet att utföra
undersökningar under vetenskapligt sett så betryggande
förhållanden som möjligt, vilket i sin tur innebure att
anordningarna för befuktning, uppvärmning osv. måste
kunna tillfredsställa även relativt högt ställda anspråk.

Sammanträdet var synnerligen talrikt besökt och
efterföljdes av sedvanlig supé.                         W m.

RÄTTELSE


En ny mikromanometer.

I häfte 28 förekommer i artikeln En ny
mikromanometer ett par fel som undgått förf. vid
korrekturläsningen. I första spalten på sid. 275, sjunde raden
nedifrån står "dess fria vätskeyta" skall vara "kärlets D
fria vätskeyta". Fyra rader längre ned står "inre fria
vätskeyta lika med D" skall vara "inre fria vätskeyta lika
med A".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:14:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0308.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free