Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 35. 2 sept. 1933 - Några principfrågor vid industriella kostnadsberäkningar, av Ragnar Liljeblad - Ekonomisk översikt, av Filip Oberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ense om. Däremot ser man mycket ofta underliga
uppfattningar om huru avskrivningarna skola
fixeras. Mycket vanlig är väl den uppfattningen, att
allan rättfärdighet är uppfylld och full likställighet
skulle råda mellan olika företag, om de för varje
tid räknade med samma procentiska avskrivning på
bokföringsvärdet av anläggningarnas olika delar.
Ganska vanliga och i stort sett betryggande
avskrivningsprocenter torde väl vara 2,5 à 5 % för
byggnader, 10 % för produktiva maskiner och
100 % för verktyg, inventarier och s. k.
improduktiva maskiner, dvs. provningsmaskiner, truckar
m. m. allt räknat på anskaffningspriset. 100 %
avskrivning betyder självfallet detsamma som att
direkt föra kostnaderna på omkostnadskontot.
Om nu alla företag från början under hela sin
livstid följde lika principer, skulle resultaten
naturligtvis bliva jämförbara, men det ena företaget har
kanske från början icke ansett sig ha råd att göra
så kraftiga avskrivningar som ett annat, eller ett
företag har i rent konsolideringssyfte avskrivit
exempelvis hela sin maskinpark. Jag vill här icke
alls ingå på den frågan, om en sådan konsolidering
är klok eller icke. Frågan kan naturligtvis icke
generellt besvaras. I vissa fall kan en sådan åtgärd
vara förståndig, i andra fall kanske icke.
Jag utgår emellertid från att ett företag exempelvis
har hela sin maskinpark upptagen till 1 kronas
värde. Om företaget sedan i fortsättningen anser
sig kunna i sina kalkyler bortse från
avskrivningskostnaden, innebär ju detta endast att företaget
tillgodogör sig en tidigare inbesparad vinst för det
löpande året. De ersättningsanskaffningar, som
under året bliva nödvändiga inom maskinparken
för att hålla den i gott stånd, komma ju, om de
balanseras, att öka maskinkontots saldo. Om
företaget ej gjort några direkta utbyggnader under året
och är så gammalt, att det kommit i en viss
stabilitet, ökas ju emellertid ej det faktiska värdet av
maskinbeståndet genom dessa ersättningar. Då
enligt böckerna en vinst uppstår, måste detta betraktas
som felaktigt. En firma, som redan avskrivit hela
sin maskinpark, måste alltså, om den ej vill lura sig
själv, för framtiden i realiteten bokföra alla
ersättningsanskaffningar direkt såsom omkostnader. Jag
inser naturligtvis, att det i vissa fall kan vara fullt
berättigat att under dåliga år tillgodogöra sig
fonderad vinst från föregående år, men man skall då
veta vad man gör, vilket ej sker, om man döljer
operationen genom att som i föregående exempel
i kalkylen avstå från avskrivningar och ej heller
inräkna ersättningsanskaffningarna för året som en
omkostnad för året.
För att på enklaste sätt erhålla en riktig kalkyl
bör man därför förfara på så sätt, att man låter
tillverkningen betala en lämpligt avvägd hyra såväl för
byggnader som maskiner. (Däremot bör
naturligtvis ej någon hyra betalas för sådana verktyg eller
maskiner, som av tillverkningen normalt hemköpas
på omkostnader.) Hyran å maskinerna bör motsvara
ränta och avskrivning å ett på lämpligt sätt fastlagt
driftvärde. (Jag förutsätter då, att tillverkningen
själv ombesörjer reparation och underhåll å maskinerna.)
Driftvärdet bör ungefär motsvara dagens
nyanskaffningspris med hänsyn tagen till ålder och
beskaffenhet. I stort sett kan man säga, att
driftvärdet, under förutsättning att några större
prisfluktuationer ej förekommit under senaste åren och att
företaget kommit till en viss stabilitet i sin utveckling,
skall motsvara ungefär halva nyanskaffningspriset.
De i användning varande maskinerna böra ju
nämligen under dylika förutsättningar och vid riktigt
vald avskrivningsprocent i medeltal vara till hälften
avskrivna. På maskinförvaltningens resultatkonto
uppkommer då genom nyssnämnda maskinhyran
eventuellt en vinst. Kontot debiteras nämligen med
räntor beräknade på den bokförda kostnaden (saldot
på maskinförvaltningens balanskonto) och
avskrivningar beräknade på nyanskaffningsvärdet tills full
avskrivning skett men krediteras med den av
tillverkningen betalade hyran.
I det företag, där hela maskinparken stod
värdesatt till 1:– krona, och där alltså varken ränta
eller avskrivning kan debiteras, bör självfallet
nyanskaffningarna för året debiteras detta resultatkonto,
vilket principiellt blir likvärdigt med att direkt
debitera maskinerna på tillverkningens
omkostnadskonto med frångående av maskinhyran.
Överhuvudtaget bör vid ett företag, som uppnått stabilitet, och
där några direkta utvidgningar ej gjorts under året,
maskinkontot ej få öka under året, utan en
eventuell faktisk ökning i stället debiteras detta
resultatkonto.
Att dagspriset och ej det ursprungliga anskaffningspriset
måste vara utslagsgivande för driftvärdet
och alltså på storleken av den på grundval därav
beräknade hyran följer därav, att i tider av stark
prisstegring de normala avskrivningarna på
maskinförvaltningens balanskonto ej räcka till för
ersättningsanskaffning av nya maskiner. På samma gång får
man komma ihåg, att den vinst, som under dylika
tider genom de relativt höga driftvärdena och alltså
höga hyresbeloppen kommer på maskinförvaltningens
resultatkonto, ingalunda är en vinst
jämförlig med försäljningsvinsten och så som denna
disponibel för utdelning eller nyplacering. Vinsten måste
användas som en extra avskrivning på arbetsmaskinerna,
varigenom erforderlig ersättningsanskaffning möjliggöres
utan att maskinkontots saldo därigenom ökas.
6. Såsom sjätte princip skulle jag alltså vilja
ange, att tillverkningens kostnader för fastigheter
och maskiner böra vara i form av fastighets- och
maskinhyra, fastställda på grundval av nuvärdet å
fastigheterna resp. maskinerna med hänsyn tagen till
ålder och beskaffenhet. (Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
