Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 36. 9 sept. 1933 - Tidskriftsnytt inom de mekaniska och elektriska facken, av Frithiof Holmgren - Notiser - Omslag i den amerikanska energiproduktionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
45 ohm; med Na2CO3 700 resp. 270 ohm och 500
resp. 130 ohm. Soda anses bäst, och man bör kunna
nedbringa motståndet till en femtedel. (Siemens
Zeitschrift, h. 1, s. 24.)
Då mjölken vid pasteurisering på 12 s skall
upphettas till 85° med en tolerans av endast 1° och
temperaturskillnaden mellan kärl och mjölk ej får
uppgå till mer än 5°, så har direkt elektrisk
uppvärmning med värmeelement visat sig mindre
lämplig. Däremot har man lyckats genom induktiv
uppvärmning av kärlet. Man använder sig av ett
roterande fält och en fastbromsad "rotor", vars
kortslutna lindning består av rör, som innehålla mjölken,
som får strömma igenom i en ringformig sektion.
Typer finnas från 100–1 000 l/h och 3–30 kW med
verkningsgrad från 60–86 %. (O. Neiss,
Elektrizitätswirtschaft, h. 9, s. 184.)
Barimar Ltd, 18 Lambs Conduit Street, London
WC, har utarbetat en ny gassvetsmetod för
gjutjärn och Smidbar metall utan förvärmning och
efterföljande värmebehandling genom att avsevärt sänka
temperaturen vid svetsningen, vilket sker genom
användning av speciell svetstråd och flussmedel.
Temperaturen har nedsatts till ca 810° och speciellt
munstycke med liten diameter användes. (The
Machinist, h. 25, s. 377 E.)
En ny apparat för gasskärning under vatten har
konstruerats av Töpper, vilken saknar vanliga
munstycken och som arbetar med blågas (starkt
komprimerad oljegas), bensin och syrgas, vilka tillföras
separat och med ett för vattendjupet avpassat tryck
samt ledes till en "lågomformare" och antändes för
att därefter föras ut till skärningsstället. Tandningen
sker ovan vatten. 220 mm tjock plåt kan skäras
under vatten. (B. Schulz, Schiffbau, h. 14, s. 261.)
U. S. Naval Experiment Station har gjort ingående
undersökningar av elektroder bl. a. med användning
av en s. k. arcronograf, som utgöres av en
registrerande volt- eller amperemeter, som registrerar
droppbildnings- och kortslutningsperioderna på en
remsa. Den bästa inträngningen fås vid lång
droppbildningsperiod och minsta volym per droppe.
Förhållandet mellan de bägge tidsperioderna är ett
karakteristikum för varje elektrod med samma diameter
och yta. Detta förhållande är en funktion av varje
droppes volym, temperatur och ytspänning. (Journ.
Am. Weld. Soc., h. 5, s. 22, B. Ronay.)
AEG ha konstruerat en sömsvetsmaskin utan
strömavbrott försedd med en modulator, en enfas
vridtransformator sparkopplad till nätet före
sömsvetsmaskinen. Spänningen varieras ± den normala
genom att försätta vridtransförmatorns ankare i
rotation men periodtalet bibehålles. På detta sätt kan
man få en tät sömsvets bestående av tätt intill
varandra liggande punktsvetsar. Den lämpliga
modulationsfrekvensen ligger för 2 X 1,5 mm plåt vid 16
mm/s svetshastighet mellan 4 och 8 per s. Man kan
svetsa upp till 5 mm plåt och även icke-järnmetaller.
(E. Rietsch, AEG-Mitteilungen, h. 4, s. 125.)
I Amerika trycksvetsas räls med speciell maskin
bestående av två vagnar med en 64 hk motor kopplad
till 30 kW enfasgenerator för 40–80 V jämte
kompressor och ugn för smältning av flussmedel.
Klämmorna manövreras hydrauliskt. Rälsen hålles på ett
avstånd av 9,5 mm från varandra och mellanrummet
utfylles med smält borax (ca 1,35 kg per skarv).
Spänningen sjunker därvid från 80 till 40 V, varefter
spänningen åter stiger i den mån rälsens temperatur
stiger, då strömmen avkopplas under samtidig
sammantryckning av rälsen med 350 kg/cm2 under ca 5 m
tills temperaturen sjunkit under den kritiska. (W.
Spraragen, Journ. Am. Weld. Soc., h. 5, s. 24.)
Efter utförda motståndssvetsningar med puddeljärn
har man funnit, att slagghalten i ett järn har
synnerligen stort inflytande på en svetskvalitet, då den
utföres som stumfog med motståndssvetsning. Ju
kortare svetstiden är, dess mindre blir inflytandet, och
även måttlig slagghalt kan ge en god svets, om tiden
för utförandet är tillräckligt kort. De automatiskt
manövrerade svetsmaskinerna äro att föredraga.
(H. Blomberg, ZVDI, h. 18, s. 475.)
Skärning med ljusbåge sker lämpligast med
grafitelektroder och likström. Ju större strömstyrka, som
användes, desto större bör skärhastigfteten vara.
Bredden av snittet ökas med kvadratroten ur
strömstyrkan. För vanliga skärarbeten erfordras en
strömstyrka av 300–1 000 A. Vid nedskrotning av
material betäckt med färg och rost erfordras 400–600 A
t. o. m. 800 A i vissa fall. Arbetshastigheten kan
uppdrivas till 23 m/h. Utskärning av nitar kan
drivas upp till 200 à 300 per timme. Även mässing,
brons och koppar kan skäras. (Verkstäderna, h. 5, s. 114.)
AEG tillverkar en magnetisk provapparat, med
vilken svetsar av alla slag kunna undersökas. Den
består av en permanent magnet, med vilken svetsen
magnetiseras. I fältet för man en sökspole, som röres
av och an med bestämd hög frekvens och liten
amplitud. Härigenom alstras i spolen en spänning, som i
ett likformigt fält är konstant. Ändras fältet på
grund av blåsor eller dylikt i svetsen, så ändras
amplituden och övertoner uppstå på grund av
kurvformens ändring, vilka avlyssnas i hörlur med
förstärkare. Själva sökareapparaten är ej större än en
vanlig lödkolv. (J. Pfaffenberger, AEG-Mitteilungen,
h. 4, s. 133.) Frithiof Holmgren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
