Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 38. 23 sept. 1933
- Motorbränslesakkunnigas förslag, av C. K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEKNISK TIDSKRIFT
HÄFT. 38 ÅRG. 63 23 SEPT. 1933
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN
INNEHÅLL: Motorbränslesakkunnigas förslag. – Ragnar Holmer †. – En ny metod för mätning av buller.
– Notiser. – Sammanträden.
MOTORBRÄNSLESAKKUNNIGAS FÖRSLAG.
Sprit av alla de slag är en gammal kelgris hos de
svenska statsmakterna, som tid efter annan ägnat
den för såväl invärtes som för Utvärtes bruk avsedda
varan en intresserad uppmärksamhet. Ibland har
det gällt att förkovra statens pung, ibland att
förkovra folkets sedliga nivå, nu på sistone vill man
söka främja vissa näringsintressen – potatisodlarnas
och sulfitindustriens – andra intressen ej att förglömma.
För effektuering av diverse riksdagsskrivelser av
angiven innebörd uppdrog k. m:t i medio av februari
d. å. åt särskilda sakkunniga[1] att utreda frågorna.
Mera preciserat avsågo dessa:
a) reglering av brännvinstillverkningen och
ordnandet av avsättningen av tillverkat brännvin;
b) frågan om rationalisering och koncentration av
driften vid potatisbrännerierna; avsättningen av
bränneripotatis;
c) sulfitspritens användning till motorbränsle; samt
d) frågan om en statlig reglering av brännoljeimporten till riket.
I författningarna skiljes mellan jästbrännerier,
sulfitbrännerier och övriga brännerier. De sistnämnda
utgöras av lantbruksbrännerier, i vilka jordbruksprodukter
användas som inmäskningsmaterial vid
tillverkningen. Dit räknas också sockerbets- och
melassbrännerier. Vid jästbrännerierna tillvaratages
den alkohol som uppkommer i samband med
pressjästtillverkningen och vid sulfitbrännerierna
framställes brännvin ur avfallsluten vid sulfitcellulosatillverkning.
Det finns f. n. 109 lantbruksbrännerier
(varav 103 potatisbrännerier), 6 jästbrännerier och 22
sulfitbrännerier i landet. Nära 90 % av
potatisbrännerierna ligga i Skåne, företrädesvis med
koncentration kring Kristianstad.
Åren 1931/1932 tillverkades 18,4 mill. liter
potatisbrännvin av normalstyrka, vartill åtgingo drygt
68 000 ton potatis. Tillverkningen av betbrännvin
och melassbrännvin understeg samtidigt för vardera
slaget 100 tusen liter. Till bränneripotatis åtgår
under relativt goda potatisar ca 5 % av landets
skörd. Av spannmål åtgår därjämte samtidigt ca 5
à 6 tusen ton företrädesvis korn och blandsäd,
motsvarande mindre än 1 % av skörden. Vid dåliga
potatisar kan den till brännvin använda
spannmålskvantiteten flerdubblas.
De 6 jästbrännerierna framställde 1931/1932 omkr.
4,6 mill. liter brännvin av normalstyrka och vid
sulfitcellulosafabrikerna producerades omkr. 19,7 mill.
liter av möjliga omkr. 40 mill. liter.
Lantbruksbrännvin och jästbrännvin komma i
huvudsak till användning för framställning av
förtäringssprit och skattelagd exportsprit (medicinalsprit,
teknisk sprit för toalettmedel, essenser m. m.), under
det att sulfitspritens väsentliga avsättningsområde är
såsom skattefri sprit (teknisk sprit för färg- och
fernissfabrikation, rengöringsmedel m. m.) och
motorsprit. Till beredning av skattelagd exportsprit har
dock sulfitspriten på grund av sin prisbillighet i
väsentlig grad undanträngt lantbruksbrännvinet och
apoteken köpa nu huvudsakligen sulfitsprit varjämte
förtäringsbrännvin framställt av sulfitsprit vinner
oavbrutet större avsättning.
För att gagna jordbruksnäringen i potatisodlingsdistrikten
anse de sakkunniga att avsättningen av
potatisbrännvin bör i lämplig omfattning i
fortsättningen säkerställas. De sakkunnigas förslag är
därför följande. Potatisspriten ensam förbehålles
användningen såsom råmaterial för framställning av
förtäringssprit. Enär tillverkningskostnaden är för
hög för spritens användning som motorbränsle, bör
den tillverkade kvantiteten regleras i förhållande till
rusdryckshanteringens behov. Endast undantagsvis
– vid missväxt å potatis eller dylikt – får annan
sprit användas till rusdrycker. Potatisbrännerierna
komma härigenom att tillföras den kvantitet av
förtäringssprit som hittills tillverkats av jästsprit och
sulfitsprit. I gengäld får sprit från potatisbrännerierna
icke längre försäljas som skattefri sprit –
frånsett för vissa vetenskapliga och tekniska ändamål –
utan tillverkningen av skattefri teknisk sprit och
motorbränsle förbehålles jästfabrikerna och
sulfitspritindustrien. Å ena sidan berövas alltså dessa senare den
lukrativa avsättningen av sprit till förtäringsändamål
men å andra sidan blir vad jästfabrikerna
beträffa nu rådande kvantitativa reglering av
tillverkningen upphävd och vad såväl jäst- som
sulfitfabrikerna beträffa få de hela sin avsättning garanterad
genom att förbehållas tillverkningen av skattefri
sprit och genom bestämmelser om tvångsinblandning
av sprit i bensin vid dennas användning som motorbränsle.
Det anses en smula tveksamt, om alkohol kan
framställas så billigt i jästfabrikerna att den kan
användas som motorsprit. De sakkunniga förmena
emellertid att i varje fall genom borttagande av tullen
(Forts, å sid. 349.)
[1] Generaldirektör N. Wohlin, t. f. byråchefen Sven Almgren,
kommerserådet A. F. Enström, fil. dr Krik Kempe och
grosshandlaren Sten Stendahl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:14:21 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0357.html
