Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 39. 30 sept. 1933 - Kostnadsjämförelse över godstransporter med lastbilar och järnvägar, av T. Svennberg och B. Jakobson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ansluta till den kommersiella standardisering, som
tycks råda. Fem grupper hava valts, nämligen grupp
I, omfattande vagnar av 1,5 till 2 tons lastförmåga
(exempelvis Ford och Chevrolet), grupp II 2,5 ton,
grupp III 2,75–3 ton, grupp IV 3,5–4 ton med
relativt lätt chassi (grupperna II till IV Volvo och en del
amerikanska firmors vagnar) samt grupp V 3,5–4
ton med tyngre chassi (Scania Vabis och Tidaholm).
Rörliga kostnader.
Uppgifter om bensin- och oljekostnader äro
relativt lättåtkomliga. Siffrorna ha omräknats till det
bensinpris, som var rådande hösten 1932. Inom de
flesta företag upptager kontot gummikostnader
utgifter för reparationer av gummiringar och
nyanskaffningar. Den första gummiuppsättningen
avskrives ofta tillsammans med vagnen.
Bokföringssiffror på gummikostnader äro därför i allmänhet
oanvändbara. Vi ha använt uppgifter om ringars
livslängder och gummipriser. Genomsnittssiffrorna
på livslängden äro grupp I 3 000 mil, grupp II
8 500, grupp III 4 000, grupp IV och V 4 500 mil.
Stora avvikelser förefinnas dock. Livslängder från
2 000–8 000 mil förefalla icke att vara ovanliga.
Kostnaden för en ringuppsättning utan reservgummi
är, sedan normala rabatter f råndragits: grupp I 1 000 kr.,
grupp II 1 300, grupp III 1 700, grupp IV och V 2 000 kr.
Reparationer och underhåll framgå i allmänhet
tydligt av bokföringen. De siffror, som erhållits, få
betecknas som relativt höga, vilket torde
förklaras av att en avsevärd del av siffrorna omfatta
vagnar hemmahörande i Stockholm, vilka
huvudsakligen gått i stadstrafik och ur reklamsynpunkt hållits
i relativt gott skick. Dessutom äro bl. a. reparatörlönerna
högre i huvudstaden än i landsorten.[1]
Fasta kostnader.
Uppgifter om kostnad för garage förekomma
tämligen sparsamt i bokföringsuppgifter. I stället har
använts gängse garagehyror. Siffrorna tyda på, att
förhyrda garage ofta ställa sig billigare än egna sådana.
Försäkringskostnaderna ha beräknats enligt
försäkringstarifferna för Stockholm och Göteborg
(avvikelserna lör övriga landet äro obetydliga).
Försäkringen avser obligatorisk trafikförsäkring,
vagnskadeförsäkring utan självrisk, brand- och
stöldförsäkring samt transportförsäkring täckande ett värde
av 1 000–1 500 kr. Till grund för försäkringspremien
har lagts vagnens genomsnittliga värde under
alla de år den användes, enligt uppgift från försäkringshåll
i medeltal omkring 60 % av vagnens katalogpris.
Skatten har beräknats enligt k. m:ts förordning
av den 2 juni 1932.
Räntan. Avskrivnings- och räntekostnaderna
kunna sammanföras så, att en konstant annuitet
erhålles.
Den vanliga formeln för denna annuitet kan med
god approximation ersättas med följande formel
a = k (1 / n+ 0,6 . p), där a = annuitet, k = kapital,
n = avskrivningstid i år och p = ränteprocenten.
Termen 1/n är ingenting annat än den årliga
avskrivningen beräknad utan ränta, varför den
återstående termen 0,6 . p kan sägas utgöra
genomsnittlig räntekostnad på det under avskrivning varande
kapitalet. Siffran 0,6 gäller med god approximation
vid normala avskrivningstider (5–15 år). Vid
såväl kortare som längre amorteringstider blir
siffran högre. Siffran 0,7 har befunnits lämplig för de
korta amorteringstider, det rör sig om vid bilar.
Chaufförlönen varierar ganska starkt med lokala
förhållanden. I Stockholm betalas ca 1,50 kr. per
timme. I landsorten synes genomsnittet utgöra 1
kr. för chaufförer avlönade enligt kollektivavtal. Som
genomsnitt har räknats med 1,25 kr. per timme.
Arbetstiden räknas till 2 400 timmar per år.
Administrationskostnader avse kostnader för
beställningskontor, bokföring o. d. De variera
givetvis starkt från fall till fall men tyckas i allmänhet
ligga vid 5- à 600 kr. per vagn och år, i någon mån
även beroende på vagnens storlek.
Avskrivning. Vid föremål utsatta för förslitning
jämväl beroende på direkta användningstiden, är det
sällan tillfyllest att verkställa avskrivningen enligt
gängse avskrivningsmetoder. Vanligen förfares
istället så, att man bestämmer en viss grundannuitet,
varjämte ett tillägg göres. Detta tillägg bestämmes
ofta med kännedom om livstiden vid normal
användning. Ett diagram för annuiteten som funktion
av antalet timmar per år blir då en rät linje med
ekvationen y = kx + l. Att angiva fixpunkterna för
en dylik funktion vid bilar, vilkas användning är (så
mycket mera mångskiftande än exempelvis
verktygsmaskiner, lyftkranar e. d., ställer sig ganska
vanskligt, varför man lämpligen får söka sig fram
på en annan väg.
När i nedanstående diskussion uttrycken livstid,
resp. livslängd användas, menas därmed det antal
år resp. det antal mil. vagnen skall användas för
att lägsta möjliga genomsnittliga transportkostnad
skall erhållas, således ekonomisk livstid resp.
livslängd.
Ju längre en vagn användes, desto mindre bli
avskrivningskostnaderna i medeltal per totalt antal
körda mil, men samtidigt stiga en del andra
kostnader, huvudsakligen reparationskostnaderna. Det
är sambandet mellan ovan nämnda kostnaders
variation, som angiver ekonomiska livslängden. Man
kan på ett schematiskt sätt bestämma denna på
följande sätt. I ett diagram uppritas avskrivningskostnaderna
(öre per mil) som funktion av totalt
körd väglängd (i mil), varvid erhålles en
hyperbelkurva. Tages hänsyn till att vagnarna vid utbyte
ha ett visst saluvärde, vilket givetvis är större ju
nyare vagnen är, fås en kurva, som har ett flackare
förlopp än den föregående (fig. 1). I samma diagram
angivas medelreparationskostnaden i öre/mil som
funktion av totalt körd väglängd. Denna senare
kurva är stigande, och summan av de båda
diagrammen har ett minimum. Om reparationskostnaderna
ensamt vore variabla, skulle detta minimum angiva
ekonomiska livslängden.
Av skäl, som nedan närmare skola angivas, få
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
