Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 40. 7 okt. 1933
- Ekonomisk översikt, av Filip Oberger
- Notiser
- Teknologföreningen beser Södertunneln och Slussområdet i Stockholm, av Fmn.
- Järnvägsstyrelsens riksdagspetita
- Standardiseringsarbetet under år 1932
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dimensioner kommer emellertid att få synnerligen kännbara
verkningar i Europa. Kampen mellan pund och dollar
har nu lett till att desamma noteras i paritet med
varandra. Skulle dollarn ytterligare försämras gentemot
guldet, kan knappast England utan de största risker för
sin utrikeshandel underlåta att låta pundet följa dollarn
nedåt och de skandinaviska valutorna skulle med all
sannolikhet icke heller ha något annat val. De stora
guldvalutaländerna – Holland, Schweiz och Frankrike;
Tyskland kan ju näppeligen liksom övriga nominella
guldvalutaländer räknas dit på grund av de omfattande
valutarestriktionerna – torde i så fall utsättas för en
synnerligen stark press. Det är nog knappast troligt, att
de skulle kunna hålla sig kvar vid guldet, utan i tur och
ordning tvingas ge sig ut på de fria valutornas stora
fält och där söka finna en någorlunda stabil förankring.
Dessa utsikter äro allt annat än glädjande. Redan nu
kan konstateras ansatser till nya handelskrigsåtgärder i
olika länder. Särskilt i ögonen fallande äro de tyska,
som visserligen förklarats vara av icke aggressiv
karaktär men som med hänsyn till hela den mentalitet, i
vilken de ha sin grund, té sig allt annat än tillkomna i
handelsfredens syfte. Skulle de återstående
guldvalutaländerna nödgas överge sin nuvarande valutaförankring,
måste detta med säkerhet komma att framkalla en rad
handelspolitiska åtgärder från övriga staters sida, vars
handelsförhållanden redan anpassats efter det nu
bestående läget. Till detta oförmånliga framtidsperspektiv
kommer den svåra politiska situation, som måste växa
fram, parallellt med den nya krigarstaten "det tredje
riket", i Europas hjärta. Det kan väl icke så länge
förhindras, att den anda som besjälar detta, även officiellt
och utåt törs visa sig lika krigisk som inåt. Åtminstone
en industri kan med tämligen stor visshet beräknas ha
full sysselsättning inom de närmaste åren, krigsindustrien.
Filip Oberger.
NOTISER
Teknologföreningen beser Södertunneln och
Slussområdet i Stockholm. Den nya spårvägstunneln
Skanstull–Slussen besågs lördagen den 23 september av
Svenska teknologföreningens ledamöter. Samlingen
skedde på Ringvägens station, där de tekniska
anordningarna i största korthet demonstrerades av
gatu-direktör N. K. Sundblad och baningenjör Ragnar Gripe
med ledning av översiktsritningar. Därefter företogs
vandring längs tunneln ned till Slussen, varvid de olika
tekniska anordningarna besågos under ledning av
tjänstemän från gatukontoret och spårvägsbolaget. Vid
perrongen för stationen Slussen demonstrerade arkitekt
Tage William-Olsson en modell av det reglerade Sluss^
området, varefter pågående arbeten studerades under
ledning av kapten Carl Bjuke och andra tjänstemän hos
slussbyggnadskommittén. Antalet deltagare i besöket
torde ha uppgått till bortåt 500. Fmn.
Järnvägsstyrelsens riksdagspetita. Järnvägsstyrelsen
har nu inkommit med hemställan om anslag, som skola
äskas av 1934 års riksdag för nya byggnader och
anläggningar vid statens järnvägar. Sammanlagt begäres
8 665 000 kr., därav 3 800 000 kr. för nya byggnader och
anläggningar vid statens trafikerade järnvägar, 4 700 000
kr. för nya statsbanebyggnader och 165 000 kr. för
rullande materiel. Dessutom begäres sammanlagt 24 550 000
kr. för den pågående elektrifieringen av Ångelinjerna
och Västkustbanan.
Det begärda anslaget för arbeten vid de trafikerade
järnvägarna hänför sig till följande olika poster:
Gångbroar och gångtunnlar 100 000 kr., spåröverbyggnad
1 200 000 kr., vägkorsningar 250 000 kr., husbyggnader
25 000 kr., växel- och signalsäkerhetsanläggningar
1 000 000 kr., telefonledningar och kabelarbeten 100 000
kr., elektriska belysningsanläggningar 50 000 kr.,
lokstations- och diverse maskinella anläggningar å linjen
50 000 kr., anläggningar vid huvudverkstäderna 425 000
kr. samt dispositionsanslag för oförutsedda och mindre
arbeten 600 000 kr.
Vidkommande ovanstående olika poster, torde här
nämnas, vad styrelsen anför för vissa av desamma.
Vad först beträffar anslaget 1 200 000 kr. till
spåröverbyggnader meddelas att för nästkommande år erfordras
3 000 000 kr., av vilket belopp 1 800 000 kr. anses böra
bestridas med förnyelsefondsmedel. Vidkommande
anslaget till skenfria korsningar omnämnes, att vid
innevarande budgetårs ingång fanns för detta ändamål från
föregående år tillgängligt 430 000 kr. Med det nu
begärda anslaget å 250 000 skulle således för två budgetår
för likvidering av järnvägens bidrag till anordnandet
av dylika korsningar finnas 680 000 kr. disponibelt.
Anslaget till huvudverkstäder skall användas för
slutförande av den av innevarande års riksdag beslutade
tillbyggnaden och moderniseringen av huvudverkstaden
i Örebro.
De för nya statsbanebyggnader begärda anslagen
fördela sig med 4 000 000 kr., eller samma belopp som
under de tre senaste budgetåren, för fortsättande av
arbetena å inlandsbanan och 700 000 kr. för slutförande
av arbetena å statsbanan Malung–Vansbro.
Härförutom avses för sistnämnda arbeten att få disponera
200 000 kr. förnyelsefondsmedel. Kostnaderna för denna
statsbana beräknas nu komma att överskrida de förut
uppgivna med 200 000 kr. beroende på tillkomsten av
fyra st. skenfria landsvägskorsningar, som icke voro
upptagna i det ursprungliga förslaget.
Beträffande de nu pågående elektrifieringsarbetena å
statsbanorna, anför styrelsen till en början att å det
beviljade anslaget av sammanlagt 67 900 000 kr. för
elektrifiering av Malmölinjerna beräknas komma att
uppstå ett överskott å 4 400 000 kr. Detta överskott
hemställer styrelsen att få disponera för elektrifiering
av bandelarna Hässleholm–Veinge och Åstorp–Mölle.
Kostnaderna för elektrifiering av den förstnämnda 72
km långa bandelen beräknas komma att uppgå till
2 040 000 kr. och för den sistnämnda, som har en längd
av 37 km, till 1 770 000 kr. Härtill komma 300 000 kr.
för ändring av telegrafverkets ledningar. Verkställd
utredning utvisar att elektrifieringen av dessa bandelar
skulle medföra en vinst av omkring 70 000 kr. pr år.
Det nya anslaget, som begäres för elektrifieringsarbetena,
fördelar sig med 13 400 000 kr. å Ångelinjerna
och med 11 150 000 kr. å Västkustbanan. Härförutom
erfordras planenligt 6 300 000 kr. förnyelsefondsmedel
för de förstnämnda linjerna. Enligt arbetsplanen är
det avsett att elektrifieringsarbetena å båda dessa
bansträckningar skola fullbordas under budgetåret 1935–1936.
Standardiseringsarbetet under år 1932. Sveriges
standardiseringskommissions berättelse över verksamheten
under fjolåret har i dagarna utkommit. Kommissionen
fastställde under året ej mindre än 69 svenska standard
av olika slag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:14:21 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0383.html
