Teknisk Tidskrift / 1933. Allmänna avdelningen / 382 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 42. 21 okt. 1933 - Brännoljemonopolet från teknisk synpunkt, av E. Hubendick

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Vid en tillsats av 25 % alkohol erhålles en
kvalitetsförbättring av bensinen på sådant sätt att dess
knacknings var de höjes med ca 20 %. Häri ligger
alkoholtillsatsens stora betydelse och anledningen till
att "lättbentylen", 25 % alkohol och 75 % bensin,
tillvunnit sig allmänhetens intresse och förtroende.
Göres emellertid alkoholhalten mindre försvinner till
stor del denna fördel. Vid 20 % alkohol ökas
knackningsvärdet blott med 10 % och vid 10 % alkohol
med 4 %. Nedgången är så betydande att
alkoholhalter under 20 % redan av denna anledning ej bör
ifrågakomma. 20 % alkohol i blandningen är en
lägsta praktisk gräns.

De sakkunniges förslag att Vin- och spritcentralen
även skulle handhava handeln med motorsprit
motiveras därmed att det för sådant ändamål kräves ett
väl kvalificerat organ, som å det allmännas vägnar
kan träffa avgöranden angående priser och leveranser
av dylik sprit samt taga befattning med tekniska
spörsmål angående inblandningsförfarandet.

Men dessa tekniska och ekonomiska spörsmål,
synas mig ej hava blivit tillräckligt beaktade av de
sakkunniga.

De sakkunniga framhålla visserligen att Vin- &
spritcentralen därvid ställes inför en synnerligen
maktpåliggande uppgift, vars riktiga handhavande är
av stor ekonomisk betydelse icke allenast för bolaget
självt utan även för de näringsgrenar, vilka såsom
tillverkare och förbrukare av sprit beröras av bolagets
verksamhet. Detta gäller, säga de, såväl prispolitiken
med avseende på inköp och försäljning av sprit som
utfinnandet i framtiden av nya avsättningsområden
för teknisk sprit. Och de tillägga att "på detta
område har den nuvarande partihandlaren nedlagt ett
framgångsrikt arbete och vidtagit anordningar, som
resulterat i en avsevärd stegring i avsättningen av
sprit för olika ändamål."

Man torde i detta sammanhang ej kunna underlåta
den frågan, huruvida ett statligt företag i detta
avseende är lika väl skickat som det nuvarande privata,
vilket för sin existens är beroende av att utfinna
lönande avsättningsområden.

De tillgängliga bränslekvantiteterna framgå av följande tabell.

År	Bensinimport mill. lit.	Sulfitsprit 100 %-ig mill. lit.	Sprit i % av total bränslemängd
1911	11	–	–
1912	14	–	–
1913	20	–	–
1924	125	3	2,3
1925	190	7	3,5
1926	211	7	3,2
1927	232	8	3,3
1928	312	7	3,2
1929	342	11	3,1
1930	412	16	3,8
1931	431	14	3,2
1932	454	11	2,4

Utöver tabellens siffervärden må anföras att om all
sulfitlut, vilken ekonomiskt kunde bearbetas på
sprit verkligen bleve bearbetad så beräkna de
sakkunniga landets möjliga sulfitspritproduktion till 40
millioner liter per år eller 9,2 % av den år 1932
förbrukade motorbränslemängden. Då denna bensinmängd
i framtiden kan förväntas öka skulle den framtida
högsta sulfitsprittillgången bliva mindre än 9,2 %
av bränslemängden.

Emellertid påpekas även möjligheten av att genom
försockring av ved eventuellt i samband med
sulfitcellulosaindustrien öka produktionen av alkohol till
100 millioner liter. Komme en dylik
produktionsökning till stånd så bleve den tillgängliga
motoralkoholen 20 à 25 % av allt lättflyktigt motorbränsle och
tillräcklig för att tillblandas all importerad bensin
även då hänsyn tages till någon ökning i
bränslebehovet. De ekonomiska möjligheterna för dylik
alkoholframställning äro dock ännu så oförutsebara att man
ej kan räkna därmed. Det är t. o. m. svårt att
förutse huruvida sulfitmasseindustrien kommer att
investera nytt kapital i anläggningar för ökning av
sulfitspritproduktionen upp till 40 mill. liter pr år.

Om möjligheten att uppnå maximiproduktionen av
motoralkohol, 40 millioner liter per år, säga
emellertid de sakkunniga: "Utan att för närvarande kunna
uttala sig om, huruvida denna produktion i
verkligheten kommer att uppnås eller möjligen överskridas
– vilket ytterst blir beroende av priset på
motoralkohol – hava de sakkunniga, som funnit
svårigheter möta att överblicka konsekvenserna av större
motoralkoholproduktion än den nyssnämnda, ansett
lämpligt, att upphandlingen av motoralkohol bör vid
avtalsuppgörelsen så begränsas, att den tills vidare
icke skulle komma att omfatta mer än 40 millioner
liter per år".

Ser man emellertid på de tekniska problemen och
avsättningen i minut är det just denna begränsning
av tillgången på motoralkohol som vållar svårigheter
och ej tillåter en tillfredsställande överblick av frågan.

Visste vi att vi alltid kunde producera så mycket
motoralkohol att all bensin komme att blandas så att
blandningen komme att innehålla 20 helst 25 %
alkohol vore tvångsinblandningen en enkel sak. Alla
tvingades att använda denna blandning, något annat
motorbränsle funnes ej att tillgå i handeln och priset
därför fick betalas. Specifikation på bensinens
egenskaper för dylik inblandning bleve ej heller något
svårlöst problem.

Nu ha vi att räkna med en alkoholmängd som till
en början utgör 2,5 till 4,0 % av den totala
bränslemängden och vilken under gynnsamma förhållanden
kan öka, men dock begränsas till högst 9,2 % av den
totala bränslemängden. En tvångsinblandning i all
bensin med denna alkoholmängd är ej blott
meningslös, ty därigenom erhållas ej de värdefulla
egenskaper som uppstå hos blandningen vid 25 % tillsats;
den är direkt farlig, ty den innebär allvarlig risk för separering.

Det bleve sålunda nödvändigt att även för
framtiden till allmänheten försälja dels oblandad bensin,
dels lättbentyl.

De sakkunniga föreslå även att det författningsmässigt
skall föreskrivas skyldighet för den, som
tvångsmässigt inköpt motorsprit, att använda denna
för inblandning i bensin enligt vissa grunder, vilka
böra fastställas av Vin- & spritcentralen. Här
inkopplas sålunda Vin- & spritcentralen på bränsle- och
motortekniska frågor, vilka äro av sådan art, att de
ej kunna avgöras annat än i samband med
kännedomen om förefintliga bensinkvaliteter, -kvantiteter,
utvecklingen på bensinbränsleområdet och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>