- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Allmänna avdelningen /
392

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 43. 28 okt. 1933 - Kommerserådet Enströms föredrag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sålunda planerade för att få jämförelsematerial rörande
olika slag av bestrykningsmedel och olika metoder för
anbringandet, varav man hoppas skall framgå
riktlinjer för en välbehövlig normering.

En för akademien liksom för tekniskt och
industriellt intresserade kretsar överhuvudtaget glädjande
tilldragelse utgör tekniska museets bringande under
tak. Genom den storartade donationen på 2 mill.
kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och i
samband därmed upplåtandet från statens sida av en
del av den forna dragonkasernens markområde ha
förutsättningarna skapats för tillkomsten av en
värdig och tidsenlig museibyggnad.

Museets industrihistoriska arkiv har erhållit en
synnerligen värdefull tillökning, då det fått mottaga
såsom donation "Carl Sahlins bergshistoriska samling".

Den tekniska utvecklingen.

För en översikt över den tekniska utvecklingen i
stort hade inom vissa områden talaren haft förmånen
få mottaga primärmaterial från representanter för
olika tekniska vetenskapsgrenar inom resp.
avdelningar inom akademien.

Under sommaren avhölls som bekant i Stockholm
ett möte med den s. k. världskraftkonferensen,
innefattande jämväl en kongress för stora dammar. Vid
detta tillfälle framkom ett rikhaltigt material,
belysande utvecklingen inom ett flertal viktiga grenar
av kraftalstrings- och kraftanvändningsområdena. Då
helt nyligen sammanfattande redogörelser[1] kommit till
synes rörande konferensens arbetsmaterial och
resultat, inskränkte sig talaren till några spridda
erinringar.

Vad det flygtekniska området beträffar
omnämndes en originell plankonstruktion, system
Strandgren, som är under utprovning vid Saint-Cyr.
Drivanordningen utgöres av tvenne skovelhjul anbragta
på var sin sida om maskinen. Skovlarna äro
inställbara i olika lägen. Försöken ha visat, att man
med denna anordning kan fullständigt reglera
rörelserna i både horisontal och vertikal riktning och
sålunda i likhet med autogiron landa på fläck. Den
fortsatta utvecklingen motses självfallet med stort
intresse.

I detta sammanhang infogade talaren några ord
om flygteknikens läge i Sverige. För flera år sedan
framlades ett förslag till en ordentlig aerodynamisk
provningsanstalt med ungefär den motiveringen, att
om vi icke kunna prova oss fram, kunna vi ej bygga
egna flygmaskiner, och kunna vi ej i farans stund
själva bygga vår flygmaterial, så kunna vi lika gärna
vara utan ett militärt flygväsen. Detsamma gäller
än i dag trots tillkomsten av det lilla flyglaboratoriet
vid tekniska högskolan. Att, som nu i dagarna
sker, en svensk flygmaskin måste skickas till
provning i utlandet betecknade talaren såsom skandal.
En adekvat forsknings- och provningsanstalt för
flyget borde vara en självfallen sak för ett land av
den standard som Sverige.

På det elektrotekniska området har vårt land
under det sista året blivit utrustat med tvenne
moderna laboratorier av stor betydelse, ett
högspänningslaboratorium vid Uppsala universitet för
fullföljande av H. Norinders kända studier över
åskfenomen o. d., samt ett storstilat modernt
laboratorium för höga spänningar och stora
kortslutningsströmstyrkor vid Asea i Ludvika.

Spänningar av ett par millioner volt kunna
numera framställas med hjälp av kondensatorer. En
egendomlig generering av högspänning – ända upp
till 10 mill. volt – har utförts av van de Graaf i
Comptions laboratorium vid Massachusetts Institute
of Technology i Amerika med användande av löpande
sidenband, som kontinuerligt uppladdas.
Katodstrålrör byggas numera för allt högre spänningar,
räknat i millioner volt. De egendomliga
verkningarna av på så sätt alstrade strålar utgöra
utgångspunkt för ett helt nytt studieområde.

Likriktaretekniken är alltjämt under utveckling.
En originell ljusbågslikriktare med tvångsstyrd
tandning förmedelst högfrekventa impulser har utarbetats
av E. Marx (Braunschweig).

Allt högre anspråk ställas också på
isolationsmaterialierna. Det i lindningar och kablar sedan
gammalt använda papperet synes få en värdefull
ersättare i vissa cellulosaderivat. Oljan såsom
elektriskt konstruktionsmaterial lider av den
olägenheten, att den är lätt brännbar. Det uppgives nu,
att man genom kemisk behandling skall ha lyckats
undanröja nämnda olägenhet.

Plåtmaterialet för järnkärnor i maskiner och
transformatorer har under senare år ständigt förbättrats.
Man har numera material med en så förvånande låg
förlustsiffra som 0,85.

Inom telegraftekniken karakteriseras utvecklingen
av att de gamla telegrafsystemen, morse etc.,
successivt utträngas av fjärrskriftapparaterna, vilka
arbeta med vanlig skrivmaskinsklaviatur. Samtidigt
försvinner det gamla för uteslutande telegrafbruk
avsedda ledningsnätet, i det telegrafförbindelserna
inrymmas i de moderna telefonkablarna. Normala
telefonledningar kunna härvid användas, varvid
överföringen sker med tonfrekvenser. Det är
möjligt att på en normal långdistanstelefonledning
överföra upp till 18 samtidiga telegram i vardera
riktningen.

I England har man i viss utsträckning börjat
tillämpa ett system, där de vanliga telefonabonnenterna
samtidigt abonnera på snabbskriftapparater
för tonfrekvenssystem. Tvenne abonnenter, som äro
utrustade med sådana apparater, kunna avbryta
pågående telefonsamtal och övergå till telegrafkorrespondens
med varandra efter överenskommelse. I
vissa andra länder göras i stället ansatser till
etablerandet av ett självständigt telegrafnät med
telegrafabonnenter, där expeditionen sker efter samma
schema som i telefonnätet.

Beträffande långdistanstelefonien ha nya problem
uppställt sig efter hand som telefoneringsdistansen
har utökats. Det gäller sådana frågor som lämplig
gränsfrekvens hos pupiniserade ledningar,
överhörning-, eko- och insvängningsfenomen m. m. De
ha samtliga föranlett lösningar efter en eller flera
linjer. Det för närvarande sista av dessa problem,
som gör sig gällande vid extremt långa förbindelser,
gäller själva överföringstiden eller
fortplantningshastigheten. Det har visat sig, att de pupiniserade
kablarna, som annars för närvarande nästan generellt
utgöra lösning av långdistansproblemet, komma att få
för långa överföringstider, då det gäller


[1] Se Teknisk tidskrift h. 32--34, 1933.         Red. anm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:14:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0404.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free