Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 43. 28 okt. 1933 - Kommerserådet Enströms föredrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
interkontinentala kabelförbindelser, och i vissa fall, t. e. i
Amerika, redan vid transkontinentala förbindelser. För
en förbindelse New York–San Fransisco blir
överföringstiden även vid den svagaste brukliga
pupiniseringen så lång, att svårigheter uppstå vid löpande
telefonsamtal. Genom att använda opupiniserade
kablar, kan överföringshastigheten ungefär
femdubblas. För att göra systemet ekonomiskt bärigt har
man tänkt sig överföring medelst högfrekventa
bärvågor, varvid användning av frekvensområdet
4 000–40 000 p/s skulle möjliggöra överföring av 9
samtidiga samtal över varje kabelledning. I Amerika har
man utfört en sådan provanläggning med 12 000 km
längd med gott resultat. Systemet erbjuder en
tekniskt framkomlig väg för förbindelser av de största
förekommande längder, om ock ekonomi först vid
stor trafikmängd är möjlig.
På den trådlösa teknikens område knyter sig
intresset till utnyttjandet av de ultrakorta vågorna.
Det traditionella vakuumröret eller "radiolampan"
har växlat gestalt och framträder nu såsom
metallrör, sålunda i en betydligt solidare konstruktion än
förut. Televisionen har ännu icke utträtt ur experimentstadiet.
På belysningsteknikens område har det gula ljuset
börjat väcka intresse för trafikändamål, såväl för
väg- som vagnsbelysning. Flera modeller av
natriumljuslampor ha sett dagen.
En modifikation av den alkaliska ackumulatorn,
utmärkt av hög kapacitet, har utarbetats av Hilding
Lübeck.
Mycket arbete nedlägges på utvecklandet av nya
svetsaggregat och förbättring av elektrodmaterialet.
En ny provningsapparat för svetsfogar har
framkommit, som synes kunna göra goda tjänster. Den
grundar sig på magnetisering av materialet kring
fogen och avlyssning medelst induktionsspole av
variationerna i det magnetiska fältet med användande
av förstärkare av vanlig radio typ. Apparaten är trots
stor känslighet enkel, billig och lätt apterbar.
Motståndsförmågan mot korrosionsutmattning hos
stål under vattenspolning har undersökts, varvid
användning av rostfria stål, nitrering, galvanisk
förzinkning och konsthartsöverdrag visat sig ha
förmånlig inverkan.
Inom järnindustrien äro vissa framsteg att notera.
Vid tackjärnstillverkningen har man börjat använda
enbart sinter, varigenom vunnits både drifttekniska
fördelar och billigare framställning.
Krossning och målning av styckemalm har vunnit
ökat intresse. Den s. k. mellankrossningen (100–5 mm)
har ekonomiskt lösts genom de s. k.
konkrossarna. Flerkammarrörkvarnar ha kommit till
användning inom den svenska järnindustrien.
Fortsatta studier av s. k. urskiljningshärdning ha
givit intressanta tillämpningar. En skärmetall har
utexperimenterats med 20–30 % kobolt, 15–30 %
Wolfram och låg kolhalt. Efter uppvärmning till
1 300° och avkylning anlöpes till 600°. I
skärförmåga lär detta stål överträffa de bästa snabbstål.
Besläktade metoder användas vid framställning av
permanenta magneter, exempelvis en
järn-koboltmolybden-legering med en koercitivkraft av 350 c. g.
s. och en järn-nickel-aluminium-legering med 600 c. g. s.
Fransmannen Perrin har utexperimenterat en
principiellt ny metallurgisk behandlingsmetod för
framställning av rent stål. Det smälta stålet tappas
hastigt ur stålugnen i en skänk, innehållande en
lättsmält slagg av speciell sammansättning. Den
slaggemulsion, som uppstår, medger en snabb reaktion.
Samtidigt undvikas inneslutningar i stålet.
Den kemiska högtrycksupphettningen och
hydreringsförfärandet ha vidare utvecklats. Den tyska
bensinframställningen ur brunkol har utvidgats. I
England har igångsatts uppförandet av en stor
hydreringsanläggning för framställning av bensin ur
stenkol. Framställning av smörjoljor genom hydrering
har utförts i Amerika. Tidigare har omnämnts de
svenska arbetena av H. Bergström och
K. Cederquist att genom tryckbehandling och
hydrering framställa oljor och andra produkter ur trä. Ett
värdefullt förfarande att framställa toluol ur svenskt
råmaterial har utexperimenterats av K. E. Skärblom.
Ett nytt och intressant uppslag är framställning av
generatorgas med tillsats av syrgas och under tryck.
Härvid kan med en billig apparatur framställas gas
av olika beskaffenhet allt efter försöksbetingelsernas
varierande, bl. a. i det närmaste ren vätgas. Metoden
öppnar oanade perspektiv.
Den klassiska blykammarmetoden för framställning
av svavelsyra har på senare tid undergått en
utveckling i tekniskt avseende, resulterande i ett väsentligt
höjt utbyte ur kammar volymen.
Såsom ett glädjande faktum kan antecknas att vi
numera i Sverige fått en fabrik för framställning av
koncentrerad salpetersyra (vid Ljunga verk).
Från cellulosa- och pappersområdet omnämndes
bl. a. följande:
Den teoretiska kunskapen har riktats genom
värdefulla arbeten av C. Kullgren rörande
ligninsulfonsyror.
I England ha intressanta försöksserier utförts
rörande papperets fuktighet. En modifierad
papperskvalitet har lanserats, utmärkt av större fuktighet,
lägre cellulosahalt och hög glans.
Den klassiska cylindertorkningeri av cellulosa har
börjat med framgång ersättas av fläkttorkning, som
mera skonar materialet (tillämpat vid Östrand). För
att eliminera den eldfara, som det under
pappersmaskinen samlade avfallet innebär har F. Grewin
konstruerat en uppfångningsanordning, där avfallet
upptages i massa och återföres i processen.
Inom tvättmedelsindustrien ha nya produkter med
stor skumningsförmåga framställts (sulfonering och
hydrering av fetter).
Inom porslinsindustrien har drifttekniska framsteg
vunnits genom förbättring av elektriska brännugnar,
förbättrade metoder för torkning av godset,
förmånligare framställning av kapslar m. m. Färgade
massor börja komma allt mer till användning.
Inom bryggeri- och jästindustrierna står den
tekniska utvecklingen i mycket intim växelverkan med den
biokemiska vetenskapen, vars resultat äro
utslagsgivande för dessa industriers utveckling. Inom detta
område pågår en synnerligen livaktig verksamhet.
Emellertid kunna här endast några enstaka fakta
beröras. Svenska arbeten av Myrbäck och
Ohlson hava klarlagt de enzymatiska förhållandena vid
försockring av stärkelse. I fråga om jästens
egenskaper ha värdefulla rön gjorts. Så har visats att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
