- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Allmänna avdelningen /
420

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 46. 18 nov. 1933 - Tekniska föreningar - Örebro ingenjörsklubb, av H. S. - Skånska ingenjörsklubben, av F. M. - Personalnotiser - Sammanträden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

"fasförskjutning" har givit sig till känna, så att bruket har
kunnat i stort sett sysselsätta lika många arbetare
under hela tiden.

Ingenjörsklubbens ordförande rektor W. Hallström
framförde klubbens tack till såväl Wedevågs bruk som
Berg & C:is mekaniska verkstad, varpå hemfärden så
småningom anträddes.                                         H. S.

Skånska ingenjörsklubben.
företog fredagen den 20 oktober en utfärd i två för
ändamålet hyrda omnibussar, som transporterade bortåt
60 klubbmedlemmar från Malmö till Arlövs
sockerfabrik, där ytterligare ett 10-tal ledamöter tillstötte.
Under ledning av fabrikens ingenjörer med disponent
A. Fritsch i spetsen besågos såväl den pågående
råsockertillverkningen som den nya ångkraftcentralen.
Efter återkomsten till Malmö höll klubben
sammanträde på Kungsparkens restaurang under
ordförandeskap av direktör H. M. Molin. Till medlemmar av
klubben hade styrelsen invalt ingenjör Bengt Grauers,
överingenjör Egon Gummeson, disponent Malte
Neuendorf, direktör Ernst Wehtje och civilingenjör Paul
Åberg. Aftonens föredrag hölls av ingenjören vid Södra
Sveriges ångpanneförening Ludvig Josefsson om
"Ångkraftanläggningen vid sockerfabriken i Arlöv". Talaren
erinrade om att nämnda anläggning är Svenska
sockerfabriks-a.-b:s största, omfattande såväl råsockerfabrik
som raffinaderi, båda med gemensam ångkraftanläggning.
Det nuvarande komplexet uppfördes 1896, sedan
en eldsvåda ödelagt de förutvarande byggnaderna.
Pannutrustningen utgjordes då av 16 ångpannor, av
vilka 12 använts före branden och 4 nyanskaffats.
Verkningsgraden var cirka 67 %. Kraften alstrades medelst
kolvångmaskiner, av vilka 4 st. om sammanlagt 1 050
hkr drevo elektriska generatorer, alstrande dels
3-fasström för motordrift, huvudsakligen i raffinaderiet, dels
likström för belysningen, de andra drevo direkt pumpar
och arbetsmaskiner, huvudsakligen i råsockerfabriken.
Avloppsångan användes för kok- och värmeapparater.
Fram till 1910 hade ytterligare två ångpannor måst
anskaffas, men då uppträdde Sydsvenska kraft-a.-b. som
energiförsäljare till så gynnsamma priser, att man fann
sig böra ställa hela ångkraftcentralen i reserv. Ungefär
samtidigt övergick man för de pannor, som fortfarande
behövde hållas i gång, från eldning för hand till
automatisk eldning. Pannanläggningens verkningsgrad steg
till 73 %. Sedermera visade det sig, att om den för
kok- och andra värmeändamål erforderliga ångan först
fick driva en turbogenerator, man var i stånd att alstra
elektrisk energi till lägre pris, än man fick betala till
Sydsvenska kraft-a.-b. Jämte turbogeneratorn om 800
kW installerades en ångackumulator om 330 m3. Mot
slutet av 1920-talet försämrades ångekonomien på
grund av pannornas ålder, varför en ombyggnad beslöts
jämte fullständig elektrifiering av båda fabrikerna. Två
nya pannor installerades under åren 1932–33, vardera
med 460 m2 eldyta, 30 atö och en ångtemperatur av
375 grader. Samtidigt installerades en ny
turbogenerator om 1 600 kW. Denna går under
råsockerkampanjen såsom mottrycksturbin med ett mottryck av 3
åto, men under raffinadperioden såsom mottrycksturbin
med avtappning, varvid mottrycket är 0,8 åto och
avtappningstrycket 2,5 atö. För att bereda plats för de
nya pannorna borttogos några av de gamla, men
dessutom måste taket höjas 10 meter. Talaren redogjorde
för de mycket omfattande mätningar av ang- och
effektförbrukning under dygnets olika skift såväl under
råsocker- som raffinadkampanjerna, vilka föregått valet
av panntyp, ångtryck osv. Härvid hade hänsyn måst
tagas även till möjligheten att få in socker i
matarvatthet. Verkställda prov av anläggningen hade visat,
att densamma fungerade fullt tillfredsställande och i
överensstämmelse med kalkylerna.

Ordet överlämnades nu till disponent A. Fritsch, som
i ett kortare anförande redogjorde för sockerfabrikens
utveckling under de gångna årtiondena. Han nämnde
bl. a., att bränsleförbrukningen, som i början var 0,38
gånger betornas vikt, successivt nedpressats till 0,05
av betvikten. Avverkningen har stigit från 72 till
1 800 ton betor per dygn. Det allra viktigaste
framsteget ligger dock icke i fabriken utan i själva
sockerbetan, vars sockerhalt genom förädling kunnat höjas
från 10 à 11 % år 1870 till 17 à 18 % numera. I år har
den t. o. m. nått 19 %.

Flertalet av de närvarande kvarstannade för
intagande av gemensam supé, följd av samkväm med
åtskilliga tal, något sång och en i allo angenäm stämning.
                                                                        F. M.

PERSONALNOTISER


Ingenjör E. Otto Eriksson, nu ritkontorschef vid Carl
Holmbergs mek. verkstads a.-b., Lund.

IN MEMORIAM

Civilingenjör Carl Gustaf Carlquist, f. 1857, avled i
Råsunda den 28 okt. 1933.

Civilingenjör John Teodor Enequist, f. 1858, avled i
Brooklyn den 27 okt. 1933.

Ingenjör Wilhelm Janson, f. 1860, avled i Stockholm den
25 okt. 1933.

Civilingenjör Axel Bernhard Wahrholm, f. 1836, avled
i Stockholm den 31 okt. 1933.

SAMMANTRÄDEN


Svenska teknologföreningen.

Avdelningens för Skeppsbyggnadskonst
ordinarie
höstsammanträde äger rum i Stockholm å föreningens lokal,
Brunkebergstorg 20, lördagen den 25 november 1933 kl.
2,30 e. m. Program: 1) Val av justeringsmän. –
2) Inval. – 3) Förslag av styrelsen att ändra
arbetsordningens §§ 1 och 2 avseende utvidgning av avdelningens
verksamhet att även omfatta flygteknik. – 4) Meddelande från
valkommittén. – 5) Val av styrelse för år 1934. – 6) Val
av ledamöter och suppleant i föreningens styrelse för år
1934. – 7) Val av klubbmästare och vice klubbmästare
för år 1934. – 8) "Omfattningen av svetsningen inom
skeppsbyggeriet",
föredrag av civilingenjör
K. Ringdahl. – 9) "Försök angående vindförhållanden vid
fartygsbryggor",
meddelande av professor I. Malmer.
10) "Moderna metoder för bärgning på stora djup",
föredrag av civilingenjör B. Domeij. – Efter
sammanträdets slut (beräknad tid kl. 6,15 e. m.) serveras
gemensam middag (å ca kr. 4:50) i föreningens lokal; därefter
samkväm, varunder mariningenjör H. Qvistgaard kåserar
över "Minnen från Fylgias långresa 1932–1933".

Tekniska föreningen i Hälsingborg sammanträder å
Grand hotel i Hälsingborg lördagen den 18 november 1933
kl. 7,30 e. m., varvid bl. a. förekommer föredrag med
ljusbilder av direktör Tage Bilde över "Tidsenlig
betonganvändning".
– Diskussion. – Supé med samkväm.

Tekniska föreningen i Gefle sammanträder å Grand
hotell lördagen den 18 november 1933 kl. 7,30 e. m., varvid
bl. a. förekommer föredrag av överingenjör O. Wiberg,
Finspong, över "Naturscenerier i färgfilm". – Supé med
eftersits.

Tekniska föreningen i Jönköping sammanträder lordagen
den 18 nov. 1933 kl. 19 å Stora hotellet, varvid bl. a.
förekommer "Mekaniska vibrations företeelser", föredrag med
ljusbilder av ingenjör Sven Lundberg, Göteborg.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:14:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0432.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free