Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 48. 2 dec. 1933 - Tekniska föreningar - Tekniska samfundet, av G. E. M. - Södra Dalarnes tekniska förening, av G. C—n. - Kalmar teknologklubb, av T. B. - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jordbruk, men odlingen är beroende av ordnad bevattning.
Apelsinodlingen dominerar, och apelsiner är det unga
Palestinas viktigaste exportvara. En våldsam stegring
på land och tomter har blivit en följd av den starka
expansionen inom landets näringsliv. Budgeten visar
ett överskott av 500 000 pund, och importen har stigit
31 % jämfört med förra året. Palestina är en god
marknad för många varor, särskilt byggnadsmaterial.
Rumänien har snabbt dragit nytta av utvecklingen i
Palestina, i det man upprättat en rumänsk handelskammare
i landet, varigenom en god reklam vunnits för dess
varor. Detta exempel manar till efterföljd, sade talaren.
Transjordanien är dubbelt så stort som Palestina och
var under romartiden fullt av blomstrande städer.
Numera finnas endast 300 000 innevånare. Transjordan har
världens bästa klimat och skulle snabbt utvecklas om
det öppnades för judisk invandring.
Sverige exporterar bland annat papper och maskiner
till Levanten, och Volvobilen är den mest köpta bilen i
Palestina. Det svenska M. S. Vikingaland är det
snabbaste fartyget på Levanten, och det svenska namnet har
en god klang därute. Därtill bidrager, att vi icke kunna
misstänkas ha politiska biavsikter. Talaren rekommenderade
ett politiskt närmande och upprättandet av en
handelskammare. Alla affärer ävensom befraktningen
borde göras direkt framhöll kommendörkapten Wetter,
som efter föredragets slut avtackades med hjärtliga applåder.
Sedan ordföranden avtackat föredragshållaren,
förflyttade sig mötesdeltagarna till restauranten, som
reserverats för samfundet. Efter gemensam supé vidtog
dans till inpå småtimmarna. G. E. M.
Södra Dalarnes tekniska förening
hade lördagen den 21 oktober ett talrikt besökt
sammanträde å Avesta bruks klubb under ordförandeskap av
disponent V. Eriksson, Avesta. Sammanträdet hade
karaktär av årsmöte, det sista till och med under
hittillsvarande stadgeformer. Innan förhandlingarna togo sin
början erinrade ordf. om den förlust, som drabbat
föreningen genom ingenjör A. Norbecks frånfälle. N. var
en av föreningens stiftare, som under mer än tjugo år
på många sätt deltagit i föreningens arbete, bl. a. såsorn
medlem av styrelsen.
Efter protokolljustering antogos slutgiltigt styrelsens
förslag till stadgeändringar. Styrelsens och
revisorernas berättelser som godkändes, omfattade
verksamhetsåret okt. 1932–sept. 1933. Föreningen hade under året
haft tre sammanträden och en utflykt. Styrelsen hade
under året haft fyra sammanträden. Medlemsantalet
är 71 jämte två hedersledamöter. Räkenskaperna
balanserade på en summa av kr. 2 637:11 med en
kassabehållning av kr. 2 066:61. Ansvarsfrihet beviljades.
Till valnämnd utsagos: kapten B. Holmberg,
sammankallande, övering. A. Paulsson, dr D. Öhrn och
bergsing. R. von Seth.
Efter förhandlingarnas slut höll ing. E. Askelöf,
Stockholm, ett intressant, av skioptikonbilder och film
illustrerat föredrag om "Hur en modern svensk
läkemedelsindustri arbetar". Efteråt intogo ett 40-tal
medlemmar gemensam supé på Avesta stadshotell.
G. C–n.
Kalmar teknologklubb
sammanträdde fredagen den 27 okt. å Stadshotellet i
Kalmar. Styrelsen beviljades därvid ansvarsfrihet för
föregående års förvaltning och val av styrelse för
kommande arbetsår företogs, varvid utsagos till ordf.
direktör G. Rosén, v. ordf. trafikchef Hj. Lundkvist, sekr.
torvingenjör T. Björkman, klubbmäst. och kassör
maskiningenjör Manne Johansson och v. klubbmästare
ingenjör G. Malmberg. Till revisorer valdes lektor R.
Bendz och ingenjör N. B. Nilsson.
Ingenjör Malte Nilsson höll därefter ett synnerligen
intressant och sakrikt samt med talrika skioptikonbilder
belyst föredrag om "Hydrauliska drivanordningar".
Inledningsvis berörde föredragshållaren de skilda
konstruktioner, som gjorts för att erhålla en variabel
växel med rent mekaniskt utförande och härvid
föreliggande svårigheter. Problemet är ännu olöst.
Tanken på hydrauliska drivanordningar är ej ny.
Redan i början av 1900-talet framkommo förslag till
lösande av den stegfria växelns problem på denna väg.
Men uppfinnarna voro före sin tid. Maskintekniken
hade ej nått så långt att det var möjligt att
fabriksmässigt tillverka detaljer och apparater av erforderlig
noggrannhet och prisbillighet. Med hjälp av den moderna
sliptekniken har detta kunnat ske.
Tal. beskrev härefter olika slag av hydrauliska
drivanordningar och visade med skioptikonbilder de olika
grundläggande konstruktioner, som finnas, samt de olika
maskiner, på vilka hydrauliska anordningar kommit till
användning. En stor livaktighet har på senare år
utvecklats inom verktygsmaskinernas område för att i
största möjliga utsträckning använda sig av hydrauliska
drivanordningar. Ca 400 patent ha tills dato uttagits
på de mest olika konstruktioner. Tal. slutade med en
förmodan, att det icke skulle dröja länge, förrän dessa
anordningar komma till användning inom allt större
områden inom maskinbyggnadstekniken.
Ordföranden framförde ett tack till föredragshållaren
för det utmärkta föredraget, vilket av de närvarande
underströks med kraftiga applåder. På föredraget
följde en kortare diskussion, varefter ett som vanligt
kordialt samkväm vidtog. T. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
