Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 49. 9 dec. 1933
- Notiser
- Nobelföreläsningar
- Ingenjörsvetenskapsakademiens föredragsserie den 27 och 28 november
- En utställning av tävlingsförslagen till ny stadsteater i Malmö
- Canadas guldproduktion
- Cement för vattenbyggnader, av Axel Ekwall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NOTISER
Nobelföreläsningar. Professor Werner Heisenberg
håller sin nobelföreläsning måndagen den 11 dec. kl.
11–12, professor Erwin Schrödinger tisdagen den 12 dec.
kl. 15–16 och professor P. A. M. Dirac samma dag kl.
16–17. Samtliga föreläsningar hållas å Fysiska
lärosalen, Tekniska högskolan, Valhallavägen. Tiderna för
professorerna Schrödingers och Diracs föreläsningar äro
dock ej slutgiltigt fastställda. Närmare meddelande
härom inflyter i dagspressen.
Ingenjörsvetenskapsakademiens föredragsserie den 27
och 28 november över frågor berörande motorbränslen
och smörjoljor försiggick enligt det uppgjorda
programmet. Intresset knöt sig särskilt kring den inbjudne
tyske föredragshållarens, professor Fritz Frank, båda
föredrag. I det ena, behandlande hydreringsmetodernas
senaste framsteg, framhöll professor Frank, att såväl
själva hydreringstekniken som metodiken och
apparaturen numera nått stor fulländning. Bl. a. lämnades
intressanta meddelanden om den i England tillämpade
användningen vid hydreringsprocessen av vissa
stenkolsaskor som katalysatorer. Dessa askor hålla
anmärkningsvärda mängder av vissa aktiva metallföreningar,
däribland germaniumoxid. Emellertid kan den
fabriksmässiga framställningen av hydrerade motorbränslen i
Tyskland och England existera endast med stöd av ett
högt tullskydd. I sitt andra föredrag gav professor
Frank bl. a. intressanta detaljer angående försöken att
genom självantändningspunktens bestämmande hos
motorbränslen få ett mått på bensiners knackningsbeständighet
i motorn och solaroljors förhållande i
dieselmotorn. Vidare berördes föredragshållarens
undersökningar över möjligheten att i bilar inbygga en
anordning med förbränningskatalysator, vilken skulle ha
till uppgift att förbränna koloxiden och avlägsna de
illaluktande och rykande beståndsdelarna i avgaserna, ett
hygieniskt spörsmål av största vikt.
Professor E. Hubendick gav med ledning av en
inventering av de sista årens litteratur och egna
erfarenheter en klar och intresseväckande framställning av
bensinens arbetssätt i motorn och de egenskaper som
erfordras för att dess arbete skall bliva så
tillfredsställande som möjligt.
Civilingenjör Nils Gustafsson redogjorde för
möjligheterna att driva förgasarmotorer med svårflyktiga
bränslen. En serie av föredragshållaren utförda
undersökningar hade givit ett belysande underlag för
konstruktionen av ett på sistone utarbetat aggregat för
kombinerad drift med bensin och fotogen med samtidig
regenerering av den med fotogen utspädda smörjoljan.
Docenten Evert Norlins föredrag om förhartsning av
bensin ingår i form av en uppsats i veckans nummer
av Teknisk tidskrift Kemi.
En utställning av tävlingsförslagen till ny stadsteater
i Malmö anordnas av Svenska arkitektföreningen under
tiden 9–17 december i Liljevalens konsthall.
Utställningen är öppen vardagar kl. 12–16 och söndagar kl.
13–16. Entré 1 kr.
Canadas guldproduktion. Under hänvisning till den
viktiga roll guldet och dess produktion spelar för
världens ekonomiska liv har Department of Mines, Canada,
nyligen utgivit en bok "Gold in Canada", innehållande
statistiska och malmgeografiska uppgifter rörande
landet i dess helhet samt dess olika produktionsområden.
Geologiska beskrivningar av förekomsterna återfinnas
däremot ej i denna broschyr men väl i en av Canadas
geologiska undersökning samtidigt utgiven redogörelse
"Gold Occurrences of Canada".
Canada uppträder numera som en av världens största
guldproducenter. Guldutvinningen uppgick nämligen år
1932 till ca 95 000 kg, motsvarande 12,7 % av
världsproduktionen. Landet intar numera andra platsen bland
världens guldproducenter, närmast efter Sydafrikanska
unionen, men har först under senare år nått denna
ställning, sedan U. S. A. distanserats.
Räknar man med världens sammanlagda
guldproduktion efter Amerikas upptäckt, uppskattningsvis
beräknad till 33 mill. kg, därav ca hälften efter år 1902, har
Canada bidragit till denna med ca 3,5 %, medan
motsvarande relationstal för övriga storproducenter äro:
för Sydafrikanska unionen 23,6 %, för U. S. A. 20,7 %,
för Australien 13,9 % och för Ryssland 8,6 .%.
Man räknar med att Sydafrika kommer att behålla
sin ledande ställning för lång tid framåt. För Canadas
del kan förutses, att guldproduktionen kommer att
förbliva en betydande näringsgren, men förhållandena äro
sådana, att man ej kan förutse utvecklingen för längre
tid framåt än ca 6 eller 7 år. I likhet med Canada har
Ryssland stora outforskade områden, och detta fordom
så betydande guldland kommer sannolikt att bli
Canadas svåraste konkurrent om andra platsen bland
guldproducenterna.
Cement för vattenbyggnader. Som bekant har
vattenfallsstyrelsen sedan ca 2 år tillbaka för vissa
vattenbyggnader använt ett svenskt portlandcement med högre
silikathalt än det hittills använda normala cementet.
Sålunda har hela den nu snart färdiga kraftstationen
vid Vargön med dess ur många synpunkter svåra
konstruktioner och mycket höga krav på icke endast
vattentäthet utan även lufttäthet blivit utförda med betong
av detta cement.
Spridda notiser från olika delar av världen ge vid
handen, att man även på andra håll påbörjat
framställning av ett portlandcement, som bättre än det hittills
allmänt använda skulle lämpa sig för vattenbyggnader,
utsatta för ensidigt vattentryck.
Enligt en notis i Engineering News Record 5 okt.
1933 har man vid byggandet av pelarna för den stora
bron över Golden Gate i San Francisco beslutat sig för
att använda ett speciellt, silikatrikt cement vid den
stora södra pelaren, särskilt med tanke på detta cements
förmåga att motstå inverkan av havsvatten. Man
hänvisar däri till europeiska erfarenheter om detta
silikatrika cement liksom till de utmärkta resultaten rörande
hållbarheten hos gamla puzzolancement. Man
påpekar vidare, att silikatet och den fria kalken bilda ett
kolloidalt silikat, som fyller porerna och åstadkommer
täthet, styrka och elasticitet, allt egenskaper, som
jämväl äro önskvärda för betong, utsatt för inverkan av
havsvatten.
Vid den sista internationella sjöfartskongressen, som
avhölls i Venedig år 1931, beslöt man att inbjuda
sammanslutningar från olika länder till studium rörande
frågan att på lämpligaste sätt skydda betong i
kajbyggnader och vågbrytare för havsvattnets skadliga
inverkan för att till nästa kongress framlägga resultaten
av undersökningarna eller erfarenheterna. Vid möte i
maj 1933 med permanenta internationella kommissionen
blev beslutat, att nästa sjöfartskongress kommer att
avhållas i Brüssel år 1935, sannolikt i slutet av augusti
eller början av september månad. Det synes angeläget
att de hittillsvarande goda erfarenheterna med det
svenska silikatrika cementet – mindre utlösning vid
byggnader utsatta för ensidigt vattentryck samt mindre
risk för uppkomsten av sprickor – kunna kompletteras
med erfarenheter från betong i havsvatten, så att man
vid ifrågavarande kongress kunde framlägga resultatet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:14:21 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0455.html
