- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Allmänna avdelningen /
459

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 51. 23 dec. 1933 - Litteratur - Anmälan: Nyare svetsningsteknisk litteratur, av Frithiof Holmgren - Insänd litteratur - Kataloger m. m. - Tekniska föreningar - Tekniska föreningen i Eskilstuna, av E. H.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

svetsning, gas-, båg- och trycksvetsning. Ett annat
bildverk med ovanstående titel har utgivits av
Internationale Beratungsstelle für Karbid und
Schweisstechnik, Genf. Titeln klingar ej bra i svenska öron,
enär vi frångått ordet autogen svetsning och kallar
den kort och gott gassvetsning. Men bokens innehåll
är förträffligt. Den behandlar i utmärkta bilder med
text på fem språk alla de områden, där gassvetsningen
vunnit sin tillämpning. Första delen omfattar
rörledningar, varvid bl. a. även svetsmetoderna och tekniska
finesser i korthet behandlas. I andra delen, om
behållare, förekommer även en kort översikt över
provning av svetsskarvar. Den är i övrigt synnerligen
fullständig och visar den höga standard man på detta
område nått med gassvetsning. I tredje delen, som
omfattar järnkonstruktioner, är den teoretiska delen
rörande hållfasthet, beräkning och provning särskilt
utförligt behandlad, men att gassvetsningen även fått
riklig användning på detta område visar kapitlet om
utförda järnkonstruktioner. Särskilt intressant är
band 4, där svetsningen av icke-järnmetaller fått en
ingående behandling med rikligt material rörande de
mångsidiga tillämpningar, som gassvetsningen på detta
område erbjuder. Under utgivning befinna sig tvenne
delar, nämligen gassvetsning i hantverket och
reparationssvetsning. Dylika standardverk förefalla att vara
synnerligen lämpade för dem, som vilja följa med sin
tid på ett så viktigt område som svetsningstekniken.
                                                        Frithiof Holmgren.

Insänd litteratur.

Der Grundbau,
av L. Brennecke. 4:de uppl. utvidgad
och bearbetad av E. Lohmeyer. III Band. Die
cinzclnen Gründungsarten mit Ausnahme der
Pfahlrostgründung.
Berlin 1933. Wilhelm Ernst & Sohn.

Der Weg zu uns selbst, eine Ganzheitslehre der
Lebens-, Wohn- und Stadt-Bau-Kultur,
av Rickard Scharff,
Lemgo in Lippe, Tyskland, 1933.

Die Werkzeugmaschine unter Last, av H. Kiekebusch,
Berlin 1933. VDI förlag. Forschungsheft 360.

Das Richtwesen, av H. Wettermann, Leipzig, Max
Jänecke Verlag 1933.

Vorschriftenbuch des Verbandes Deutscher
Elektrotechniker,
19:de uppl. utgiven av VDE. Berlin 1933.

Schraubensicherungen, av Hugo Schoeneich, Berlin
1933, Carl Heymanns verl. Pris Hm 10:–.

Neuere Wege in der Metallurgie der Lager- und
Weissmetalle,
av Friedrich Vogel. Verlag von Wilhelm
Knapp, Halle 1933. Pris Rm 7:50.

Behälter, Maste, Schornsteine, Rohrleitungen,
Handbuch für Eisenbetonbau, utgiven av F. Emperger, Wien.
Berlin 1933. Verlag Wilhelm Ernst & Sohn.

Feuerungsdecken, av Karl Harraeus, Berlin 1933.
Carl Heymanns verl. Pris Rm 10:–.

Die Gleitlager, av A. Schiebel, bearbetad av
K. Körner. Berlin 1933. Verlag Julius Springer. Pris
Rm 7:50.

Kälteprozesse, av P. Ostertag, Berlin 1933. Verlag
Julius Springer. Pris Rm 7:50.

Mitteilungen über Versuche, ausgeführt vom Österr.
Eisenbeton-Ausschuss.
Heft 13. 106 sid. med bilder och
tabeller. Wien 1933. Verlag des Österr. Ing. und
Architekten Vereines. Pris K. 7.

Die Güterwagen der deutschen Reichsbahn, ihre
Bauart, Bestellung und Verwendung,
utgiven på
uppdrag av Deutschen Reichsbahn-Ges. VDI verlag.
Berlin 1933.

Erläuterungen zu den Eisenbeton-Bestimmungen 1932
mit Beispielen,
av W. Gehler. 5:te bearbetade och
utvidgade uppl. Wilhelm Ernst & Son Verlag. Berlin 1933.

Kataloger m. m.

Värmereglering.
Heat Control. Beskrivning av
termostater för rum, pannor och eldstäder samt elektriskt
reglerade ventiler för brännolja och andra vätskor.
Insänd av The Rheostatic Company, Ltd, Slough, England.

Verktygsmaskiner. Loewe, Gesfiirel A.-G., Berlin.
Sammelprospekt. Nyheter inom verktygsmaskinområdet,
däribland mångstålssvarv, kamaxelsvarv, optisk
profilslipmaskin, läppmaskin samt slipmaskin för
hårdmetaller. Insänd av A. Karlson metall- & maskin a.-b.,
Stockholm.

Ångturbiner. 20 Years Experience in Development of
the STAL Turbine. Kortfattad redogörelse, illustrerad
med ett urval av märkligare installationer. Insänd av
Svenska turbinfabriks a.-b. Ljungström, Finspång.

Packningar. Miller gummitätning. Tätningslister av
svampgummi, avsedda för klistring kring dörrar m. m.
Insänd av firma Ljunggren & Haker, Stockholm.

Diverse. Demag-Erzeugnisse. En kortfattad men
innehållsrik översikt av Demag A.-G:s, Duisburg,
insatser på skilda arbetsfält. Insänd av civilingenjör Hugo
Montgomery, Stockholm.

TEKNISKA FÖRENINGAR


Tekniska föreningen i Eskilstuna
höll den 14 november sammanträde å Stadshotellet,
under direktör V. Landqvists ordförandeskap.
Sammanträdet var besökt av 501–60 personer, däribland en del
damer.

Efter föreningsärenden och inval höll disponenten,
friherre Carl Hermelin, föredrag om "Glas ocli
glastillverkning".


Först redogjorde tal. för glasets historia och nämnde,
att den äldsta glastillverkningen torde gå tillbaka till
omkring 2 500 år före vår tideräknings början, och att
den hade ett visst samband med keramiktillverkningen i
Orienten. Konsten att göra glas spred sig så
småningom till Rom och Venedig samt vidare till Spanien och
Frankrike samt genom Tyskland till våra nordliga
nejder. Den första kända glastillverkningen i Sverige
daterar sig från första hälften av 1500-talet, då ett
glasbruk anlades vid Nyköping. Under 1700- och 1800-talen
uppstodo åtskilliga glashyttor i de skogiga trakterna i
sydöstra Småland. Inom en triangel, begränsad av
Växjö, Kalmar och Västervik, har glastillverkning
bedrivits på ej mindre än 65 ställen, medan hela antalet för
det övriga Sverige ej torde överstiga 25.

Föredragshållaren definierade glaset såsom en
underkyld lösning av olika metalloxider i kiselsyra och
silikater. Vid upphettning mjuknar glaset mer och mer
från ca 300° för att vid 1 500° bliva mycket lättflytande.
Genom vissa kombinationer av metalloxiderna i
glasmassan, erhåller densamma önskvärda egenskaper för
olika ändamål.

Efter några ord om ugnarna och smältningen
övergick talaren till själva formgivningen av olika slags
glas. t. e. hushållsglas, buteljglas, planglas,
glödlampskolvar, glasrör etc., varvid ett stort antal ljusbilder
visades.

Småglasindustrien i vårt land följer väl med
utvecklingen ifråga om materialet, men den bedrives alltjämt
med primitiva redskap och är i hög grad beroende av
arbetarnas yrkesskicklighet. I Amerika har ett verk
mekaniserat tillverkningen av glödlampskolvar därhän,
att 1/2 million kolvar kan tillverkas per dygn i en
maskin.

Den svenska glasindustrien sysselsätter omkring 5 000
arbetare och har en årlig produktion av ca 14 millioner
kronors värde.

Föredragshållaren avtackades, varefter sedvanlig supé
vidtog, åtföljd av samkväm med dans, musik och sång.
                                                                        E. H.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:14:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0471.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free