- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Allmänna avdelningen /
460

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 51. 23 dec. 1933 - Tekniska föreningar - Skånska ingenjörsklubben, av F. M. - Flottans ingenjörsförening, av H. Q. - Östergötlands tekniska förening i Linköping, av H. N.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Skånska ingenjörsklubben
höll under ordförandeskap av direktör H. M. Molin ett
talrikt besökt, sammanträde på Kungsparkens
restaurang i Malmö fredagen den 17 november. Till
medlemmar av klubben hade styrelsen invalt civilingenjörerna
Åke Björkman, Olof Hammar och Anders Malme samt
ingenjörerna Carl Davidsson, Arne Forslund, Erik
Hallberg, Viktor Johnsson och Erik Nilsson. Sekreteraren
rektor F. Montén lämnade ett kortfattat referat över en
teori för förklaring av de i Skåne ej sällsynta fallen av
kvävning i brunnar. Vanligen skyllas dessa olyckor på
förekomsten av giftiga gaser. Det torde ej heller kunna
bestridas, att dylika kunna förekomma, ty man vet ju,
hurusom gaser utströmma ur jorden såväl i vulkaniska
som stenkols- och oljeförande trakter. Utanför
Ängelholm framströmmar på vissa ställen brännbar gas, som
t. o. m. fått praktisk användning. Svårt är emellertid,
att förklara uppkomsten av giftiga gaser i vanliga jord-,
sand-, grus- och lerlager. Den danske ingenjören Aug.
Poulsen har i tidskriften "Ingeniøren" fäst
uppmärksamheten på en annan förklaring, som redan tidigare
framkommit från annat håll, nämligen att olyckorna
föranledas uteslutande av syrebrist. Denna skulle uppstå
därigenom, att vid högt lufttryck luft inpressas i
brunnens väggar, vilka således förutsättas vara porösa, och
där genom oxidationsprocesser, särskilt uppoxidering av
befintliga järnoxider, förlorar sitt syre helt eller delvis.
Vid sjunkande barometertryck skulle denna syrefattiga
luft åter utströmma och fylla brunnen samt förorsaka
kvävning. Om denna åsikt är riktig, skulle olyckorna
inträffa endast vid sjunkande barometertryck.
Ingenjör Poulsen anför i sin artikel sådana fall från
Danmark. Rektor Montén hade tagit kännedom om
rapporterna till yrkesinspektionen från de två dödsolyckor,
som innevarande år ägt rum i Billesholm och Tomelilla,
och därmed jämfört barometerkurvorna vid resp.
tidpunkter samt funnit, att olyckorna inträffat under starkt
sjunkande lufttryck. Han ville dock icke bestrida
möjligheten av koldioxid, vars utströmning i så fall skulle
påverkats av det sjunkande yttre trycket. I vilket fall
som helst ansåg han det sannolikt, att åtminstone en
stor del av de så gott som årligen inträffande
kvävningsolyckorna i brunnar skulle kunna undvikas, om den
regeln iakttages att icke nedstiga i brunnen utan att
först förvissa sig om att barometertrycket icke befinner
sig i starkt sjunkande. Brandchefen i Malmö
ryttmästare A. Hæggström upplyste, att brandkåren genom
bortpumpning av gas ur en brunn tillhörig gödningsfabriken
möjliggjort nedstigning i brunnen samt att gasen varit koldioxid.

Aftonens huvudföredrag hölls av överingenjören
Theodor Björgerd, som lämnade en av talrika
ljusbilder illustrerad framställning av Sydsvenska
kraftaktiebolagets kraftverk och ledningsnät. Företaget är,
bortsett från ett fåtal mera obetydliga kraftstationer,
ensam producent av elektrisk energi i hela den del av landet,
som ligger söder om en linje från Falkenberg till
Västervik. Kraftstationerna, till antalet 20, i Emån,
Alsterån, Ronnebyån, Helge å och Lagan visades med
synnerligen vackra bilder. Totala effekten är 130 000
hkr, därav i Lagan 107 000. Värmekraftverk finnas i
Malmö och Karlshamn om 18 000 hkr, varjämte bolaget
abonnerar på kraft från Höganäsbolagets
ångkraftcentral i Ormastorp samt vid behov kan köpa intill
20 000 hkr från Köpenhamn. En avsevärd utvidgning
av ångkraftverket i Malmö är under arbete.
Huvudlinjerna äro byggda för 132 000 volt. Bland avnämarna
märkas statens järnvägar och icke mindre än 20 städer.
Att bolaget gått i spetsen för utvecklingen, framgick av
dess utomhusställverk, dess Öresundskablar, dess
automatisering och fjärrmanövrering av vattenkraftstationer
m. m. Kraftlinjerna bilda i allmänhet ringar, så
att varje mera betydande plats kan matas från två håll.
Såväl härigenom som genom reservkraftverk ansåg
talaren kraftförsörjningen effektivt tryggad. Därtill kom
möjligheten av samkörning via Nässjö med statens
kraftverk och därigenom, även med Stockholms stad och
de norrländska verken.

Under det efter supén följande samkvämet blev
ordföranden i anledning av sin stundande 60-årsdag
föremål för klubbens hjärtliga hyllning, framförd i
högstämda ordalag av förste vice ordföranden Ch.
Birchlensen.                                                 F. M.

Flottans ingenjörsförening
eivhöll ordinarie höstsammanträde å sjöofficersmässen i
Karlskrona måndagen den 20 nov. under
ordförandeskap av marindirektör A. Grünberg.

Till medlemmar i föreningen invaldes elektroingenjör
C. G. Ekblad samt civilingenjörerna H. Mattsson och
C. Hammarsköld. Val av styrelse för år 1934
förrättades, varvid till ordförande valdes marindirektör A,
Grünberg, v. ordf. mariningenjör O. Janson, sekreterare
mariningenjör H. Qvistgaard, skattmästare
torpedingenjör B. Strömberg. Till klubbmästare utsågs
mariningenjör S. Herlitz. Sedan diverse föreningsangelägenheter
behandlats, höll civilingenjör H. Mattsson ett
mycket intressant föredrag om en studieresa till
italienska skeppsvarv. Föredragshållaren hade som
tekniska högskolans stipendiat besökt de större ledande
varven och maskinbyggnadsinstitutionerna bl. a. i
Trieste, Monfalcone, Palermo, Livorno och Genua. Av
föredraget framgick att de italienska industrierna
lyckats tämligen väl bekämpa arbetslösheten och
depressionen, dels genom stora nybyggnadsbeställningar för
örlogsflottan, dels genom statlig subvention av
nybyggnader till handelsflottan. Det italienska Skeppsbyggeriet
intager en framskjuten och i viss mån initiativtagande
ställning betr. tillämpningen av elektrisk svetsning och
övriga moderna arbetsmetoder. I Rom besöktes den nya
stora modellförsöksanstalten, Vasca Nazionale där bl. a.
de vetenskapliga faktorerna vid bestämmandet av en
fartygskropps dimensioner studeras. Tidigare var Italien
liksom f. n. Sverige hänvisat till utländska försöksanstalter,
då det gäller stora fartyg. Det utmärkt väl framförda
föredraget illustrerades med intressanta skioptikonbilder.
                                                                        H. Q.

Östergötlands tekniska förening i Linköping
höll den 25 november sammanträde å Frimurarehotellet
i Linköping.

Efter behandling av ett par föreningsangelägenheter
höll doktor Lars Akselsson, Stockholm, ett föredrag om
"Konkurrensproblemet speciellt på trafikens område
(järnvägar, bussar, bilar m. m.)".

Tal. framhöll inledningsvis, att man ej kan annat
än beklaga de vidriga konkurrensförhållanden som råda.
Det ser ut som om samtliga trafikföretag beslutat sig
för att förinta varandra. Konkurrens är visserligen
alldeles nödvändig, men den måste inpassas i vissa
samlevnadsformer. Man bör kunna sluta avtal om vissa
allmänna lojalitetsgrunder. Att driva en rörelse under
självkostnadspris blir i längden en orimlighet.

Tal. betonade, att man ej bör räkna för mycket på
att genom lagstiftning kunna avväga konkurrensförhållandena
mellan järnvägar, bilar och båtar. Man bör
i stället inrikta sig på att få till stånd en lämplig
samarbetsform. En uppdelning av trafiken eller
trafikområdena bör kunna åvägabringas. Initiativet till
samarbete bör tagas av de större företagarna och främst
av statens järnvägar.

Efter det med stort intresse åhörda föredraget följde
en livlig diskussion. En del representanter för
länsstyrelsen och stadens myndigheter voro på särskild
inbjudan närvarande.

Efter sammanträdet intogs gemensam supé.         H. N.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:14:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0472.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free