Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISK TIDSKRIFT
14 JAN. 1933
SUMATRA
Skala, l:10mltj.
100 klTl. O 100 200 300 km
N
era,
Fig. 1. Karta över Sumatra. Strecken till vänster beteckna malmgångarnas strykningsriktningar, pilarna
ange malmfyndigheternas belägenhet (gångområdena).
sig från övriga malmgångar, ligger till stor del i ett
förmodligen eogent konglomerat; Sumatras Goudmijn
måste betraktas såsom en hydrotermal
impregna-tionszon i liparitiska eruptiv, och Belimbing, vilket
ligger ca 8 km väster om Mangani, är en sekundärt
sönderriven ryolitbreccia med små kvartsådror i alla
riktningar. Dessa fina ådror föra amalgamerbart,
obundet guld (Äg och Mn saknas). Hela massan är
förvittrad djupt ned och har sandigt lerig
konsistens. Det är nästan omöjligt att i gruvan skilja
malmen från gråberget.
Även förekomma ett par "Goldseifen"-fyndigheter
i Natal och i Korint j i, men de hava endast visat sig
bärande för infödingarna, vilkas kvinnor och barn
vaska guldet och för detta tillhandla sig cigaretter
och tyger. Eluvialt guld är även bekant på ett ställe
vid Salida men är utan betydelse.
De normala guldsilvermalmernas gångart är alltid
kvarts. Kvartsgångområdena befinna sig, som förut
nämnts, i brott- och förkastningszonerna å
Sumatrabergsryggen och vanligen å västra sluttningarna av
denna. Deras utgåenden i dagen ligga oftast 300 till
ca 900 m över havet. En del av dessa kvartsgångar
äro så starkt mmeraliserade, att malmer uppstått. Ett
flertal guldfyndigheter har ju även hittats å
Sumatra, men endast ett 12-tal av dessa har kommit till
brytning. En del rena
bluffobjekt finnas även
med en smula brytning
och undersökningsarbeten.
Så t. e. försökte en man,
och försöker förresten
ännu, att samla kapital
för att exploatera en
guldförekomst. I såväl
holländska som indiska
tidningar utkommo
rapporter, driftsresultat, analyser
m. m. Om man nu gjorde
en vanlig beräkning på
grund av de uppgifter som
publicerats, visade det sig,
att de få ton malm han
redan brutit, borde minst
innehålla de av mannen
önskade
investeringsmillionerna. I själva verket
syntes en rationell
undersökning giva ca 4-5 g
guld pr ton malm.
Det är egentligen endast
två gruvor å Sumatra, som
verkligen burit sig:
Tan-dai Berg el. Simau med ca
19 g Au och den redan
från Ostindiska
kompaniets dagar kända
guldgruvan Salida, vilken för
några år sedan
vatten-fylldes. En del övriga
malmer brytas - Redjang
Lebong, Tambang Sawah
och Mangani (upphörde i
slutet av 1931), varav den
förstnämnda med ca 9,5 g
är den rikaste.
Avkastningen av dessa fyndigheter täcker nödtorftigt
driftskostnaderna men lämnar intet över till erforderliga
utdelningar och avskrivningar.
De viktigaste guldförande gångarna å Sumatra äro
14 och fördela sig i tre områden: 8 st. norr och
nordost om Benkoelen (Simau, Redjang Lebong, Lebong
Simpang, Tambang Sawah, Gedang Ilir, Lebong
Soelit, Lebong Hoesin samt Karang Soeloeh); 3 st.
i trakten av och söder om Painan (Salida, Goenoeng
Aroem, Soengei Pagoe); 3 st. ca 120 km norr om
Padang (Mangani, Roempoet Pait, Belimbing). Det
geologiska läget är, som ovan nämnts, på något
undantag när, likartat för samtliga gångarna.
Fältbergarterna bestå av dels eogena sandstenar,
kvartskonglomerat och konglomerat, dels miocena,
svarta, kiselrika lerskiffrar samt sandstenar,
kalkstenar och märglar. Dessa sediment genombrytas
huvudsakligen av pyroxenandesiter, av vilka
vanligen en yngre och en äldre grupp finnas. Den äldre
andesiten genomskäres av daciter, lipariter och
ryoli-ter, och samtliga övertäckas av den yngre
andesit-gruppen, vilken har samma ålder som en del glasiga
kvartära tuffer men är yngre än mineraliseringen.
Den allmänna åsikten är numera, att de surare
por-fyrerna s. a. s. äro moderbergarter åtminstone till de
guldrika gångarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
