Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISK TIDSKRIFT
11 MARS 11)33
Den långa smala norra delen bestod av en helt
annan malmtyp, i det att den icke var bunden
vid dolomit, utom på ett enda litet ställe. Det
var en smal kompakt sulfidmalm av ett ytterst
finkornigt ljust ända till Ijusgrått zinkblende med
något blyglans. Koppar och svavelkis förekommo
endast mycket underordnat.
e) Tillgången på lämpligt fyllberg var som förut
nämnts ytterst obetydlig.
f) Tillgången på virke av klenare dimensioner var
mycket god. Däremot var det knappast möjligt
att uppdriva sådana dimensioner som användes i
U. S. A.
Med hänsyn till förenämnda och efter ingående
provningsarbete beslöts att utforma ett
square-setting-system, som i vissa avseenden väsentligt avvek från
förut använda typer.
De faktorer som ansågos vara de viktigaste att
taga hänsyn till voro följande:
a) Starkt sidotryck från svaga häng- och liggväggar.
b) Risk för hastigt uppstående onormala vertikala
tryckpåkänningar, dels från malmen inom södra
delen, dels från den särskilt starkt förklyftade
liggväggen.
c) Svårigheten att få grova virkesdimensioner,
varemot tillgången på klenare virke till överkomligt
pris var god.
Beslöts alltså att utforma de tvärsgående kapporna
med största möjliga ändtrycksyta "ändträ mot
and-trä", samt att till ytterligare förstärkning införa en
ny byggdel, benämnd dynan, för att styva upp
knut-ningen och öka motståndskraften mot vertikala
krosstryck.
Denna dyna placerades ovanpå stolparna men
under bärverket och förbundet med detta medelst
genomgående bultar.
Som täckning användes fyrskuren massaved som
skars till 4" X 4-6". Den korta längden l 800 mm
gjorde, att denna massaved kunde köpas till
avsevärt reducerat pris, då härtill användes toppändar
m. m., som icke räckte till normallängd av
massaved.
Virkets aptering och bearbetning.
Tillverkningen av byggdelarna, vilka helt
standardiserades enligt nedan angivna mått, skedde i en
v,/"> Dyna
i i/y y
i j£_
Kapp a
Kappa
Fig. 6. Bärverksknut.
därför uppförd sågbyggnad, som var belägen mellan
Kompanigruvan och sjön Toftan. Virket rullades
från en transportvagn, som spelades upp ur
timmer-magasinet i sjön, eller rullades det från gruvbäckens
vältor upp på en rullbänk, som förde in i såghuset.
På rullbänken fördes det fram till en grovkapsåg
av underliggande balanskapsystem. Här kapades
stocken i lämpliga längder enligt sågarens
uppfattning.
De grovkapade klumparna överflyttades på ett
cirkelsågverk, där de fyrskuros enligt gängse matt, som
fastställts för de olika byggdelarna. Detta utfördes
av en hjälpare, som dessutom justerkapade de
fyrskuran bilarna i en justerkap^åg, även den av
underliggande balanskapsystem.
Bitarna voro nu ämnen till byggdelar.
Den vidare bearbetningen till stolpar med sina
tappar, kappor och mellanbitar med sina urskämingar
företogs i en stor bandsåg av snabbgående typ.
Detta arbete utfördes av sågaren. varvid han
hanterade ämnena å två korta mot varandra vinkelräta
r ullbänkar. Uttagningen av ur skärningarna liksom
justerkapningen utfördes alltid med hjälp av tolkar
för att kunna uppehålla en god standard a
byggdelar-nas dimensioner.
Ämnena till dynor bearbetades med en långsam-
Sågspån
1
S 08.
"TäT1’’
DÖ.
?AN5MI55ION5 VÅNING
Fig. 5. Bärverksknut.
Fig. 7. Såghus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
