Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
TEKNISK TIDSKRIFT
8 APRIL 1933
varför
E =
(l-K3) (l -
’– 1,7382 -
"T"
Om vikten av hela chargen är W, representerar E
energien i fotpund, som angives när gpdset gör ett
omlopp. Pr varv hos cylindern gör godsmassan
i. L ^ . * i i 0,8158
enligt Davis 1,444 omlopp och n = -.....––––––varv
i sekunden. Då blir antalet fotpund pr sekund
3/2 r_ (i- K3) ’ ’ n -
5472 (T + W8 ~ 2>0351(T+
[2,54
- K1}
eller hästkrafter
TFr^To
W f! |_U,
004467
-
0,0037 -
0,00088 77-"
Davis sätter den här avgivna energien = den
erforderliga för driften, vilket ju ej är riktigt, då
friktionen ej är medräknad. Formeln är enkel, därigenom
att W är vikten av chargen uttryckt i engelska
pund, r1 = inre radien i kvarnen och. K = - 0,024 +
-f 0,39 v/7~10 P, där P är godsfyllnaden i procent
av kvarnens volym.
Ugglas utredning.
År 1929 publicerade W. R. Uggla1 en utredning
angående några statiska och dynamiska förhållanden
vid rörkvarnar. Han utgår från det faktum, att
godset under kvarnens rotation inställer sig på ett
sådant sätt, att i begränsningsytan mellan gods och
luft inuti kvarnen friktionskrafterna emellan
partiklarna hålla jämvikt mellan tyngd och
centrifugalkraft. Denna jämvikts yta, bevisar han, inställer
sig efter en vänstervridande logaritmisk spiral vid
högerrotation på kvarnen. Ekvationen för kurvan
(se fig. 12) är uttryckt i polära koordinater r och y
r_ r* f)ll W
– L/ t/’ T .
Konstanten c bestämmes av kvarnens fyllning.
Vidare är ev -sin A?/; -|-cos/&?/;. Värden på dessa
hyperboliska värden för olika värden på yj finnas
angivna. Ur dessa har sedan yj motsvarande ev
beräknats. Friktionskoefficienten p, ökar allteftersom
godset blir mer finmalet. Kurvorna för p, = 0,5 och
p, = 2 återfinnas i figuren. Ifrågavarande kvarn
hade en inre diameter av 1,88 meter och ett varvtal
n = 23.
Av fig. 13 ser man huru godset förhåller sig när
det kastas ut från jämviktsytan A b. Det är
kast-parablar beroende därpå att så fort partiklarna
lämnat jämviktsytan endast tyngdkraften verkar på dem.
Om vinkelhastigheten är co och radien r blir
hastigheten vid utkastet V0= co - r. För 7/-koordinaten gäl-
q t2
ler att y = v0 sin a . t - ~~ där t är tiden och a
u
den vinkel, som framgår av figuren.
För #-koordinaten gäller x = v0* cos a t
l Eleetrica, 1929, sid. 111.
eller t =
v0 - cos a
Härur erhålles parabelns formel y-
.x tga -
Parabeln är i fig. 13 uppritad för några punkter vid
n - 23 och således o> = 2,42.
Efter A B rasar godsmassan tills den inställt sig
efter jämviktskurvan. Sedan följer en intressant
utredning över de faktorer, som förorsaka godsmassans
glidning på infodringen och därmed de för
drivma-skineriet påfrestande pendlingarna. Dessa upphöra
vid större godsfyllnad samt kunna även upphävas
genom ojämn infodring.
Uggla är den förste, som på detta sätt framställt
rörelseförloppet i kvarnar för nedmalning av
mycket fint gods.
Fig. 12. Ugglas framställning av jämviktsytan mellan
gods och luft i en rörkvarn.
Fig1. 13. Godsets banor i en rörkvarn enligt Ugglas
uppfattning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
