Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 JUNI 1933
BERGSVETENSKAP
45
lare om tillsammans 10,5 m3 rymd, leverera malm,
koks och kalksten till vagnarna på lutande
uppfordringsbanor, vilka leda till masugnskransarna.
De åtta masugnarna äro anordnade i en rät linje
om tvenne grupper och så, att en rådstuga blir
gemensam för två ugnar. Skänk vagnarna för järn och
slagg framföras på ’Särskilda spår och på var sin sida
om masugnarna. Dessa spår ligga ca 7 å 8 m lägre
än golvet i rådstugan.
Masugnsprofilen har bland andra följande
dimensioner:
Höjd ......................,___ 30,48 m
Ställhöjd....................... 3,48 ,.
Rasthöjd ....................... 4,44 "
Bukhöjd ........................ 2,46 "
Schakthöj d (övre könen) ........ 20,10 "
Ställdiameter ................... 7,60 "
Bukdiameter .................... 9,07 "
Uppsättningsmålets diameter ..... 6,16 "
Till varje ugn höra fyra Cowperapparater, vilka
hava en gemensam driftsplattform på ungefär samma
nivå som rådstugans golv. Cowperapparaterna stå
på fundament, som ligga obetydligt högre än marken.
Deras dimensioner bliva 39,6 m höjd och 7,6 m
diameter, med en total eldyta å teglet av 18600 m2.
De beräknas förvärma blästerluften till 750°.
De höga kolkostnaderna vid Magnitogorsk
nödvändiggöra fullständig och effektiv användning av
masugnsgasen och alla bränslen, som erhållas som
biprodukter vid koksugnarna. Den renade
masugns-gasen ledes i ett vittutgrenat rörsystem till
Cowperapparaterna, ångpannorna för masugnarnas
turbo-blåsmaskiner, koksugnar, martinugnar, vällgropar
och valsverksugnar, varest gasen användes oblandad
eller i blandning med koksugnsgas. En ångcentral,
innehållande ångpannor och turboblåsmaskiner
betjänar fyra masugnar. Pannorna äro av Babcock &
Wil-cocks typ samt avsedda för eldning med en blandning
av koksugns- och masugnsgas, kolpulver och tjära.
Martinverket kommer att hava fjorton 150 tons
ugnar. Om så visar sig fördelaktigt, kunna de även
eldas med tjära. Enär tillgången på skrot blir
jämförelsevis liten, komma ugnarna att beskickas med
tämligen stor procent smält tackjärn. Tvenne 600
tons bländare erhålla tackjärnet från masugnarna i
täckta skänkar, och från bländarna tappas järnet i
80 tons skänkar. Från martinugnarna tappas stålet
i 150 tons skänkar, vilka tömmas i kokiller
för 5 tons göt. Bredvid martmugnshallen och
parallellt med denna finnes en stor upplagsbyggnad
för malm, skrot och kalksten.
Bessemerverk kommer att bestå av tre stycken
konvertrar och med plats för en framtida fjärde
kon-verter. Blästerluften levereras från två
turboblåsmaskiner, uppställda i samma hall som
blåsmaskinerna för masugnarna. Tackjärnet erhålles från de
nämnda bländarna i 30 tons skänkar. Stålskänkarna
köras till en gjuthall, försedd med tvenne kranar för
tömning i kokillerna och för flyttning av skänkarna
till reparationsplatsen. En hall, där eldfast material
beredes och konverterbottnarna utmuras kommer att
uppföras i närheten av konverterbyggnaden. En
gemensam brytare och lastningsplats för martin- och
bessemerslagg är avsedd. En viss del av slaggen
forslas till masugnarna.
Göten tagas från kokillerna medelst tvenne
stripp-maskiner, en nära martin- och den andra nära
bessemer verket. Vid varje strippmaskin anordnas två
takkranar, varje med 200 tons lyftkraft. Tjugo stycken
vällgropar, eldade med förut nämnd gasblandning,
komma att hålla göten varma för götvalsverken, och
vällgroparnas förbränningsgaser komma till
användning vid närbelägna lågtryckspannor.
Valsverken. Tre duo-götvalsverk komma att valsa
göten till biooms. Från ett av dessa valsverk komma
bioomen till ett 34" valsverk och därifrån till ett
valsverk för räls och byggnadsstål. Ett annat
göt-valsverk levererar bioomen till ett 24"
kontinuerligt valsverk som i sin tur levererar billets till ett
18" kontinuerligt valsverk för valsning av små
billets. Det tredje götvalsverket levererar bioomen
till ett 24" valsverk för valsning av stora billets.
Saxar och rullgångar bliva anordnade så, att billets
och avklipp kunna sändas till upplagsplatsen från
34" valsverket och så, att biooms och stora billets
kunna erhållas från ettdera av de tvenne andra
götvalsverken. Dessa valsverk drivas alla elektriskt.
Klenare fason järn och handels järn kommer att
valsas på nio stycken valsverk, nämligen ett 20", två
14", fyra 12" och två 10", vilka alla också komma
att drivas elektriskt. Erforderliga vällugnar komma
att eldas med blandning av koksugns- och masugnsgas.
Den elektriska kraftstationen levererar trefas,
50-periodig 10 500 V ström till olika delar av verken
över ett underjordiskt kabelnät med total längd av
45 km treledarekabel. Det genomsnittliga
effektbehovet är beräknat till 85000 kW. Tio
omformare-och transformatorstationer och ställverk, belägna vid
belastningscentra, distribuera 3 000 V ström till stora
motorer och transformatorer, som leverera 380 V
trefas växelström till mindre motorer och genom
motorgeneratorer 230 V likström till kranar etc. För
belysning användes 220 V växelström. En av de
tio understationerna är belägen vid gruvorna och ger
600 V likström till de förut nämnda lokomotiven och
3000 V trefas växelström till de fjorton
skoplast-ningsmaskinerna. På grund av den myckna trafiken
i gruvorna kommer ett trafikkontrollsystem för
dirigering av tågen att byggas. Alla motorer i verken
och vid malmbrotten komma att representera en
sammanlagd effekt av 210 000 hkr.
Vattenförsörjning. Erforderligt vatten kommer att
tagas från uppdämningen av Uralfloden, där en
pumpstation med en dygnskapacitet av 640 000 m3
är belägen och som pumpar vattnet till sex
pumpstationer lämpligt belägna för distribuering av vatten
till de olika verken och till gruvorna. Vatten till
ångpannorna för masugnarnas blåsmaskiner levereras
med ett tryck av 1,5 kg/cm2 och till den övriga delen
av verken med 4,5 kg/cm2 tryck. Till
anrikningsverket sänt vatten har 1,75 kg/cm2 tryck och blir där
återdistribuerat med olika tryck. Totala mängden
av dels vatten som nyupptages och dels återanvänt
vatten blir ungefär l 040 000 m3, i vilken kvantitet
dock ej förbrukningen vid den elektriska
kraftstationen är inräknad. Huvudpumpstationen kommer
att hava fyra grupper av pumpar, varje grupp
bestående av en pump om 160 000 m3 och en om
240000 m3. Två av dessa grupper leverera vatten
mecl ett tryck av 1,5 kg/cm2 och de tvenne andra
4,75 kg/cm2 tryck. Rörledningarna för högtrycks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
