Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISK TIDSKRIFT
10 JUNI 1933
av 509 735 ton styckemalm och mull, 217 002 ton
gråberg från fyndigheten och 23 518 ton gråberg utom
fyndigheten. Ur allt brutet berg har sålunda erhållits
67,94 % och ur det fyndiga berget 70,14 % styckemalm
och mull. Av den erhållna malmen ha 48,79 %
erhållits som grov styckemalm vid skrädningen i lavarna
och 51,25 % som småstyckig malm och mull från
sovringsverken.
Brytningen i Kiirunavaara uppgick under
räkenskapsåret 1/10 1931-30/9 1932i till 4 038 482 ton berg, varav
1779570 ton malm och 2 25>8 912 ton gråberg. Från
upplag hava utlastats 19578 ton malm. Med
grävmaskiner hava upplastats tillsammans 3 582 943 ton
malm och berg, motsvarande 88,8 % av hela brytningen.
Malmavsändningen uppgick till l 808 666 ton.
Bland förberedande arbeten omnämnes, att för
häng-väggsbrytningen indrivits 760 m ort, varjämte 155 m
Stoll färdigstrossats. Vid underjordsbrytningen hava
drivits 506 m utfraktsort och l 677 m magasinsort.
Ut-fraktsstollen i liggvägen för ny tunnel har drivits med
151 m.
l Luossavaara har malmproduktionen under samma
tid utgjort 192 231 ton, varjämte brutits 51 029 ton
gråberg. Malmavsändningen utgjorde 189 840 ton. För
malmbrytningen ha drivits 320 m Stoll och 523 m ort.
Malmproduktionen i Malmberget utgjorde under
räkenskapsåret 785 883 ton exportmalm och 144 643 ton
varpmalm, varjämte brötos 170 787 ton gråberg, så att
hela brytningen uppgick till 1101 313 ton berg. I nya
anrikningsverket har av 21S317 ton varpmalm
framställts 110’128 ton finmalm och slig. Totala
export-malmsproduktionen uppgick sålunda till 896 011 ton.
Sovringsverken hava behandlat 836 075 ton gods, som
lämnat 595 630 ton exportmalm. Till Luleå avsändes
799 489 ton exportmalm och direkt till andra förbrukare
53 ton.
Inom Kaptenslagret, Stora malmlagret och
Dennewitz-gruvorna hava drivits 873 m stoliar och
huvudutfrakts-orter. Josefinaschaktet har fullt utstrossats och
inbyggts mellan 156 och 200 m avv., och hissmaskineriet
har färdigställts.
Totala malmutskeppningen från Narvik uppgick till
1,3 mill. ton, därav ca 85 000 ton Tuolluvaaramalm.
Från Luleå skeppades för bolagets räkning ca 347 000
ton, därav 12 214 ton Tuolluvaaramalm och 6 857 ton
Frejamalm.
Under de senaste månaderna visar malmskeppningen
någon ökning i förhållande till skeppningen under
motsvarande månader ett år tidigare. Siammanlagda
skeppningen under tiden 1/10 1932-30/4 1933 omfattade
sålunda l 347 000 ton mot l 083 000 ton under tiden 1/10
1931-30/4 1932, vilket motsvarar en ökning av ca 24 %.
Det låter sig givetvis ännu ej bedömas, huruvida denna
uppgång i skeppningen endast är av mera tillfällig art
eller om i densamma kan vara att se begynnelsen av
en mera stadigvarande, så småningom fortskridande
förbättring.
Sprängning medelst kolsyra. Till kolsyrans
alltmera vidgade användningsområden har nu även sällat
sig ett, som vid första påseende synes paradoxalt,
nämligen som sprängämne. Principen är, att flytande
kolsyra genom plötslig upphettning bringas att hastigt
utvidga sig, varigenom en effekt liknande den av "milda"
sprängämnen erhålles.
Enligt den s. k. Cardox-metoden, som nyligen
beskrivits i Chem. & Met. Engineering, fylles en "granat"
av lämplig storlek (1% till 2% tum i diam.), tillverkad
av specialstål och försedd med en förslutning av en
skiva av svagare stål, med flytande kolsyra. I
motsatta änden är granaten försedd med en tändare,
bestående av en papphylsa fylld med någon hastigt
brinnande blandning som kan utveckla stark hetta, t. e.
kaliumperklorat blandat med alummiumpulver eller
träkol, och som kan bringas till tandning på elektrisk
väg. Granaten appliceras i borrhålet liksom en vanlig
sprängpatron. Vid avfyrandet frigör tändsatsen
tillräckligt med värme för att på Vss sekund förgasa
granatens laddning av CO2, varvid trycket samtidigt stiger
till 1000 å 1500 kg/cm2. Härvid lösslites stålskivan,
och kolsyran får utöva sin sprängverkan genom
expansion.
Skillnaden mellan verkan av en Cardox-granat å
ena sidan och vanligt svartkrut resp.
säkerhetssprängämnen å den andra framgår åtminstone delvis, om
man betänker, att svartkrut har ett gastryck av
storhetsordningen 3 500 kg/cm2 och de av Bureau of Mines
tillåtna säkerhetssprängämnena från 7 000 till 10 000
kg/cm2. Cardox’ "gastryck" avhänger givetvis av det
tryck, vid vilket förslutningsskivan brister, och kan
varieras mellan 500 och 2 500 kg/cm2 genom
användning av olika starka skivor. Lämpligt verkningssätt
för olika ändamål kan erhållas genom olika
dimensionering av kolsyrefyllning, förslutning och tändmassa.
Utom som säkerhetssprängämne på grund av sin
milda sprängverkan har kolsyran även en annan
fördel, nämligen att icke förorena det sprängda
materialet. Detta är ofta av synnerligt värde, när det
gäller att luckra material, t. e. salt och andra
kemikalier, som bakat ihop sig under lagring.
Kolsyresprängningen verkar icke heller splittrande på
materialet, vilket är en fördel t. e. vid brytandet av
dyrbarare stensorter, såsom marmor o. d.
F. H. S.
FÖRENINGSMEDDELANDEN
Svenska teknologföreningens avdelning för kemi och
bergsvetenskap sammanträdde till ordinarie möte
fredagen den 21 april 1933 kl. 19,30’ å föreningens lokal i
Stockholm. Sammanträdet, till vilket ett 60-tal
ledamöter infunnit sig, öppnades av vice ordföranden,
professor Gunnar Wallquist. Till justeringsmän utsagos
bergsingenjörerna Oscar Dieden och Carl-Arvid
Landegren, varefter till ledamöter av avdelningen godkändes
resp. invaldes bergsingenjören Stig Caspersson,
civilingenjören Fritz Meyer och ingenjören Ernst J. Larson,
samtliga i Stockholm.
överingenjören P. Eg. Gummeson höll ett av
skioptikonbilder illustrerat föredrag om "Höganäsbolagets
gruvdrift". En uppsats i anslutning till föredraget
kommer att tryckas i Teknisk tidskrift.
Därefter förevisades en av Sandvikens jernverks
aktiebolag till förfogande ställd intressant film,
illustrerande olika grenar av bolagets verksamhet, från
gruvbrytningen till manufaktureringen av verkets
välkända handsågar. Under förevisningen lämnades
förklaringar av bruksdisponenten Fr. Göransson.
Filmens sista avdelning rullades under det samkväm,
till vilket ledamöterna på sedvanligt sätt samlades efter
supéns avätande.
H. C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
