Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
TEKNISK TIDSKRIFT
8 JULI 1933
Fig. 9. Omlastning vid schakten.
8. En bild av detta arrangement visas dessutom å
fig. 9. Vid ifrågavarande anläggning lastar skipen
6 tons, motsvarande 2 ortvagnar. Dessa tippas
medelst luftcylindrar upphängda i taket.
Magasinsbrytning.
Som redan nämnts, är det endast vid en av
gruvorna som det förekommer någon större lutning på
malmen, nämligen i Ny-Sulitelma. Vi ha här med
fördel kunnat använda en sorts modifierad
magasinsbrytning, ända ned till 40° lutning. Anordningen
framgår av fig. 10, där samtidigt demonstreras
brytningens anpassning efter olika lutningsförhållanden.
(Magasinsbrytning vid + 40°, skrapningsbrytning
vid lägre lutningar).
Den i Ny-Sulitelma gruva tidigare använda
magasinsbrytningen - som f. ö. endast kom till utförande
vid mera gynnsamma
lutningsförhållanden - var anordnad på vanligt sätt,
såsom visas längst till höger å fig. 10. -
Vid den nya, modifierade metoden
använder man sig emellertid av samma
"sneda" strossning som vid
skraplast-ningsbrytningen, dvs. malmen brytes i
skivor i en viss vinkel mot orternas
längdriktning och ej parallellt med
desamma. Denna vinkel varieras i
förhållande till malmens lutning.
Själva malmmagasinet låter man
bygga upp sig i form av en triangel,
som förflyttar sig, efterhand som
stross-ningen går fram. Tappningen ordnas
med andra ord på det sätt, att endast så
mycket malm hålles kvar, som till envar
tid behöves, för att triangelns spets
skall förbli ungefär i jämnhöjd med den
överliggande orten. Samtidigt drages
naturligtvis försorg om lämplig
arbetshöjd i strossrummet och om obehindrad
passage i detsamma. Den som magasin
inneliggande malmkvantiteten blir alltså
praktiskt taget konstant under hela
malmpartiets avstrossning och utgör
endast en bråkdel av den malm, som bindes
vid magasin av vanlig typ. En viktig
fördel är dessutom, att malmen vid denna
modifierade form av magasinsbrytning
får en jämförelsevis kort lagringstid i
gruvan varigenom oxidationer, som kunna vara
menliga för flotationen, lättare undvikas.
Den minimi-lutning, vid vilken nämnda
magasins-brytning med fördel kan användas, utgör som nämnt
ca 40°. Vid denna undre gräns måste man f. ö. taga
skrapning till hjälp för att få magasinet helt tömt
("renskrapat"). Tillredningen (ortdrivningen) för
magasinsbrytningen utföres i stort sett på enahanda
sätt som för skrapbrytningens vidkommande men
med fasta tappningsanordningar inbyggda i
"lastningsportarna".
De nya brytningsmetoderna i Sulitelma hava ännu
icke helt genomförts överallt. Beträffande den
effektökning, som de åstadkommit, kan heller icke alltid en
direkt jämförelse göras med tidigare resultat, emedan
förhållandena i flera avseenden under tiden ändrats.
Där den nya metoden helt genomförts, och en direkt
jämförelse samtidigt är möjlig, t. e. vid
Jakobs-bakken gruva, har effekten vid lastnings- och
transportarbetet under jord stigit med bortåt 100 %,
jämfört med siffrorna för åren 1921-1925.
Malmens transport från de olika gruvorna till
anrikningsverket sker för det mesta med linbanor.
Den totala malmbrytningen uppgår normalt till ca
l 200 tons per dag, för vilken kapacitet också övriga
anläggningar i Sulitelma nu äro utbyggda.
Om flotationen.
Malmtyperna i Sulitelma äro av olika slag, och
malmens sammansättning mycket varierande, ett
förhållande som kräver ett särskilt noga övervakande
av flotationen. Råmalmen består av ungefär lika
delar bergart och sulfider, varav svavelkis och
magnetkis utgöra huvudmassan. Taget som genomsnitt för
Brytes enligt plan L Vid större lutningar användes magasins-
brytning.
Ny metod. Tidigare metod.
Fig. 10. Brytningsplan II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
