Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 JULI 1933
BERGSVETENSKAP
55
de senare åren rör sig
köp-parinnehållet om ca 2 %,
medan zinkinnehållet
varit ca 1,0-1,5 %. Koppar
-kisen uppträder dels
självständigt som
impregnatio-ner i bergarten, dels som
fyllnadsmaterial mellan
svavelkis- resp.
magnet-kiskristallerna i likhet
med zinkblenden, som f. ö.
praktiskt taget
uteslutande följer de två
sistnämnda mineralerna.
Å fig. 11 synes det
gamla anrikningsverket, varav
efter flotationens
införande endast användas
kross-ningsanläggningarna (för-krossning till 6 mm). Efter
denna krossning föres
malmen på ett transportband
genom den nu stillastående
delen av verket direkt till
flotationsanläggningen (till
höger på bilden). I
motsats till det terassformigt uppbyggda gamla verket
har flotationsanläggningen uppförts på horisontal
mark och består i korta drag av följande
avdelningar: a) 4 st. fickor för rågodset, rymmande
tillsammans ca 1000 t.; b) 8 st. kulkvarnar, 4 på var
sida av en fördelningsficka; c) flotationsapparaterna;
d) en avdelning för settling (4 st. "Dörr-tanks");
e) filtreringsapparaterna för produkterna; samt f) en
torkningsanläggning för kisprodukten, placerad i
särskild byggnad.
Kulkvarnarna.
Med ledning av de utförda förhandsförsöken och de
i samband därmed verkställda mikroskopiska
undersökningarna voro vi inställda på en finmalningsgrad
för den nya anläggningen motsvarande ca 70-75 %
under 200 maskor, eller något under 0,1 mm.
Dessbättre har det emellertid i praktiken visat sig
onödigt att gå fullt så långt, i det man redan vid 62-63
% erhåller fullt tillfredsställande resultat, och att en
längre driven sönderdelning icke är ekonomiskt
motiverad.
öam/o
Fig. 11. Anrikningsverket.
En vy av kvarnhusets ena hälft visas å fig. 12. De
använda kulkvarnarna äro av Gröndals konstruktion
och drivas var och en av ett direkt kopplat
Peltonhjul. Hastigheten kan alltså varieras inom rätt stora
gränser men hålles i 25/26 varv. Kvarnarna äro
praktiskt taget fyllda helt upp till utloppsnivån med
smidda stålkulor, ca 7 000 kg. Nya kulor, som ha en
diameter av 90 mm och väga ca 3 kg matas varje
skift i proportion till förbrukningen, som är l kg per
ton förmålet gods. Slitfodret är av manganstål och
förbrukningen ca 0,3 kg pr ton.
Godsets klassificering sker i apparater av s. k.
dragtyp av egen konstruktion. Överkornen, som
re-turneras till kvarnen, bygga upp sig till ca 300 %
av påsatt gods, som är 7 ton per timma (fig. 13). Den
bästa malningseffekten erhålles, när förhållandet
gods till vatten i kvarnen är som c:a 3:1, dvs.
pul-pen har under målningen en grötliknande konsistens.
För att åstadkomma en ordentlig separation mellan
de fina och grova kornklasserna får emellertid
tillsättas en relativt stor vattenmängd i klassificerings-
Trychvaften
för ejecfor
Oods
Vatten
fidgods
Fig. 12. Kulkvarnarna.
Fig. 13. Diagram av malningsförloppet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
