Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 8
l TEKNISK TIDSKRIFT
BERGSVETENSKAP
REDAKTÖR; B.G MARKMAN.
AUG. 1933
INNEHÅLL: Sveriges järnhantering i statistikens belysning, av bergsingenjör Karl Gustaf Dellwik. - Nya
metoder under och ovan jord i Sulitelma, av överingenjör Kjell Lund.
SVERIGES JÄRNHANTERING I STATISTIKENS
BELYSNING.
Av bergsingenjör KARL GUSTAF DELLWIK.
Med hänsyn till det ömtåliga läge i vilket vår
järnindustri för närvarande befinner sig, skulle
det vara av utomordentligt värde att ha en god
överblick av dagsläget och de faktorer, som kunna
inverka på detsamma. I det följande skall göras
ett försök att medelst en grafisk bearbetning av
statistiken över produktionen och utrikeshandeln få
fram en bild av den utveckling, som lett oss fram
till detta dagsläge.
Till utgångspunkt för den grafiska bearbetningen
har valts år 1918, alltså det sista krigsåret.
Beträffande export- och produktionsvolym ansluter sig
detta år något sånär till 1913 års nivå, medan
importen däremot var undernormal.
Det statistiska materialet föreligger dels i form av
en preliminär statistik, publicerad av
Industriförbundet kvartalsvis och omfattande standardartiklar
inom järnhanteringen, dels av en definitiv och
fullständig statistik som offentliggöres årsvis, dock mer
än 6 månader efter årets slut. Av praktiska skäl
har den preliminära statistiken lagts till grund för
undersökningen, emedan den slutgiltiga statistikens
siffermaterial är alltför
omfattande och
rubrikindelningen under årens lopp
förändrats. De preliminära
siffrorna ha emellertid i stor
utsträckning kontrollerats och
intet fall har härvid
konstaterats, där felen varit så stora,
att de bliva märkbara på
diagrammen. Däremot måste
ihågkommas att utöver de
kvantiteter, som i
diagrammen angivas, vissa poster
järn och stål förekomma, som
icke ingå i de ovannämnda
standardartiklarna, bland
vilka främst märkas
manufak-turerade varor.
Utrikeshandeln.
Tontalen äro i diagrammen
avsatta som ordinator, och
endast helårsvärden hava med-
tagits. För järnexporten, fig. l, ha de olika
varu-rubrikerna sammanförts i 4 huvudgrupper med
hänsyn till bearbetningsgraden hos den exporterade
varan.
Tackjärn, ferrolegeringar, järnsvamp m. m. äro i
det följande benämnda "smältmaterial", medan vissa
icke färdigvalsade produkter benämnas
"halvfabrikat". De prisbilligare produkterna äro på
diagrammen avsatta ovanpå de mera förädlade och
värdefullare.
Det färdigvalsade materialet har indelats i 2
huvudgrupper, solitt och ihåligt, med hänsyn till den
olikartade tendens dessa båda grupper förete.
Rubriken "skrot" har icke medtagits på diagrammet,
emedan det huvudsakligen är att betrakta såsom en
verkstadsprodukt och råvara för järnhanteringen.
Skrotexporten är sålunda ett ur järnindustriens
synpunkt ofördelaktigt fenomen. De manufakturerade
järnvaror, som enligt industriförbundets preliminära
statistik tillkommit år 1930 under "grupp II", hava
ej heller medtagits.
De varor som enligt ovanstående saknas på fig. l
Fig. 1. Export av järn och stål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
