Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
TEKNISK TIDSKRIFT
350
Fig. 2. Import av järn och stål.
belöpa sig år 1931 till följande tontal och
procentuella värden:
Varugrupp Export % av definitiv
1931. Ton export 1931
Ferrokrom................ 6000 3 %
Diverse icke smidbart
gjutgods (gjuteriprodukter) ... 4 600 2 "
Manufakturerade och färdiga
järnvaror, huvudsakligen
grupp II enl. preliminära
statistiken ............... 20500 10 "
Smidbart gjutgods ......... 2 600 l "
Skrot ..................... 2300 l "
o/..
S:a fr. diagrammet utlämnat 38 000 17 %
Sålunda belöpa sig de på diagrammet upptagna
varorna till 83 % av totalexporten.
Smältmaterialierna visa, frånsett de utpräglade
minima vid lågkonjunkturerna, en tydligt fallande
tendens. Detta beror på den starkt avtagande
tackjärnsexporten och den numera obetydliga posten
stångjärnsavhugg. Järnsvamp och ferrolegeringar,
vilka även ingå i denna grupp, ha i så måtto hävdat
sin ställning, att de 1932 ha ökade exportvärden
gent emot 1919-1922 års lågkonjunktur.
Halvfabrikaten hava även en i stort sett fallande
tendens och utpräglad känslighet för
konjunkturväxlingarna. Denna minskning är genomgående för alla
i gruppen ingående poster.
Det färdigvalsade stålet har däremot hävdat sin
ställning betydligt bättre under den gångna
15-års-perioden och visar mera stabilitet under kriserna.
Av det valsade materialet synes plåt i stort sett ha
blivit undanträngt från exportmarknaden omkring
lågkonjunkturen 1921, medan däremot övriga
varugrupper något så när behållit sin ställning. Gruppen
"Rör" har i motsats till övriga exportgrupper en
tydlig expansionskraft. Sedan 1918 är exporten
3-dubb-lad och sedan högkonjunkturåret 1929 är ökningen ca
30 %. En tydlig förskjutning från ihåliga ämnen till
valsade och dragna rör kan även förmärkas. Ihåligt
borrstål är även redovisat under rubriken rör. Av
diagrammet framgår vidare att den nuvarande låg-
12 AUG. 1933
rusen
TON. konjunkturen i stort sett
ej drabbat
ståltillverkningen så hårt som krisen
1921-23. Å andra sidan
visar den gångna
högkonjunkturen en mycket
måttlig expansion.
Diagrammet över
importen, fig. 2, är uppgjort i
huvudsak enligt samma
grunder som exporten.
"Gjutna rör" har medtagits
såsom en vanligen direkt
ur masugn framställd
produkt. Färdigt valsat
material har på diagrammet
uppdelats i 3 grupper:
smidesjärnsrör, plåt och
övriga valsade produkter.
Skrotimporten har
uteslutits såsom en gent emot
den övriga järnimporten
negativ faktor. Denna
import har under de 3 senaste åren antagit enormt
stora proportioner och ansenligt överskridit
tackjärnsimporten. Man kan draga den slutsatsen att
vissa av våra stålverk numera övergått till
omsmält-ning av skrot utan eller med obetydlig
tackjärnstillsats.
De varor i den definitiva statistiken som saknas på
diagram 2 äro för år 1931 följande:
Varugrupp Import 1931 % av definitiv
Ton import 1931
Diverse gjutgods
(gjuteriprodukter) ................ 10800 2 %
Diverse manufakturerade
järnvaror .............. 29 800 6 "
Skrot .................... 69200 14 "
Smidbart gjutgods ........ 3 400 l "
Underskott enl. de
preliminära siffrorna .......... 12 900 .3 "
1927 1928 1929 /93O 1931 1932
S:a fr. diagrammet utelämnat 126 100 26 %
De i diagrammet ingående posterna belöpa sig
alltså för år 1931 till endast 74 % av totalimporten.
Värdet ligger högre för de övriga åren, emedan
skrotimporten för år 1931 visar ett utpräglat
maximum.
Importen visar en helt annan karaktär än exporten.
Denna har under åren 1919 till 1930 hållit sig något
så när konstant, medan importen under samma tid
i det närmaste fyradubblats. Emellertid var
importen under åren 1918 och 1919 undernormal, på
grund av de vid krigets slut rådande
transportförhållandena, varför år 1920 bör användas som
utgångspunkt vid jämförelse med den följande
utvecklingen. Från detta år och till år 1930 har importen
i det närmaste fördubblats. Det är först genom att
andra svenska industrigrenar råka i trångmål och
därmed att svenska valutan går ned under
guldpariteten år 1931 som importen av järn och stål tvingas
tillbaka. År 1932 inträffar som följd härav ett
katastrofalt fall av importen. Emellertid ter sig vår
handelsbalans alltjämt ganska ofördelaktig, särskilt
om vi se på färdigt valsat och smitt material. Vårt
land övergick sålunda från producent till övervä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
