- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Bergsvetenskap /
61

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BERGSVETENSKAP

12 AUG. 1933

från Tyskland, men fick endast
sälja 15 % av sin export till
detta land. Till världens övriga
länder sammanslagna var vårt
exportöverskott detta år ej
mindre än 56 mill. kr. i denna
bransch.

Det torde vara allmänt bekant
att de svenska stålverk som
varit förenade med manufakturverk
eller själva bedrivit framställning
av förädlade eller färdiga
järnvaror, hittills bäst kunnat hålla
sig uppe i konkurrensen, detta
trots att den nuvarande
lågkonjunkturen drabbat
manufakturverken mycket hårt.

De manuf åktur erade
järnvarorna, som icke äro med i
diagrammet, förbättra emellertid
vår handelsbalans. Det relativa
värdet av det exporterade stålet
var så mycket högre än det importerade att vi ännu
1931 med avseende på allt järn och stål hade ett
exportöverskott på 35 mill. kr.

Slutsatser.

Vi kunna emellertid icke komma ifrån det faktum
att Sveriges andel i världsproduktionen av tackjärn
och stål gått tillbaka även om vi se på en längre
tidrymd. Åren 1913 och 1930 var vår procentuella
andel i världsproduktionen av tackjärn 1,1 och 0,3 %
och av stålgöt 0,8 och 0,,5 %. Den relativa
tillbakagången kan återföras, dels på den ekonomiska
situation, som ligger bakom järnhanteringens
bränsleförsörjning, dels också på den sociala och politiska
situationen.

Bränslefrågan träder i förgrunden särskilt vid
tackjärnstillverkningen, vilken även hårdast drabbats av
den utländska konkurrensen. En ändring till det
bättre torde dock vara att förvänta i och med att
de mindre bränslekrä vande järnsvampmetoderna
komma igång i teknisk skala inom den närmaste
tiden. För stålugnarnas och valsverkens del är
bränslekostnaden av relativt mindre betydelse och
Sveriges stålindustri har också något bättre lyckats
hålla sin position i världsmarknaden. Skrotets
alltmer ökade betydelse i förhållande till tackjärnet som
råvara för stålugnarna torde i någon mån ha
kompenserat de svenska stålverken gent emot de höga
kostnaderna för träkolen. Det är i alla fall ofrånkomligt
att ett billigare bränsle skulle ställa hela vår
järnindustri i en mycket gynnsammare situation än den
närvarande.

Bakom den sociala och politiska situationen ligga
omständigheter, som gälla för vår produktionsindustri
i allmänhet och vilka ventilerats inför allmänheten
vid flere tillfällen. Här skall endast erinras om det
faktum att den breda folkopinionen saknar kännedom
om och intresse för de svårigheter under vilka
samhällets produktionsapparat arbetar.

En fråga av aktuellt intresse är om vi inom landet
kunna tänkas komma i gång med nya
tillverknings-grenar för beredande av produktiva arbetstillfällen.
Det ligger då närmast till hands att gå till de färdiga
produkterna. Nedan uppräknade varor tillverkas

61

"Z

rusen TOM.

-.Qoo

A:

1918 1919 1920 1921 1922 1923 1921 1925 1926 1*27 \?2& 1929 1930 1931
Fig. 5. Konsumtion av valsat järn och stål.

icke inom landet eller ock är deras export obetydlig
i förhållande till importen:

Varuslag:

Import:
1931. Ton

Export:
1931. Ton

Gjutna rör ................ 28 000 -

Plåtar, med tenn överdragna 12600 -

" " zink " 3500 2100

Vinkelrör ................. 1400 600

Kättingar och kedjor....... l 400 400

Plåt och bleckvaror, ej spec. 7900 2400

Möjligheter att starta tillverkning av dessa eller
andra järnprodukter torde med nuvarande
valutaläge icke saknas. De skulle kunna bidraga till
utnyttjandet av befintliga industrianläggningar utan
alltför stora kapitalutlägg.

Statistikens ändamål är att giva en god överblick
av det internationella marknadsläget. För det
aktuella läget är det den preliminära statistiken, som är
av betydelse; den slutgiltiga publiceras alltför sent.
Beträffande den förstnämnda kunde en del önskemål
framhållas.

För överskådlighetens skull borde tillverkningen
indelas i huvudgrupper, exempelvis:

1. "Smältprodukter" - tackjärn m. m.

2. "Halvfabrikat" - göt, billets, smältstycken
och råskenor.

3. Valsade och smidda produkter.

4. Manufakturerade stålvaror.
Produktionsstatistiken borde publiceras med exakt

samma grupp- och rubrikindelning som exporten och
importen. Därigenom skulle det vara möjligt att få
fram handelsbalansen för huvudgrupperna i
överensstämmelse med fig. 5.

Tyngdpunkten av vår produktion och export
ligger numera på de färdiga valsade och
manufakture-rade stålvarorna. Den preliminära statistiken borde
därför på detta område göras fullständigare på
bekostnad av vissa ekonomiskt obetydliga halvfabrikat.

Vår järnhantering utgör en väsentlig faktor för
kommunikationsväsende och elektrisk
energikonsumtion. Dess existens är ett livsvillkor för våra
mekaniska verkstäder. Tillsammans med de sistnämnda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:14:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933b/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free