- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Bergsvetenskap /
66

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

66

TEKNISK TIDSKRIFT

9 SEPT. 1933

Mäktighet,
cm.
10

Sandsten

B-kol

A-kol

B-kol
Skiffer

B-kol
Skiffer

B-kol

Skiffer

B-kol

Skiffer

B-kol

Eldfast lera.

Brytes alltid.

Eldfast lera.

Brytes i allmänhet

Eldfast lera.
Brytes endast l
undantagefall.

Sandsten
Eldfast Lera

Fig-. 1. Profil av kol- och lerflötsen i
Höganäs.

för helt övergått till utbrytning av gamla pelare, vilka
komma att räcka i 10 år, innan tillredning av nytt
fält behöver ifrågakomma. Genom detta snabbare
uttag av pelare undvikes olägenheten med alltför
stark "uppjäsning" av bottenleran. Till följd av
bergtrycket har nämligen denna benägenhet att inom
en tid av ett tiotal år pressas upp, vanligen ganska
oregelbundet och så mycket (0,5-l meter) att
vägarna ej äro trafikabla utan förnyad lerbrytning och
upprensning av nedrasade packningar. En annan
fördel med inskränkta förberedelsearbeten är, att
spårsystemet kan bibehållas från första påhugget, tills
allt är utbrutet.

Utbrytningen av pelarna är organiserad efter
följande principer. Vid påbörjandet av ett nytt distrikt

(se kartan sydväst om och längst ut från schakt
Gustaf Adolf) påhuggas orter efter hand, som
väg-rensningen fortskrider, "dock ej tätare än att de
ursprungliga pelarna klyvas från två sidor i fyra delar.
När hela distriktet på så sätt är genomdrivet,
uttages återstoden med början längst bort från
linbanan (jfr distriktet V. S. V. om och närmare
schaktet). Härvid är det tack vare ovannämnda
klyvning möjligt att utlägga ett större antal
arbetsplatser inom ett möjligast begränsat område. Genom
denna anordning vinnes en hastig slutlig utbrytning,
och en förnyad vägsänkning kan i de flesta fall
undvikas. Jäsningen i bottenleran i orter omedelbart
intill utbrutet område är betydligt kraftigare än i
vanliga pelarorter; upp till l fot per dygn är mycket
vanlig.

Bättre utnyttjande av arbetskraften.

Den i samband med det övriga
rationaliseringsarbetet uppställda frågan om intensifiering av det
manuella arbetet var för kolgruvorna av stor betydelse,
enär i produktionskostnaden posten kontanta
arbetslöner ingick med 70 %. De skånska
kolgruvearbetarna hade intill senaste arbetsavtal en i förhållande
till sin arbetsskyldighet säreget fri ställning. Bland
ett flertal privilegier, som alla besutto ålderns hävd,
må nämnas: den första söckendagen i varje månad
var fri; såsom kompensation för att en andra fridag
i månaden hade indragits, erhölls ett belopp, som
uppgick till ungefär l % av årsförtjänsten;
kolhuggarna hade rätt att när som helst under dagens lopp
avbryta sitt arbete och åka upp. Att genomföra ett
slopande av dylika förmåner, vilka kommit till i tider
med stor brist på arbetskraft, gick naturligtvis ej
utan vidare. Det blev nödvändigt att för arbetarna
klart och tydligt bevisa, att den fria, oregelbundna
arbetstiden med variationer även för en och samma
arbetare mellan 4,5 och 8 tim. per dag, innebar en ren
förlust såväl för bolaget som för arbetarna.

Aktionen mot arbetarnas friheter lyckades också
utan strid, och sedan 1929 är arbetstiden inklusive
kort måltidsrast avtalsmässigt fixerad till minst 7A/4
tim. per skift. I själva verket har medelarbetstiden
i Höganäs stigit från 6,84 till 7,76 tim per skift.
Månadsfridagarna äro därjämte ersatta med ledighet
under årets fyra större helgaftnar.

1*1

Beteckningar:

Arbetsort med \
Qmråte. (tfbrutet W4
Transportväg $24 får handdrctgning
* . » » mastön- *
* hand- »

Skala
m m w, 4» m m..

Fig. 2. Höganäs stenkolsgruva. Djup under markplanet markeras av nivålinjer med 5 m ekvidistans. Kompletterad med brytningen

t, o. m. den 31/u 1926, 1927, 1928, 1929, 1930, 1931 och 1932.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:14:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933b/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free