Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9 SEPT. 1933
BERGSVETENSKAP
71
Fig 8. Chamottelastning i Höganäs.
nande trassel. En dylik bädd, som innehåller nära
7 000 ton lera, behöver en brännings- och svalningstid
av 4 månader, varefter askan omedelbart före
Utlastningen av chamotten lämpas över till nästa bädd.
vilken då givetvis bör vara färdiglagd. För att detta
skall vara möjligt, måste utläggningen och därmed
lerbrytningen noga anpassas efter konsumtionen.
Chamotten upplastas i vagnar av förut beskrivna
typer medelst en på krypkedjor transportabel
skopelevator, vilkens nedra axel är förlängd åt båda
sidorna lika med maskinens bredd och försedd med
plåtvingar, som föra in godset till skoporna.
Skoporna tömmas över ett kort transportband, som är åt
båda sidorna svängbart kring en vertikal axel, fig. 8.
Maskinen betjänas av 2 man, och ersättas härmed 8
lastare.
Införandet av maskiner för utläggning av leran
och upplastning av chamotten har inbesparat 12-14
man och förbilligat bränningskostnaderna med 46 öre
pr ton eller nära 50 %.
Länshållningen.
Arbetsplatserna i Höganäsgruvorna äro i allmänhet
torra, särskilt i pelarhuggena. Dränering medelst
rännhuggning förekommer därför endast i
undantagsfall. Totala vattentilloppet är dock betydande,
omkring 4700 min./lit., ty den utbrutna delen av
kolfältet omfattar ej mindre än l 000 har och nuvarande
brytningsområden äro de hittills djupast belägna.
Variationen för olika årstider är däremot obetydlig.
Före rationaliseringen uppfordrades vatten ur
schakten Oscar och Gustaf Adolf, varjämte
underjordiska pumpstationer voro anordnade i vardera av
dessas djupaste fält (se kartan). Delvis hade
pumparna låg verkningsgrad; det äldsta
centrifugal-pumpsaggregatet var tillverkat 1901. Vidare var
strömförlusterna i de långa 380 volts ledningarna
betydande. Antalet pumpvakter uppgick till ej mindre
än 12 man.
Numera är Oscarsfältets samtliga pumpar upptagna,
sedan brytningen där upphört. Detta fälts djupaste
delar äro vattenfyllda, och vattnet självrinner till
schakt Gustaf Adolf. Såsom komplement till de
härstädes befintliga gamla Rittingerpumparna, vilka
fortfarande med fördel användas, har insatts en
halvautomatisk Centrifugalpump om 3 000 lit/min. Till
stup-ningspumparna i Gustaf Adolfsfältet ha
lågspännings-kablarna ersatts av en 4 000 volts-ledning. Slutligen
har vattenbassängen vid schaktbottnen utvidgats,
varigenom stupningspumparna endast behöva köras i
två skift. Genom dessa åtgärder har antalet
pumpvakter kunnat nedbringas från 12 till 5 man, och
totala länshållningskostnaderna från 113000 till 52000
kr. per år.
Ventilationen.
Risk för gruvgasexplosioner har aldrig funnits i
Höganäsgruvorna. På grund av kolets självoxidation
blir luften ganska ofta så syrefattig, att
gruvlam-porna (små karbidlampor, som arbetarna i regel bära
i mössan) slocjma, och konstgjord luftväxling måste
ske. För att upphjälpa ventilationen användes till
för två år sedan kolgrytor, som ständigt höllos
brinnande vid bottnen av schakt Siöcrona, vilket alltså
såsom skorsten drog ned frisk luft genom schakt
Gustaf Adolf. Detta ventilationssätt var ej alltid
tillförlitligt, ty vid otjänlig väderlek inträffade
stundom, att luftströmmen vände och röken trängde in i
gruvan. Vid viss vindriktning nedsögs även
cha-motterök genom det sistnämnda schaktet. Därtill
besvärades uppfordringen ibland vintertid av stark
isbildning på hissar och ge j der.
Nu användes i stället en centrifugalfläkt om l 000
m3/min., som nedblåser friskluften genom schakt
Siöcrona. Ovannämnda olägenheter äro därför
avlägsnade. Kostnaden för ventilationen har därjämte
minskats från l 700 till l 000 kr. per år.
Sammanfattning.
Genomförandet av moderniseringsplanen för
driften i Höganäsgruvorna kan anses ha börjat 1925, var
mest genomgripande 1929-1930 och i stort sett
avslutat med år 1931. I denna uppsats har beskrivits,
huru det dels organisatoriskt och dels genom
mekanisering förändrat de olika detaljerna av
kolgruvearbetet. Det bör även betonas, att moderniseringens
genomförande ej varit helt möjlig utan arbetarnas
egen medverkan, vilken dikterats av deras förståelse
för situationens allvar.
Som sammanfattande resultat av
moderniserings-arbetet torde slutligen följande statistik vara mest
belysande. Härvid är att märka, att år 1932 var
arbetstiden på grund av depressionen inskränkt till i
genomsnitt 4 å 5 dagar per vecka.
Antal anställda arbetare vid resp. års utgång:
1928 1932
Under jord...................... 185 132
Ovan "................___ 80 42
Summa 265
174
Per gruvarbetsdag utförda skift:
Produktiva under jord .........\ i q? **4
Improduktiva " " .........j 54
" ovan .".......... 69 41
Summa 261 179
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
