- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Bergsvetenskap /
74

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

74

TEKNISK TIDSKRIFT

14 OKT. 1933

5choHt

j l Skala i fot

Fig. 2. Längdprofil genom en s. k. skorstensmalm.

duktiva bergarterna äro Plymouth, Yale (övre),
Norrie och undre Pence.

Som legel gäller att malmkropparna ha skarpa
gränser.

Tre malmkvaliteter förekomma, bessemer,
non-bes-semer och manganhaltig malm. Ingen
regelbundenhet har kunnat konstateras med avseende på
kvaliteterna utom för manganmalmen, som företrädesvis
förekommer i östra Plymouth.

Diabasgångarna bilda med liggväggen liksom
diken, vanligen stupande mot öster ca 20 grader.

Tvärförkastningar förekomma allmänt i samband
med malmkropparna. De ha krossningszoner men
i allmänhet är förskjutningen obetydlig.

Den påfallande regelbundenheten och kontinuiteten
hos malmformationen är störd av blott en enda
förkastning av betydenhet, vilken även den är lika
regelbunden och genom hela fyndigheten belägen
mitt i "Yale". Förskjutningen är ca 270 m i
stryk-ningsriktningen och ca 170 m i stupningsriktningen.

Malmen uppträder även på ett annat sätt än det
förut beskrivna, nämligen såsom oregelbundna
"skorstenar" följande förkastningszonerna högt över
dia-basgångarna (fig. 2).

Alla malmer stupa med formationen ca 65 grader.
"Dik"-malmerna fältstupa enligt föregående ca 20
grader. "Skorstensmalmerna" stupa vanligen ca 80
grader mot väster (fig. 3).

Malmen är i allmänhet ganska lös och går
vanligen att borra med auger-borrmaskiner, lätta s j
älv-roterande handborrmaskiner med spiralborr.
Emellertid finnas ganska stora partier av blå, hård malm,
som fordra kraftiga borrmaskiner. Mindre
malmkroppar, ha i allmänhet fastare malm än större.

Malmformationens bergarter bestå av en hård
kvartsit i liggandet och av överliggande bergarter
Plymouth och Norrie. Dessa bergarter, som likna
varandra till utseende och ursprung och delvis äro
urlakade, bestå av band av mycket hård s. k. chert
omväxlande med band av mjukare urlakat material,
som bilda svaghetsplan parallellt med lagringen. I
västra delen av fyndigheten förekomma även
svaghetsplan ungefär vinkelräta mot de föregående,
vilka göra malmen mycket lös och osäker. I östra
delen däremot är malmen mera fast och några
svaghetsplan gå knappt att upptäcka.

På grund av dessa omständigheter användas två
brytningsmetoder, "sublevel caving", där malmen är
lös och "sublevel stoping" där malmen är fast och
taket håller.

Undersökningsarbeten,

Diabasgångarna äro en så regelbunden faktor i
malmformationen att första steget vid
undersökningsarbeten är lokaliseringen av dessa. Detta göres
vanligen genom ortdrivning och diamantborrning mot

Schakt L

Fig. 3. Tvärprofil genom det vertikala schaktet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:14:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933b/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free