- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Bergsvetenskap /
91

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEG. 1933

BERGSVETENSKAP

91

Fig. 3. Elektrisk förskrämningsmaskin

sprungligen användes tänder av vanligt kolstål
(borrstål), men med dessa kunde endast ungefär
15 m förskrämmas. Efter en del experiment med
olika kolsorter valdes ett S. K. F.-stål, med vilket
ungefär den dubbla effekten erhölls. Den här
angivna brytningsmetoden har sina stora fördelar
utöver utnyttjandet av maskinerna. Arbetarna äro
tvungna utföra ett bestämt kvantum arbete pr dag.
Hela brottet är uppdelat i sträckor, så att varje man
har sin del. Denna måste lastas ut för att maskinen
skall kunna komma fram.

Den stora fria bredden på ett sådant brott gör,
att, sedan den första sättningen kommit (efter
15–20 m), taket sätter sig mycket sakta och jämnt ett
fåtal meter bakom arbetslinjen. Tack vare att inga
pelare kvarlämnas i brytningsområdet, förekommer
ytterst sällan igen jäsning av orterna. I de gamla
4-mansorterna trycktes ofta de kvarstående pelarna
ner genom bottensandstenen, varvid bottenleran
jäste upp.

Vid linjebrytning ligger det mycket nära till hands
att genom en eller annan utlastningsanordning
komma ifrån de många utfraktsorterna, vilka måste
sprängas upp i taket. Försök ha även gjorts med
skakrännor, placerade efter hela brottets längd.
Enbart ortdrivningen betalar emellertid ej en sådan
anläggning, utan en stor del måste betalas av ökad
lastningseffekt. Det visade sig emellertid, att den
manuella effekten redan var så hög, att vinsten
blev ungefär lika med O, varför försöket övergavs.
Effekten är för närvarande i dessa arbeten 4,2 ton
pr manskift, räknat på förskrämmare, lastare och
dragare. Tages även sprängarpersonalen med, blir
effekten 3,6 ton.

För drivande av förbindelse- och
undersökningsorter användes numera samma
stötförskrämnings-maskin som i Höganäs. För ned- resp. uppkilning
av kol eller berg äro i alla arbeten införda samma
kilverktyg som i Höganäs. För stötmaskinerna och
kilverktygen erforderlig luft levereras av en
kompressor, Ingersoll Rand, typ XKB-2, vilken levererar
15 m3 fri luft pr min. vid 7 atö. Rörnätet består av
5"-3" stamledningar samt V servisledningar.

Resultatet av mekaniseringen framgår av följande:

Differensen 2:13 kr./ton
ger vid en årsbrytning
av 60000 ton kol en
besparing av 130000-kr./år.
I övre flötsens lerfält är
brytningsmetoden
uteslutande ortdrivning.
Orterna gjordes tidigare
endast 4 m breda, och
mellan dem
kvarlämna-des pelare av samma
bredd. I dessa pelare
gjordes sedan genomslag på var 12:te meter. De på
detta sätt kvarlämnade pelarna måste bli stående för
uppbärande av taket, då här ej erhålles något
igen-sättningsmaterial. Effekten i dessa handarbeten
uppgick till 6 ton pr manskift. Genom införande av
stötförskrämningsmaskiner och orternas utläggning
till 5-6 m torde effekten komma att uppgå till
ungefär 10 ton pr manskift. Då ingen lera brutits i fältet
under de senaste åren, är det nya arbetssättet ännu
ej genomfört.

Bättre utnyttjande av arbetskraften.

I likhet med förhållandena i Höganäs (se denna
gruva) fråntogos även arbetarna i Bjuv de gamla
friheterna, varigenom arbetstiden ökade från 7,17 till
7,50 tim. pr skift. Som framgår av kartan (fig. 2)
är gångvägen från schakt nr 3 till de inom
Tibbarps-området belägna arbetena över 2 km. Då arbetstiden
räknas från nedstigning i schaktet till uppfart, måste
denna långa gångväg inverka synnerligen
oförmånligt på nettoarbetstiden. I verkligheten åtgick mer
än l timme för dessa promenader. Då någon form
av snabbtransport under jord ej kunde anordnas med
rimliga kostnader, sänktes ute vid Tibbarp (se fig. 2)
i stället ett nytt schakt. Detta är uteslutande avsett
för personbefordran. Samtidigt byggdes även
om-klädnads- och duschrum för arbetarna samt
maskinrum för spel och kompressor. Nettoarbetstiden
ökade härigenom med ungefär 40 min. pr skift.

Då sättet för drivandet av detta personschakt
torde hava ett visst intresse, meddelas här en
kortfattad redogörelse för arbetsförloppet. Den
lämpligaste placeringen var givetvis på en punkt så
långt ut i fältet som möjligt i närheten av
linbaneorten och på ett sådant ställe, att schaktet träffade
en redan förut driven ort. Sedan platsen bestämts,
drevs medelst ett kärnborr ett hål ned till orten
ifråga. Borrhålet rörkläddes inom de lösa jordlagren



Lastning och dragning ............ 4:26 1:98

Våtören ........................................ 0:14 0:06

Förskrämning ............................ - 0:38

Sprängning.................................... 1:06 0:42

Elektr. kraft ................................ 0:16 0:33

Reparationer................................ 0:24 0:28

Ränta och amortering ............ - 0:30

5:86 3:75

Kr./ton kol Kr./ton kol

Handhuggning Maskinbrytning







Fig. 4. Elektrisk förskrämningsmaskin i arbete.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:14:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933b/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free