Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
TEKNISK TIDSKRIFT
9 DEC. 1933
medelst 10" järnrör. Schaktets totaldjup är 44 m,
varav lösa jordlager 31 m. Avsikten härmed var
att genom detta rör kunna transportera det lösa
materialet från sänkningen ner i gruvan. I den under
schaktet befintliga orten byggdes för detta ändamål
en mindre ficka, från vilken materialet tappades
direkt i gruvvagnarna för vidare transport upp. Vid
sänkningen genom de lösa jordlagren behövde endast
ett mindre antal stenblock hissas upp, och i de fasta
lagren (sandsten och lera) voro dessa av så lös
beskaffenhet, att de utan större besvär sönderslogos i
stycken, som ej voro större än att de kunde
passera genom röret. Inklädandet av schaktet, som är
3,8 m X 2,8 m, tillgick på så sätt, att i en ram av
differdingerbalkar (nr 12), upplagd på 4 st.
betongplintar, hängdes en liknande ram på 1,8 m djup,
varefter plankkläddes med 3" plank mellan ramarna.
Allt efter som schaktet sänktes, lades likadana ramar
in men med varierande avstånd mellan dem,
beroende på jordlagrens beskaffenhet. Längsta
avståndet var 1,8 m och det kortaste 0,6 m. På grund
av de fasta lagrens lösa beskaffenhet inramades och
plankkläddes på detta sätt hela schaktet.
Innan maskinbrytningen infördes, borrade varje
kollastare eller kolhuggare, som de även kallas, i
sin ort och lastade även ut berget på morgonen
efter skjutningen, som verkställdes på eftermiddagen.
Numera äro särskilda springare anställda. En
borrare sköter all borrning i hela gruvan på
eftermiddagen, varefter sprängarna skjuta och lasta ut
berget på natten. Denna uppdelning av arbetet
torde i ej ringa grad ha inverkat på den totala
effektökningen.
För bättre utnyttjande av framför allt dragarnas
arbetstid har i Bjuv liksom i Höganäs kolhuggare
och dragare kopplats i hop i lag om 3 + l, vilka
dela lagets totalförtjänst lika. Förr åkte alltid
dra-garna ner något efter kolhuggarna, emedan dessa togo
första tomvagnen med sig in i arbetsorten. Vid
arbetets slut åkte dragarna upp tidigare, därför att
kolhuggarna togo sista lasset med sig ut till
linbanan. Då dragaren betalades uteslutande efter
antalet dragna lass och väglängd samt fick betalt för
det lass kolhuggaren drog ut, fanns hos honom intet
intresse av att utnyttja arbetstiden bättre. Genom
sammankopplingen är han numera direkt intresserad
av hur många lass som lastas, varför hans
arbetstid också ökat från 6,65 till 7,59 tim. pr skift.
Transportfrågan under jord har i Bjuv lösts på
liknande sätt som i Höganäs. De gamla trävagnarna
med glidlager, rymmande 3,3 hl, ha utbytts mot nya
kullagervagnar av galvaniserad plåt och rymmande
6 hl. I samband med nedläggandet av schakt nr 2
koncentrerades hela utfrakten till en utfraktsort. På
grund av den långa transportsträckan är denna dock
uppdelad på tvenne lindragningar, så att en
omkoppling av alla vagnarna måste verkställas. Från
avkopplingsstationen vid schaktet självrulla vagnarna
fram till hissarna och tomvagnarna från schaktet
självrulla likaledes till påkopplingsstationen.
Ovan jord rulla vagnarna från hissarna fram till eri
krypkedja, vilken för vagnarna upp på ett plan,
varifrån de, allt efter olika innehåll, dirigeras in på för
varje material bestämda spår. Efter tömning rulla
vagnarna själva tillbaka, till schaktet,
För tippningen av A-kolen, vilka utgöra 73 % av
koluppfordringen, finnes en helautomatisk tippare.
Från denna gå kolen på ett plockband, där all
kas-sering verkställes. Plockbandet avlastar sedan kolen
efter behov: l:a i ränna för direkt lastning i
järnvägsvagnar, 2:a på skaksikt med utbytbar siktduk,
3:e i en kross och 4:e på ett i ytterändan höj- och
sänkbart transportband, med vilket ungefär l 000 ton
kunna lagerläggas.
C-kolen (se tabellen) tippas medelst handtippare i
en valskross, varifrån de medelst ett bägarverk föras
upp till en vibrationssikt, där en uppdelning i två
klasser sker, den grövre för gasgeneratorer och den
finare för ångpannor (egen förbrukning).
I Bjuv finnes endast ett fåtal kolkvaliteter, vilkas
ungefärliga analys och användning framgå av
följande tabell.
Märke
Korn-klass
Analys i leveranstillstånd
Användning
Vatten
Aska
Värmevärde Gal.
Al
>50
18
9
5200
Hushåll, industrier
A2
oklas-serat
19
10
5000
?» ??
A 3 1 60-30
19
10
5050
Industrier
A6
< 30 i 20
13
4650
55
03
60-25
10
43
3200
Egen förbrukning generatorer
C4
<25
17
30
3600
Egen förbrukning ångpannor
När F-lera brytes och uppfordras, delas den redan
i gruvan upp i två kvaliteter, nämligen ren lera
och svartskiffer. Den senare håller en del kol, härav
namnet, varför den, uppblandad med ytterligare
något krossade kol, lägges ut i högar om 6- å 7 000 ton.
Des-sa tändas sedan, och skiffern brännes till
cha-motte. Utläggningen sker helt enkelt så, att de ur
gruvan kommande vagnarna tippas direkt i högen.
Den rena leran lägges antingen ut för vittring eller
går den direkt till fabriken.
Länshållning: I motsats till Höganäsgruvan, där
det arbetas i ett tidigare upprutat pelarsystem, gå
arbetena i Bjuv ständigt in i nya förut ej bearbetade
områden. Följden härav är att arbetena som regel
bliva synnerligen våta. Genom forcering av de
förberedande arbetena kan en viss avvattning av det
kommande brytningsområdet ske, men torrt kan det
inte bli. Vattentillrlnningen är mindre än i
Höganäs (3000 l/min, mot Höganäs 4700 l/min.), men en
stor del av detta vatten kommer från arbetsrummen.
I den längst i nordväst belägna delen av fältet,
där flötsen stupar, finnes en pumpstation med
elektriska pumpar. För övrigt självrinner allt vattnet
till det ett 30-tal meter från schakt nr 3 befintliga
pumpschaktet. Pumparna äro här ångpumpar. Den
ordinarie, en kombinerad sug- och lyftpump, är
placerad ovan jord i ett maskinrum hopbyggt med
spelhuset. Dess kapacitet är 0,3 m3/slag. När det N.V.
om Bjuv liggande Hyllingefältet länspumpats och
genomslag dit erhållits, kommer så gott som allt i
Bjuv tillrinnande vatten att utan pumpning kunna
ledas dit. I Hyllingeschaktet kommer då en ny
pumpstation med moderna pumpar att anläggas.
Samtidigt kommer spelet vid schakt nr 3 att
elektrifieras. För närvarande är det ångdrivet. När denna
omändring skett, kommer manskapsbehovet för ang-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
