- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Elektroteknik /
23

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Febr. 1933 - A. G. L. Mason: Storstationer för rundradio

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4 FEBR. 1933

ELEKTROTEKNIK

23

Fig. 1. Sändarrummet, Prags rundradiostation. Till vänster modulerad
förstärkare-enhet, "oscillator-modulator", mitt på golvet kontrollbordet samt till höger
kraftförstärkarna.

denna storhetsordning. Den faktor, som mest
inverkar på totala verkningsgraden, är effektiviteten
hos anodkraftförsörjningssystemet.

Ansenliga förluster kunna därför undvikas, om
man tager motsvarande del av den erforderliga
energien direkt från högspänningsnätet i stället för att
först omforma densamma till lägre spänning.

Tillförlitlighet kräver enkelhet i konstruktionen,
lätt tillgänglig apparatur och en logisk planlösning.
Alla delar av utrustningen, som kunna misstänkas
bliva utsatta för fel, böra finnas i dubbel uppsättning.

Med avseende på säkerheten för driftpersonalen
måste en modern rundradiosändare uppfylla samma
fordringar, som gälla för industriell
högspännings-teknik. Detta innebär effektiv mekanisk
avspärrning samt jordning av alla delar, som äro utsatta
för farliga spänningar, innan dessa delar bliva
tillgängliga. Förut ha rundradio
stationskonstruktörerna varit allt för toleranta
i detta hänseende.

Nuvarande effektmaximum av 120
kilowatt för en station representerar för ingen
del den teoretiskt hållbara gränsen för
stationsstorleken. Denna gräns är först
uppnådd, då en station utsänder
tillräckligt stor energi för att åstadkomma
signaler, som överrösta alla förekommande
störningar inom den distans, inom vilken
mottagningen är begränsad på grund av
fading. Under nuvarande förhållanden
behöves härför en omodulerad
antenneffekt på 250 kilowatt.

Förbättrade antennkonstruktioner, som
utvidga gränserna för det fadingfria
området, kunna lätt nog höja denna siffra.
Trots konventioner med förslag till
begränsning av rundradiostationernas effekt
är det föga tvivel om, att stationernas
effekt fortfarande kommer att ökas.

De hittills brukliga konstruktionerna
hava praktiskt taget nått sin gräns vid
en effekt på 120 kilowatt; för att bereda

väg för ännu högre effektbelopp blir det
nödvändigt att taga i betraktande helt
nya konstruktionsprinciper. Dessa nya
konstruktionsprinciper torde även med
fördel kunna tillämpas på stationer på
60-120 kilowatt.

De hittillsvarande
konstruktionsprinciperna exemplifieras av Prags nya 120
kilowattstation, som nu varit i drift ett
år. Denna station kan ställas i motsats
till de nya konstruktionsprinciper, som
tillämpats vid planeringen av den nya
120 kilowattsstationen i Budapest, som
f. n. är under byggnad.

Pragstationen (fig. l-3) har en
bärvågseffekt av 120 kW med möjlighet till
100 % modulering, vilket motsvarar en
medeleffekt i antennen på 180 kW, då
bärvågen är fullt modulerad. Den omodulerade antennenergien kan inställas på
150 kW på bekostnad av max. linjär
modulering till 80 %. Den totala
energikonsumtionen är 540 kW, vilket
motsvarar en total verkningsgrad på 22 %.
I sändaren användes kristallkontroll av bärvågen
samt lågeffektmodulering. Härpå följa 3 stegs
högfrekvensförstärkning, vilka förstora uttagsenergien
från modulatorsteget ca 3 000 gånger. I den
kristall-styrda bärvågsoscillatorn användes ett
telefonöver-dragsrör, som följes av ett högfrekvensförstärkningssteg med ett 50 watts rör. Alla återstående
radio-frekvenssteg arbeta med balanserade push-pull-kopplingar.

Luftkylda rör användas i alla steg till och med
det första högfrekvenssteget efter
modulerings-förstärkaren. Dessa steg äro sammanförda i en
särskild fristående enhet, benämnd modulerad
förstärkare eller oscillatormodulator. De återstående
två stegen, som äro kända under namn av
kraftförstärkarna, arbeta med vattenkylda rör (fig. 4),
vardera med en uttagseffekt om 40 kilowatt vid en

Fig. 2. Maskinrummet, Prags rundradiostation. Beläget under sändarrummet, fig. 1.
Alla maskiner i dubbel uppsättning; därintill instrumenttavlorna för inkoppling av
reservmaskinen med säkringar och automatisk startanordning. I bakgrunden
kylvattenkontroll samt huvudinstrumenttavla.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:14:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933e/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free