Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Febr. 1933 - B. Anderson: Den legerade plåtens allmänna egenskaper - Notiser - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISK TIDSKRIFT
4 FEBR. 1933
Fig. 20. Ökning i amp.-varvtal på grund av
kallbearbetning från ringbredd 80 mm.
detta endast vid måttliga induktioner, då inverkan
redan vid B större än 15 000 är försumbar.
På grund av dessa resultat utfördes en närmare
undersökning över den reducering i förlustökningen,
som en spänningsglödgning kunde medföra.
Resultatet framgår av fig. 16, som visar den
procentuella sänkning i hysteresisförlusterna, som en
spänningsglödgning medför för 5, 10 och 30 mm
ringbredd. Kurvorna visa egendomligt nog samtliga
ett utpräglat maximum vid B = 6 000. Denna
sänkning reduceras emellertid av en samtidig betydande
ökning i Virvelströmsförlusterna på grund av
korn-förstoring, vilken ökning dock avtar med
induktionen från 60 % vid B = 4000 till 28 % vid
B = 17 500 med ett lokalt maximum på 37 % vid
B = 15 000.
Totalförlusterna vid 25 och 50 per. reduceras dock
högst avsevärt och den kvarstående inverkan är
obetydlig och kontinuerligt avtagande med
induktionen såsom av fig. 17 framgår.
Denna gynnsamma inverkan av en
spänningsglödgning gör sig även gällande i fråga om
magnetiserbarheten, som fig. 18 närmare visar. Den
kvarstående inverkan är dock ej helt försumbar vid induktioner upp till B - 15 000 (max. vid 13 000) för
plåtbredder om 7 mm och däröver.
Dynamoplåt, 0,5 mm, med l % Si.
Liknande undersökningar hava utförts på denna
plåt med i princip fullständigt likartat resultat,
såsom framgår av fig. 19 över hysteresisförlusternas
tillväxt vid kallbearbetning genom klippning. Den
procentuella ökningen är dock mycket mindre och
är, om hänsyn tages till de ej påverkade
virvelströmsförlusternas större andel i totalförlusterna,
endast hälften så stor för totalförlusterna vid 50
per. för B >= 8000 som för den höglegerade; ökningen
avtager dessutom kontinuerligt från 50 % vid B -
= 4 000 till 13 % vid B - 16 000 från 30 till 5 mm
bredd.
Det sagda gäller även kallbearbetningens inverkan
på magnetiserbarheten, som fig. 20 visar. Den
procentuella ökningen från 30 till 5 mm plåtbredd
uppgår endast till ca fjärdedelen och för 10 mm bredd
till ca hälften av ökningen för den höglegerade
plåten. (Forts.)
_____NOTISER
Vattenfallsstyrelsens landsbygdstaxor. Som redan
meddelats i dagspressen avlämnade de år 1930 tillsatta
sakkunnige för granskning av vattenfallsstyrelsens
landsbygdstaxor den 29 sistlidne dec. sitt betänkande.
Detta utmynnar i en hemställan om sänkning av den
s. k. bottenkraftavgiften för återstående bygdetaxeabonnenter från 200 kr. till 175 kr. per kW och år samt
fastställande av giltighetstiden för tariffenhetsberäkningen att normalt vara lika lång som kontraktstiden,
dvs. i allmänhet 10 år. I fråga om de nya
industritaxorna, sådana de formulerats i "1930 års normaltaxor"
och vilka kunna valfritt tillämpas även av förutvarande
bygdetaxeabonnenter, hava inga anmärkningar eller
yrkanden framställts. Mot det framställda förslaget till
taxesänkning har reservation framlagts av en minoritet,
som med stöd av egna självkostnadsberäkningar
kommit till en gynnsammare uppfattning om
landsbygdselektrifieringens ekonomi och med anledning härav
förordat en större taxesänkning, nämligen från 200 kr.
till 150 kr. per kW-år.
Betänkandet ligger f. n. under tryckning och torde
kunna väntas tillgängligt för allmänheten omkring
mitten av februari månad.
För fackmännen erbjuder måhända själva sakfrågan
numera mindre intresse än vid tiden för näst
föregående kommittéutredning. Landsbygdselektrifieringens
spörsmål hava under det sista decenniet stötts och blötts
i sådan utsträckning att föga nytt kan beräknas
fortsättningsvis komma i dagen. Man får därför hoppas,
att den grundliga bottenskrapning av ämnet, som den
nya utredningen innebär, skall komma att övertyga
omdömesgilla personer om att denna rörelse numera är på
rätt bog och ekonomiskt tryggad, sedan kristidens
sviter under årens lopp hunnit avvecklas. Vad
särskilt beträffar kraftpriset, visar majoritetens utredning
med tydlighet, att landsbygdselektrifieringen, om den
på skäligt sätt påföres sådan andel i rörelsens
självkostnader, som betingas av hithörande
anläggningsdelars utsträckning och utnyttning, fortfarande erbjuder
ganska svag räntabilitet. Detta omdöme torde stå fast,
även om all befogad hänsyn tages till utjämnings- och
billighetssynpunkter av olika slag, som icke direkt
strida mot allmänt erkända principer för självkostnaders
uppdelning. I detta hänseende ter sig emellertid
minoritetens ställningstagande anmärkningsvärt. Det
förefaller föga troligt, att de i mångt och mycket
egendomliga åskådningssätt, som minoriteten gjort sig
till tolk för, skola komma att accepteras inom tekniska
kretsar, där krav ställas på klara linjer i ekonomiskt
tänkande.
LITTERATUR
Elektrotekniska grundbegrepp och
tillämpningsövningar, av Helge Bohlin. P. A. Norstedt och söners
förlag, Stockholm 1932. 170 sid. 94 fig. Pris kart. kr.
3: 50.
Arbetet, som utgår i sin andra upplaga, är främst
avsett för undervisningen vid yrkeskurser i det
elektrotekniska facket, i anslutning till skolöverstyrelsens
kursplaner för 200 timmars begynnelsekurs och därpå
följande 210 timmars fortsättningskurs för elektriska
installatörer. Den klarläggande framställningen åtföljes
av en samling på bortåt 300 övningsexempel och
förefaller att väl motsvara sitt angivna syfte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
