Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1933 - Wolfgang Kautter: Galler- och anodkretsarnas inverkan på varandra i förstärkare och radiomottagare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
TEKNISK TIDSKRIFT
4 MARS 1933
1. Anodkretsens inverkan på gallerkretsen.
a. Kvalitativ behandling med tillhjälp av
vektordiagram.
I principchemat fig. l äro endast de storheter
angivna, som inverka på växelströmmen. På
klämmorna av den inritade galleranodkapaciteten Cga
ligger vid de angivna spänningsriktriingarna summan
av anod- och gallerspänningen Va -f Vff. Vid
anodmotståndet Ra blir förhållandet mellan Va och Va
enligt den bekanta rörformeln
?a _ l l
V: ~~ D ’ r~B7 (1)
Fig. 1. Principschema av ett förstärkarerör
med anodgallerkapacitet.
Detta förhållandes fastendens bestämmes av
Ea-är Ra induktivt, så ligger Va före Vg i fas och
omvänt. Ändrar man anodmotståndets storlek, men ej
dess fas, så rör sig Va vid konstant Vg på en cirkel
genom punkterna D och O, varvid cirkeln mellan
ab-skissaxeln och cirkelns tangent genom O är lika med
are (Ra) (fig. 2).
Är Ra rent imaginär, så skär cirkeln alltså
ab-skissaxeln under 90°, annars under en mindre vinkel.
Då (Ra] ej kan antaga negativa värden, komma
endast de delar av cirkeln, som ligga i första
(in-duktiv belastning) eller i fjärde kvadranten
(kapacitiv belastning) i fråga, vilket närmare framgår av
nedanstående not.1
Den genom Cga mot gallerkretsen flytande ström-
men alstras av summaspänningen Va + Vg, vilken
erhålles, om man i vektordiagrammet (fig. 2)
förskjuter nollpunkten en sträcka Vg åt vänster. Ström-
i Om a, &, c och ~d äro godtyckliga kompletta storheter
och A en variabel reell parameter, så beskriver vektorn
,=|±1*
c-f d l
en cirkel som kan konstrueras på följande sätt:
Drag sammanbindningslinjen mellan punkterna PI = -ö
- . c
och P2 = A. Bilda därefter ^ = d .elv och avsätt i PI ut-
d c c
efter PI P2 i positiv riktning vinkeln 90 - <p. Dess fria
vinkelben skär PiP2:s mittpunktsnormal i cirkelns medelpunkt
M. Avskär på PiP2 från PI ett stycke lika med en enhet
och drag från denna punkt F en normal mot PiM. Denna
normal graderas i £ mätt med enheten - . Positiva delen av
c
skalan ligger till höger om P± P2 från P± sett. Skalpunkterna
projiceras från P± på cirkeln, varvid de olika cirkelpunkterna
A erhållas.
men är kapacitiv i förhållande till spänningen och
ligger alltså 90° före denna. Vid konstant frekvens
rör sig alltså strömvektorn på en halvcirkel vid
ordinataxeln, vilken halvcirkel för induktiv
belastning av anodkretsen ligger till vänster, för kapacitiv
belastning till höger om ordinataxeln.
Strömmen /^, alstrad av gallerväxelspänningen, är
som synes av fig. 2 alltid kapacitiv i förhållande till
denna spänning samt har en resistiv komponent,
vilken vid induktiv belastning ligger på negativa och
Fig. 2. Spännings- och strömvektorernas läge beroende av
anodmotståndets Ra modul och fas.
vid kapacitiv belastning på positiva sidan av
abskiss-axeln. Vid induktiv belastning är alltså röret i stånd
att avge aktiv effekt till gallerkretsen. Vid
kapacitiv belastning är den aktiva effekten exakt lika
stor, men nu förbrukas den av röret. Vidare synes
av fig. 2, att den kapacitiva strömmen genom Cga
är betydligt större än den ström gallerspänningen
ensam skulle förmå framdriva, dvs. från
gallerkretsen sett bliver inre rörkapaciteten skenbart förstorad.
Vid en given frekvens och given
galleranodkapa-citet kan den aktiva komposanten av
galleranod-kretsens till gallerkatodkretsen reducerade
admit-tans ej överstiga ett visst värde, vilket står i
samband med halvcirkelns givna radie. Med denna
skenbara admittans menas då förhållandet lg/Vg, som
anger, hur stor en tänkt admittans måste vara för att
shuntad mellan galler och katod motsvara det
belastade rörets av anodåterverkan bestämda
gallerström. I de följande kapitlen skall den definierade
ekvivalenta admittansen närmare beräknas, varvid
fig. 2 utgör ett åskådligt exempel på
anodåterver-kans "mekanik".
b. Beräkning av anodåterverkan.
I överensstämmelse med fig. 3 tänka vi oss
schemat i fig. l sönderdelat i två olika fyrpoler, vilka
parallellkopplas såväl på ingångs- som
utgångssidan samt avslutas med det gemensamma anodmot-
ståndet Ra. Man kan därefter sätta upp
ekvationerna för varje fyrpol för sig utan att inverka på
det slutliga resultatet.
Med de i fig. 3 angivna beteckningarna få vi
följande ström- och spänningsekvationer:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
