Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1933 - Sam Malmfors: Järnverken som kraftförbrukare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
TEKNISK TIDSKRIFT
l APRIL 1933
Fig. 6. Göt vals verket. Registrerande kW-meter. (Normal pappershastighet. Ses
från höger till vänster.) Belastningen starkt variabel, dock med helt annan karaktär
än stålugnarnas.
5 å 7 ton är under uppförande. Chargetiden är
mycket kort, särskilt nedsmältningsperioden, och
belastningen saknar de obehagliga variationer, som finnas
vid elektrodugnarna. Energiförbrukningen är låg trots
omformningen och uppgår enligt uppgift till 600-800
kWh/ton vid en så liten ugn som 500 kg. Detta
sammanhänger med att man kan åstadkomma en bättre
agnsform med små förluster samt kort
nedsmält-ningstid.
Valsverket.
Från stålugnarna går i allmänhet materialet till
götgroparna, där det gjutes i kokiller. Det får form
dvs. blir göt, som sedan skola utvalsas. Göten
bibringas sedan en för Valsningen lämplig temperatur,
varefter de gå till götvalsverket.
Storleken av götverket är givetvis beroende på
storleken av de göt, som skola utvalsas. Det största
götverket i landet är det i Domnarvet, vilket arbetar
med ämnesvikter upp till 3 å 3V2 ton.
I allmänhet äro de större moderna götverken
reversibla duoverk med den elektriska utrustningen
anordnad enligt Ilgner-Leonard-principen. Detta
innebär, att 3-fasströmmen omformas till likström i en
med svänghjul försedd omformare och att verket
drives med en likströmsmotor. Särskilt i götverket,
där ämnet först bearbetas, äro belastningsstötarna
mycket stora och snabba, och man har därför en god
utjämnare i det svänghjul, som sitter på
omformaren och som får avge sitt energiinnehåll under själva
belastningsstötarna och sedan laddas upp under
pauserna däremellan.
Det är icke endast de stora pressarna utan även
de ideligen återkommande reverseringarna, då götet
går fram och tillbaka mellan valsarna, som orsaka
de stora belastningsstötarna på likströmsmotorn,
vilken sitter kopplad direkt på valsverket. För att
Valsningen skall gå flott, behöver t. e. det stora
verket i Domnarvet kunna reverseras så ofta som
30 gånger i minuten.
Belastningsutjämningen tillgår som bekant på så
sätt, att i rotorn på den asynkrona drivmotorn för
omformaren automatiskt inkopplas motstånd, som
gör den eftergivande och möjliggör för svänghjulet
att avge energi. Man låter på detta sätt varvtalet
hos omformaren gå ned maximalt ca 15 %.
I götverket utvalsas dels ämnen, vilka klippas i
lämpliga dimensioner för de mindre verken, såsom
medium-, fin- och trådverken, och vidare förvalsas
här plåtämnen, s. k. platiner, innan de gå ut i andra
verk och färdigarbetas där.
Götverket förvalsar även det material, som sedan
utan mellanvärmnmg går över till räls- och
balkverken. Även dessa arbeta efter
Ilgner-Leonardprincipen. Här blir belastningen av
en något annan karaktär med mindre
storlek hos belastningsstötarna men i stället så
mycket längre och mera sugande pressar,
som gör att svänghjulets energiinnehåll
pumpas ut och belastningen så att säga mera
flyttas över på den asynkrona drivmotorn
och således på nätet.
På fig. 6 visas ett diagram från
götverket, upptaget med normal pappershastighet,
60 mm/timme. Man ser, att belastningen är
mycket orolig med kraftiga
belastningsspet-sar eller rättare belastningsperioder omväxlande med
tomgångsperioder. Det är självklart, att en dylik
belastning ställer stora krav på kraftleverantören.
Under belastningsperioderna är emellertid belastningen
någorlunda jämn, i varje fall ej av samma oroliga
karaktär som t. e. vid stålugnarna. Detta framgår
av diagrammet på fig. 7, vilket är upptaget med stor
hastighet och representerar en individull
belastningsspets av det slag, som synes på fig. 6.
Fig. 7 är visserligen upptagen vid valsning i
rälsverket, där pressarna äro längre, men karaktären på
belastningen är i alla fall på grund av
Ilgner-ut-jamningen liknande.
I götverket uppgår det maximala effektbehovet på
3-fassidan till ca 1500 kW, medeleffekten till ca
1000 kW och energibehovet till 25 å 30 kWh/ton
utvalsat material.
I räls- och balkverket är det maximala
effektbehovet ca 3000 kW,
medel-effekten ca 2000 kW och
energibehovet varierande
mellan 40 kWh/ton och
ungefärligen det dubbla, beroende på
vad som utvalsas. Ju
klenare dimensionerna bli, desto
större blir givetvis
valsarbetet och därmed också
energiförbrukningen per ton.
Inom ett valsverk
förekomma mängder av
hjälpmotorer för traverser och
kranar, för reglering av
valsinställningen, rullbord, saxar,
sågar, riktmaskiner osv. Dessa
kräva en ej föraktlig
energimängd.
De angivna siffrorna gälla
ett modernt stort
handelsjärnverk. Vid ett götverk,
som utvalsar kvalitetsstål,
blir energiförbrukningen
avsevärt mycket större, bl. a.
beroende på, att materialet
måste bearbetas vid mycket
lägre temperatur.
I de verk, medium-,
fin-och trådverken osv., där
materialet utvalsas till klenare
dimensioner, äro
belastningsvariationerna icke endast
absolut utan även förhållandevis
mindre, ju mindre de dimen-
Fig. 7. Enskild
belastnings-topp från diagram liknande
fig. 6. (Tagen med stor
pappershastighet. Ses
nedifrån och uppåt.) Tack vare
Ilgnerutjamningen bliva
belastningsstötarna från de
enskilda sticken starkt
avtrubbade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
