- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Elektroteknik /
79

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1933 - Fr. Jacobsen: Bestemmelse av den statiske stabilitet og den maksimale transportevne av elektriske kraftoverföringer - Litteratur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6 MAJ 1933

ELEKTROTEKNIK

79

l -

1,11

2,22

2,22

. 100=22,5

(svarende til P2ffiaks == 490 kW).

Vi har således opnådd en mer enn 4 dobbelt
transportevne, sammenlignet med alternativ (a).

l henhold til diagrammet (fig. 5 c) er
grensebetingelsen for anleggets statiske stabilitet gitt ved:

*. =,. A = 2*L=^?. 100. !,, = .?«,

0,55
(idet JJ = 0,98, (J-)’- 1,1, Y, = 0*82, S =3,65,

av diagram).

18,9 = 18,9 _
.’ 8,95 8,95

Sikkerhetsfaktorn for den statiske stabilitet er
således fremdeles tilstrekkelig höi, men i dette tilfelle
nåes grensen for anleggets statiske stabilitet, förenn
grensen for ledningens transportevne er nådd.
P2, = 2,i.l95’æ410 kW.

For översiktens skyld er beregningsresultatene for
de 3 alternativer sammenstillet i tabell 4.

Tabell 4.

Alternativ
Tilsynelatende effekt i stas j. 1 i kVA
Överfört effekt P 2
i kW
Maks. transportevne
P 2 maks
i kW
Grenseverdi for statisk stab. Ps i kW

a)
250
70
110
490

b)
250
158 j 203
470

c)
250
195
490
410

Konklusjonen herav blir fölgende:

Grensen for den statiske stabilitet nåes ikke i noen
av tilfellene ved den forutsatte overförte
tilsynelatende effekt (250 kVA).

Ved alternativ a) og b) ligger grensen for den
statiske stabilitet så meget höiere enn överföringens
maksimale transportevne at den overhodet ikke
kommer i betraktning. Ved alternativ c) vil det derimot
bli hensynet til den statiske stabilitet som bestemmer
den störste effekt, som kan överföres. Under de
gjorte forutsetninger ligger den statiske
stabilitets-grense höiest ved alternativ a) og lavest ved
alternativ c).

En slöifning av hurtigregulatorene i stasjon II vil
ha tilfölge at anleggets statiske stabilitet synker i alle
3 tilfeller. Samtidig vil imidlertid E2 synke og dette
vil (forutsatt konstant E J ha tilfölge at ledningens
transportevne stiger, og da der som för nevnt ved
alternativ a) og b) er meget å löpe på, för anleggets
sta-bilitetsgrense nåes, kan ledningens ökede
transportevne utnyttes. Ved alternativ c) må man være
forsiktigere.

Jeg kommer således i alt vesentlig til samme
praktiske resultater som dr Lundholm. - Men det
forekommer mig at dr Lundholms fremstilling er noe
uklar, idet han under overskriften "Statisk stabilitet"
i virkeligheten behandler overforingens transportevne
og ikke overalt synes å holde de 2 "grenser" skarpt
ut fra hinannen.

Som jeg tidligere har vist vil det i de fleste
tilfeller i praksis bli hensynet till stabiliteten, som er
av-gjörende. Det valgts talleksempel (eks. 2) er et
ekstremt tilfelle.

LITTERATUR

Beitrag zur Vorausberechnung dér giinstigsten
Dimensionen von elektrischen Transformatoren und Mase hin en.

Von J. L. LA COUÉ. Ingenjörsvetenskapsakademiens
handlingar nr 120. Sthlm 1933. 165 sid. 90 fig. Pris
kr. 12: 75.

Efter att under senare år mera sällan hava ägnat
sig åt det tekniska skriftställeriet har förf. till rubr.
arbete åter tagit till orda i ett särskilt aktuellt problem
inom modern elektromaskinkonstruktion. Tid och
ut-rymme medgiva ej här en re-cension av det intressanta
och teoretiskt ingående arbetet, som säkerligen torde
dessförutan finna väg till den läsekrets, som det
närmast avser. Till orientering över innehållet och
författarens konklusioner må tjäna följande i det
sammanfattande slutkapitlet kursiverade satser:

"Vid undersökningarna har visat sig, att den i
tillverkning billigaste transformatorn måste dimensioneras
efter helt andra lagar än den transformator, som ställer
sig billigast i drift. För det andra visar det sig, att
dimensionsförhållandena vid den senare äro helt
oberoende av strömtarifferna. För det tredje behöver av
alla konstruktiva storheter blott järnets och
lindningarnas specifika belastning fastläggas med hänsyn
till viss strömtariff, varefter transformatorns lineära
dimensioner direkt kunna bestämmas. Härav följer,
att en serie transformatorkärnor, som en gång fastlagts
för ett bestämt ändamål - belysnings- eller
kraftanläggningar - kommer att lika väl passa för alla liknande
behov. Endast lindning och effekt för varje typ måste
med hänsyn till i varje fall gällande strömtariff väljas
på lämpligt sätt i syfte att ernå bästa resultat.

Med hjälp av angivna formler och kurvor behöver
man vid dimensionering av den ekonomiskt lämpligaste
transformatorn icke som hittills passa sig fram mot ett
optimum. Man kan i stället direkt av kurvorna
bestämma de riktiga dimensionsförhållandena för
transformatorn och sedan de specifika belastningarna
bestämts med hänsyn till gällande strömtariffer, utan
vidare fastlägga transformatorns eller maskinens lineära
dimensioner."

Handbok för elektrotekniker, 11:1. Föreskrifter
rörande elektriska anläggningar, samt II: 2, Normer och
tekniska anvisningar rörande elektriska anläggningar,
av TORSTEN HQLMGBEN. Stockholm, Wahlström &
Widstrand 1932. Pris pr st. 9 kr.

Die Anwendung von Doppelanodenröhren zur
Riick-kopplung bei Richtverstärkern unter besonderer
Be-riicksichtigung der Theorie der Ruckkopplung in
Emp-fangsschaltungen Dissertation Technische Hochschule
Danzig 1932, von WOLFGANG KAUTTER,
Berlin-Charlotten-burg.

Återkopplingen i rundradiomottagare åstadkommer
en dämpningsreduktion. I den föreliggande
avhandlingen angives en enkel metod för kvantitativ beräkning
av de komplexa storheter, som motsvara rörets inverkan
på gallerkretsen, samt deras icke-lineära beroende av
rörets karakteristik. På två huvudschema diskuteras en
rad av viktiga mottagareegenskaper, såsom
sammanhangen mellan återkoppling, selektivitet och
förstärkning, den maximala återkopplingsfaktorn,
bandbegränsningen, den klirrfaktor som förorsakas av
återkopplingen, m. m. De i arbetets första del utvecklade
principerna tillämpas sedan på undersökning av
dubbel-anodrör. Sådana rör innehålla två anoder, varav den
ena verkar som vanlig anodlikriktare, medan den
andra, mindre anoden skall åstadkomma en
amplitud-obe-roende återkoppling.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:14:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933e/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free