Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 5. Maj 1933
- Föreningsmeddelanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
80
TEKNISK TIDSKRIFT
6 MAJ 1933
FÖRENINGSMEDDELANDEN
Svenska elektroingenjörsföreningen, avdelning av
Svenska teknologföreningen, höll den 31 mars 1933 kl.
19,30 ordinarie sammanträde, gemensamt för serierna
kraft- samt radio- och svagströmsteknik under
ordförandeskap av överingenjör R. LILJEBLAD.
Vid sammanträdets början erinrade ordföranden om
överingenjör AUGUST DECKERS nyss inträffade bortgång
och om den förlust elektroingenjörsföreningen
härigenom drabbats av så kort tid, innan den firar sin
45-års-dag. överingenjör Decker var den siste överlevande av
de män, som på sin tid bildade avdelningen för
Elektroteknik inom Svenska teknologföreningen.
Ordförandens varmhjärtade och om stor uppskattning vittnande
hyllning till den bortgångne kamratens och
föregångsmannens minne åhördes stående av föreningens
medlemmar.
Sedan protokollsjustering ägt rum, inträdde
civilingenjör ERIK AF GEIJERSTAM efter anmälan i
föreningen samt invaldes herrar fil. lic. IVAN BOLIN,
direktör SUNE BUSCH och linjedirektör WILHELM CARLGREN.
Härefter meddelade ordföranden, att föreningens
styrelse nu uppgjort förslag till sammansättning av en
kommitté för utarbetande av normer och
provningsbestämmelser för bakelit, varför en skrivelse i dagarna
skulle avlåtas till standardiseringskommittén härom.
Då civilingenjör E. GLAS drabbats av sjukdom, hade
civilingenjör ERIK LÖFGREN välvilligt åtagit sig att hålla
kvällens första inledningsföredrag i diskussionen om
"Starkströmselektriska radiostörningar". Han talade om
"Starkströmselektriska förbrukningsapparater som
störningskällor". Inledningsvis gavs en teoretisk förklaring
till störningarnas uppkomst och utbredning med prof.
A. LARSENS teorier om vandringsvågor som en mera på
taglig bild av förloppet. De olika uppfattningar om
störningarnas rätta natur, som angivas av begreppen
starkströmsnätet som antenn, negativt motstånd i gnistan
samt induktionsverkan kunna sägas utgöra olika sidor
av samma sak.
Den generella lösningen för eliminerande av
störningarna är återställande av symmetrien i den störande
apparaten eller anläggningen. Huru detta skall ske, kan
däremot giva anledning till stridigheter. Ingenjör
Löfgren anförde därefter exempel på en mängd
störningsbekämpande kopplingar för strömbrytare, motorer
m. m. och redogjorde i anslutning härtill för de
försök, som telegrafstyrelsens radiobyrå utfört på
hithörande område.
Till slut upplästes en lång lista på olika
störningskällor, som sammanställts ur klagomål, inkomna till
Radioklubbarnas förbund. Den omfattade t. e.
spårvagnar, coronalstrande högspänningsledningar och ett otal
andra saker ned till diatermi- och högfrekvensapparater
samt småmotorer.
Som avslutning yrkade föredragshållaren på kraftiga
positiva åtgärders vidtagande till bekämpande av dessa
störningar och icke endast undersökningar; nu kunna
radiolyssnarna sägas vara rättslösa, fastän medel
tydligen finnas till svårigheternas avhjälpande. Då det
är avsevärt mycket lättare att bygga från början
störningsfria förbrukningsapparater än att sedan ändra
störande anordningar, är det tydligt, att tiden kan sägas
vara i viss mån försutten. Redan för flera år sedan
borde ingripande härvidlag ha skett.
Tekn. dr DAHLGREN talade sedan om "Störningar från
kvicksilverlikriktare". Sådana apparater kunna verka
störande på två sätt. Dels kan den uttagna
likströmmen till spårvägar etc. induktivt och genom influens
verka störande på närliggande svagströmsledningar.
Dels kan den ojämna likströmmen verka störande i
nätanslutna radioapparater. Den senare gruppen störningar
var det, som nu skulle behandlas.
För att belysa pulsationernas uppkomst gav
föredragshållaren en koncis och instruktiv översikt över
olika använda kopplingar för ifrågavarande apparater
samt redogjorde för de teoretiska undersökningar, han
utfört till ämnets klarläggande. Han påvisade härvid,
hurusom pulsationerna öka och få mera störande
verkan vid stigande belastning samt tillfölje
spänningsregleringen.
Då de störande övertonerna äro jämna övertoner av
50 per/sek.: 300, 600, 900 per/sek, etc. kan man genom
filteranordningar komma mycket långt i pulsationens
undertryckande. Vid Stockholms elektricitetsverk ha
gjorts en hel del praktiska prov, som bestyrka de
teoretiska utredningarnas tillförlitlighet. En lämplig seriespole
i kombination med avstämda shuntkretsar har alltid
visat sig kunna bilda en effektiv spärr mot störningen.
Elektricitetsverksföreningen och Radiobyrån ha
tillsammans företagit försök på ett tiotal orter i landet för
att konstatera den störningsundertryckande verkan hos
olika anordningar. Föredragshållaren redogjorde för de
använda undersökningsmetoderna och de erhållna
resultaten. Det är tydligt, att absoluta mätningar icke
tjäna så mycket till, om icke behörig hänsyn dessutom
tages till örats känslighetskurva, då ju olika periodtal
orsaka mycket olika sinnesintryck.
Talaren angav en i samband härmed objektiv
mätmetod med filter för avbildande av örats
frekvenskänslighetskurva samt meddelade några siffror beträffande
tillåtna värden, uppmätta enligt denna metod. Med
goda apparater och rimlig fältstyrka skulle
spänningsvärden för övertonerna på 0,5 % av nätspänningen
kunna tolereras. I många fall skulle ännu högre
värden kunna tillåtas.
Som tredje inledare hade föreningen lyckats förvärva
professor ABSALON LARSEN från Köpenhamn, vilken som
bekant är en föregångsman, då det gäller att bekämpa
radiostörningar. Hans anförande, som präglades av
oförbränneligt danskt gemyt, hade en livligt
uppskattad humoristisk underton. I sin redogörelse för
förhållandena i Danmark lade han huvudvikten vid
lagstiftningsåtgärderna samt orsakerna till dessas
genomförande. Lagen gäller från 1 maj 1931 till i år, men
torde nu komma att godtagas för ytterligare 5 år.
Huvudpunkterna i lagen äro, att gamla anläggningar må
göras störningsfria på lyssnarens bekostnad, under det
att starkströmsanläggningarnas ägare skola vidtaga
motsvarande åtgärder vid nya anläggningar. Som
exempel på lagens innebörd meddelades, att nätanslutna
apparaters störningar från nätet ej beröras av lagen.
Återkoppling med tjut är däremot förbjuden.
Statens organ för lagens övervakning består av en
särskild byrå med föreståndare samt dessutom 5
fältinspektörer. Verksamheten har hittills förlupit väl och
utan slitningar mellan intresserade parter. Ca 1300
mål ha till dato behandlats; då många av dessa mål
omfattat 10-20 störningsorsaker, är siffran icke så ringa.
Till slut gav professorn några meddelanden till
komplettering av de föregående inledarnas anföranden.
Samtliga föredrag avtackades med varma applåder.
Att den danske gästen tog huvudparten, bör icke minst
tillskrivas den humoristiska blinken i ögonvrån.
Den fria diskussionen inleddes kl. 22,30 av
civilingenjör HARRY NYSTRÖM, som påvisade, att det fanns hela
distrikt, där mottagning praktiskt taget var
omöjliggjord, varvid särskilt spårvägarna utgjorde en källa till
förargelse. Härefter uppträdde ett stort antal talare
såväl före som efter supén, vilken avåts vid "23-tiden".
Såväl föredrag som ett utförligare diskussionsreferat
torde komma att inflyta i Teknisk tidskrift.
Sammanträdet var besökt av ca 120 medlemmar och
slutade icke förrän vid 1/2 2-tiden. S. R. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:14:59 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933e/0082.html
