Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1933 - Siffer Lemoine: Akustiska problem vid studiolokaler för rundradio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISK TIDSKRIFT
3 JUNI 1933
Fig. 3. Interiör från studio V i Stockholm.
Enahanda gäller för det akustiska fältet. I praktiken
är, såsom förut påpekats, mikrofonen ömtåligare än
örat för det akustiska fältets utformning, vilket a
priori gör det omöjligt att även för de båda
kortväggarna A-B och C-D i fig. 2 tillämpa
konvergensprincipen. Å andra sidan är den mot A-B
riktade mikrofonen ytterst känslig för upprepad
reflexion och stående ljudvågor mellan väggytorna
ifråga, varför en annan metod att förekomma dessa
olägenheter i dessa fall kommit till användning.
Redan på ett tidigt stadium kom man inom
studiotekniken underfund med nödvändigheten att
kraftigare än i vanliga, offentliga lokaler dämpa sådana
ljudvågor som reflekteras mellan de med mikrofonen
parallella väggarna. De synpunkter, som då
anlades, inneburo att nyttja starkt reflekterande
material (vanligen plywood) bakom talarestolen eller
orkestern - sålunda på den mot mikrofonen vettande
väggytan - under det att den motsatta, bakom
mikrofonen belägna väggen gjordes relativt starkt
ljudabsorberande. Vid de fortsatta försöken i
samband med konvergerande längsgående väggar
befanns, att avsevärda förbättringar härutinnan kunde
åstadkommas,
I stället för att genom draperi eller på
annat sätt utföra väggen C-D av
ljud-absorberande material, infördes en korrugering eller en veckning i enlighet
med fig. 2. Fördelen av ett sådant
arrangemang är i första hand icke att
väggen C-D får med en
ljudabsorberande yta likartade egenskaper utan
fastmer, att den erhåller en
divergerande verkan. Ljudvågor, som infalla
från rummets orkestersida, komma dels
att direkt, dels att under upprepad
reflexion mellan de konvergerande
väggarna träffa mikrofonen M. Med
veckad väggyta C-D komma de med
rummets längdaxel parallella
vågrörelserna icke att direkt reflekteras
tillbaka till väggen A-B utan att spridas
i olika riktningar samt först efter
förnyad kretsgång återkomma till
mikrofonen. Den symmetriska veckningen
åstadkommer således en likformig
dispersion, och villkoret fylles samtidigt,
att mikrofonen blir placerad i ett
homogent fält. Det inses utan vidare, att
efterklangstiden får ett ej blott
numeriskt, utan kvalitativt utnyttjningsbart
större värde.
Samma princip har tillämpats
beträffande de båda återstående rumsytorna,
golv och tak. Golvets på sin tid
obligatoriska mjuka matta, som efter viss
tids användning för övrigt ej kan
undgå att bli mindre ljudabsorberande än
i nytt skick, har ersatts av parkett
under det att taket korrugerats på
samma sätt som förutnämnda kortvägg
i och för förhindrande av stående
ljudvågors uppkomst. En bild av studio
V i Stockholm är visad i fig. 3.
Beträffande veckningsvinkeln ha
erfarenheterna givit vid handen, att man
kan röra sig inom ganska vida gränser, utan att
resultatet hörbart påverkas. Ju spetsigare vinkeln
är, desto större blir dämpningen och omvänt.
Veckindelning och härtill hörande detaljer äro givetvis
avhängiga av rummets dimensioner och få i varje
särskilt fall beräknas och bedömas i samband med
den dekorativa inredningen.
Det återstår till sist att i detta sammanhang nämna,
att väggen A-B, tidigare starkt reflekterande, vid
de praktiska proven befunnits böra delvis förses med
material med större ljudabsorptionskoefficient. I
studio V, vars inredning liksom studions i Malmö omhänderhafts av arkitekt S. HÄGGBOM, är, såsom fig.
3 visar, väggen utförd med horisontala paneler av
mjukare material. Storleken av dessa paneler har
bestämts vid de slutliga inspelningarna, sedan
studion i övrigt färdigställts.
Efterklangstidmätningar.
De resultat, vilka erhållits i de enligt förenämnda
principer inredda studiolokalerna i Stockholm och
Malmö, ha i kvalitativt hänseende varit
tillfredsställande och strängt taget bättre an vad man har rätt
att vänta sig i rum av så liten volym. I det följande
Fig. 4. Interiör av studiolokal i Malmö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
