Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1933 - Siffer Lemoine: Akustiska problem vid studiolokaler för rundradio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 JUNI 1933
ELEKTROTEKNIK
85
skall behandlas undersökningar rörande efterklangstiden samt diskussion därav.
De mätmetoder, som tidigare använts vid
bestämning av efterklangstidens storlek, ha varit
synnerligen primitiva och föga ägnade för akustisk-vetenskaplig forskning. Med en vanlig klocka, som
registrerat tiondedels sekunder, har man med hörselns
tillhjälp, så gott sig göra låtit, bestämt den tid, som
förflutit från det ögonblick, då ljudkällan avkopplats,
till dess att ljudet upphört. Synbarligen är detta en
metod, som måste ge ytterst approximativa värden,
underkastade inverkan av psykologiska och
fysiologiska faktorer. Även i sådana fall, då efterklangstiden
uppgår till flera sekunder, torde vara hart när
omöjligt att genom lyssning avgöra exakta tiden för
amplitudfallet i enlighet med efterklangstidens
matematiska definition.
På grund av önskvärdheten att erhålla
noggrannare mätvärden försöktes av oss redan 1928
upptagning av fotografiska oscillogram. Den apparatutrustning, som stod till buds, var icke direkt lämpad för
ifrågavarande ändamål, varför dessa försök icke
fullföljdes. Numera finnas däremot efterklangstidmätare tillgängliga, försedda med instrument för direkt
automatisk avläsning, med tillhjälp av vilka praktiskt
tillräckligt noggranna resultat kunna fås.
Mätanordningar för bestämmande av
efterklangstiden finnas i flera olika utföranden. Den
genomgående principen är användning av mekanisk eller
elektrisk oscillator för alstring av svängningar av
olika tonfrekvens och olika amplitud, vilka efter viss
förstärkning mata högtalare. Efterklangsljudet
upptages av mikrofon, ev. förstärkes och tillföres
mat-apparaten. Tiden för efterklangen, motsvarande en
amplitudminskning av 10-6 av ursprungligt värde,
avläses direkt på en i sekunder och delar därav
graderad milliamperemeter.
Av största betydelse för apparater, avsedda för efterklangsmätningar, är att minsta möjliga
tröghet eller eftersläpning förekommer. Detta utgör
också instrumentets styrka jämfört med den direkta
avlyssningen. Med väl justerade anordningar kunna
efterklangstider bestämmas med en noggrannhet av
mindre än en tiondedels sekund. För olika ändamål
finnas anordningar för bestämning av efterklangens
varaktighet dels vid olika frekvenser, dels vid
tonspektra av viss bredd.
Mätningar av efterklangstiden ha under 1932
utförts i de flesta av våra nyare studiolokaler med
användning av en från El. a.-b. Siemens inköpt
apparatuppsättning. Det skulle här föra för långt att i detalj
redogöra för de närmare anordningarna vid dessa
mätningar, varför endast en översikt av resultaten
skall lämnas. I tabell l är en sammanställning gjord
av uppmätta efterklangstider, beräknade som
medelvärden av samtliga observationer.1 I de flesta
lokaler ha hundratals olika mätningar utförts, dels med
olika placeringar av högtalare och mikrofon inbördes,
dels med olika frekvenser, dels med och utan
draperier, där rörliga sådana förekomma etc.
Beträffande studiolokalerna i Stockholm må
nämnas, att nr I, den s. k. bullerstudion, icke är inredd
för speciellt ändamål utan endast försedd med drag-
i Mätningarna äro utförda av t. f. telegrafkontrollör E.
Mattsson.
bart, tunt gardintyg på väggarna samt på golvet
matta. I studio II äro mätningarna gjorda under
pågående försök med provisoriskt anordnade väggar.
Studio IV, talstudion, är relativt starkt dämpad samt
delvis draperad, likaledes studio III, teaterstudion,
varest dragbart draperi finnes på den plana av
kortväggarna.
Tabell 1. Medelvärden av uppmätta efterklangstider
i olika studiolokaler.
Studio
’
Dimensioner j (längd X bredd X höjd)
Volym m3
Efterklangstid (medel-) värde) sek.
Stockholm I
9,3 X 7,9 X 3,2
236
0,86
» II
16 X 10 X 4,5 (max.) ;
ca 600
1,42
’
ni
8X5X3 l
120
0,73
IV
5,1 X 3,5 X 3 ;
54
0,53
v
7,5 X 6,5 X 3
146
0,89
Malmö
13,5 X 5,5 X 3,6 i
270
1,10
Göteborg I
8,6 X 8 X 5,8 j
365
0,97
..n II
6 X 4,4 X 2,7 i
71
0,61
Av särskilt intresse äro de i studio V uppmätta
efterklangstiderna. Trots rummets ringa volym - i
verkligheten ca 120 m3 - är efterklangens
medelvärde lika stort som - enligt gängse tabeller - i
lokaler av 5-faldigt större volym. Härtill kommer,
att denna efterklangstid är fullt effektiv, dvs. icke
alstrad av skadligt verkande ekoljud eller av
stående ljudvågor. Som de schematiska
framställningarna i fig. l och 2 visa, inverka konvergerande
väggar hejdande på ljudvågornas fortplantning i
rummets längdriktning, varav slutsatsen blir, att
rummets vidgade del borde äga en efterklangstid,
större än i dess smalare. Mätningarna bekräfta detta
antagande. Tiden för efterklangen i den bredare
delen av rummet har sålunda uppmätts till 0,93 sek.
medelvärde, i den smalare åter till 0,83 sek. Ännu
tydligare framgår detta vid de mätningar, som
verkställts i studiolokaler av större längd. Detta innebär
följaktligen, att efterklangstiden för ett och samma
rum icke behöver vara ett konstant talvärde utan
kan motsvaras av en funktion med bl. a. rummets
geometriska utformning som variabel.
Efterklangstiden som funktion av frekvensen.
En annan faktor, som i det föregående endast helt
flyktigt berörts men som är av utomordentligt stort
intresse vid akustiska undersökningar såväl i
studiolokaler för rundradio som måhända i lika hög grad
vid offentliga lokaler i allmänhet, är efterklangstiden
uppmätt vid olika frekvenser. Detta problem
innebär ett helt nytt fält, då man med förutvarande
observationsmetoder endast i helt ringa
utsträckning varit i stånd att taga vederbörlig hänsyn härtill.
De idealiska förhållandena äro en likformig
dämpning av alla frekvenser, vilket i praktiken dock
ställer sig svårt att åstadkomma, då de material, som
vanligen komma till användning vid lokalinredningar, icke ha frekvensoberoende absorptionsfaktor.
Även härutinnan kommer efterklangstiden sålunda
att röna påverkan och ej längre att bliva ett visst
talvärde utan en kurva som funktion av frekvensen.
I vanliga lokaler är olikheten i efterklang hos skilda
periodtal ej hörbart störande i samma utsträckning
som vid mikrofonupptagning. Detta utgör dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
