Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1933 - Siffer Lemoine: Akustiska problem vid studiolokaler för rundradio - B. Domeij: En studie av åskvädrens uppträdande och verkningar inom Älvkarleby kraftverks distributionsområde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 JUNI 1933
ELEKTROTEKNIK
87
Uppgiften att utforma och inreda en offentlig
lokal för en publik av visst antal personer har
givetvis många lösningar. Att ej alltid den ur akustisk
synpunkt bästa kommer till utförande torde vara
allom bekant. Ej heller är det alltid säkert, att efteråt
vidtagna ändringar, speciellt då dylika, som gå ut
på anbringandet av ljudabsorberande material,
verkligen förbättra akustiken. Förhållandena kunna
lika ofta ligga så till, att det icke endast behövs
avlägsnande av skadlig utan jämväl införande av
nyttig akustik, varom mätning av efterklangstider
och upptagning av frekvenskarakteristikor lämna
besked. En så att säga akustisk kartläggning av t. e.
Musikaliska akademien, Konserthusets stora sal samt
Borgarskolans aula i Stockholm vore en synnerligen
intressant undersökning, som skulle ge en betydligt
vidgad kännedom om hithörande spörsmål.
Det talas i våra dagar ofta om funktionalism inom
arkitekturen. Om i denna idériktning främst
inlägges betydelsen ändamålsenlighet, låt då
funktiona-lismen också komma inträ muros. Här finnes bl. a.
den stora och ur arkitektsynpunkter tacksamma
uppgiften att på ändamålsenligt sätt förena en lokals
akustiska krav med en tilltalande dekorativ
inredning.
EN STUDIE AV ÅSKVÄDRENS UPPTRÄDANDE OCH
VERKNINGAR INOM ÄLVKARLEBY KRAFTVERKS
DISTRIBUTIONSOMRÅDE.
Av B. DOMEIJ.
Vid Älvkarleby kraftverk gjoide man för några år
sedan den erfarenheten, att vissa bestämda punkter
på 20 kV sekundärlinjer voro särskilt utsatta för
åsknedslag. Denna nedslagstendens var i synnerhet
påtaglig inom ett 80 km -långt linjesystem mellan
Strängnäs och Södertälje, där 90 % av alla nedslag
inträffat på en linjesträcka
av endast 400 m.
Kraftlin-jen framgår där i en
dalsänka och borde alltså ur
topografisk synpunkt vara
bättre skyddad än övriga delar
av linjen. Ej heller hade
denna del av linjesystemet
sämre isolation än linjen i
övrigt. En av
distriktsingen-jör HÅÅL år 1929 verkställd
utredning beträffande
samtliga rapporterade fel genom
åsknedslag inom en del av
kraftverkets område utvisade
visserligen, att flera av de
vid de utsatta punkterna
träffade stolparna voro försedda
med jordade krokar,
stagli-nor eller skyddsanordningar,
men sådana orsaker kunde
endast till en del förklara den
egendomliga felfördelningen.
Det måste således finnas även
en annan förklaring, varför
undersökningarna
återupp-togos år 1931.
Ett elektriskt
kraftledningssystem med automatiska
ur-kopplingsanordningar medger en exakt tidsbestämning
och i många fall också
lägesbestämning av inträffade
åsknedslag.
för ett distributionsnät av större utsträckning med
linjerna jämnt fördelade inom området, finnes
alltså material för studium av åskvädrens uppträdande
och verkningar. Vattenfallsstyrelsens
distributionsnät i mellersta Sverige (Centralblocket) omsluter
ett mycket stort område med vitt förgrenade
Där en detaljerad
driftstörningsstatistik föres
Fig. 1. Åsknedslag inom Älvkarlebydistriktet under senaste 10-årsperiod.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
