- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Elektroteknik /
93

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1933 - Harry Nyström: Den svenska elektroindustrien under år 1932 - E. R. Andersson: Matematiska förhållanden vid Rousseaus diagram

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3 JUNI 1933

ELEKTROTEKNIK

93

Trots en för rundradiomottagare minskad
efterfrågan under den gångna säsongen jämförd med
tidigare år har Svenska radio a.-b. väl kunnat hävda
sin ställning som största radiofabrikant inom landet.
Den totala omsättningen av rundradiomottagare i
vårt land uppskattades för 1931 till mellan 20 å 25
mill. kr., medan motsvarande siffra för 1932 torde
ligga omkring 15 mill. kr. Ifrågavarande värden
inkludera även importerade rundradiomottagare och
måste anses synnerligen approximativa. Övriga
svenska industrier för tillverkning av
rundradiomottagare av större storleksordning äro a.-b. Stern &
Stern, Radiofabriken Luxor, Aga-Baltic radio a.-b.
och Dux radio a.-b.

A.-b. Elektrolux har visserligen med avseende på
dammsugareexporten noterat sjunkande siffror, vilket
emellertid sammanhänger med nödvändigheten av
att allt mer förlägga bolagets tillverkning utomlands,
men på hemmamarknaden har avsättningen varit i
stort oförändrad, vilket sistnämnda förhållande
även gäller koncernens totala omslutning. Däremot
har avsättning av kylskåp ökat, speciellt för den
mindre luftkylda typen, vars försäljning varit en stor
framgång.

Den elektriska kok- och värmeindustrien har
kunnat glädja sig åt ett ökat intresse för elektrisk
matlagning och därigenom vunnit ökad avsättning
för sina tillverkningar. Försäljningen av
vatten-varmare, spisar och värmeskåp under 5-årsperioden
1927-1932 har varit föremål för en oavbruten stegring.
Om man utgår från försäljningen år 1927 och betecknar
denna med indextalet 100, visa siffrorna för
vatten-varmare en jämn stegring fram till 1932, då
motsvarande index var ca 200. Spisarna visa en ännu
kraftigare ökning. Indextalen äro har 100 resp. 350
och markera tydligt den elektriska kokningens
snabba frammarsch. Rekordet i ökad försäljning
innehas dock av värmeskåpen, som vid den angivna
periodens början ännu fått relativt ringa spridning.
Jämfört med 1927 hade avsättningen inom denna
apparatgrupp år 1928 fyrdubblats och år 1932
tolv-dubblats.

I fråga om värmeapparater är det speciellt inom

de områden, där taxorna blivit tillrättalagda för att
skapa intresse för den elektriska matlagningen, som
en raskare utveckling i första hand har kunnat
konstateras. De svenska fabriker, som närmast hava en
fabrikation inom hithörande område, äro Elektriska
a.-b. Helios, Elektriska a.-b. Volta, Elektriska a.-b.
Ergo och a.-b. Elektro-apparat.

Inom ackumulator- och batteribranschen
tillgodoses marknaden till största delen av inhemsk
fabrikation genom Svenska ackumulator a.-b. Jungner,
Ackumulator-fabriks a.-b. Tudor och Nordiska
ackumulator fabriken, av vilka de båda första under året
i större skala även tagit upp en fabrikation av
torrelement och ficklampbatterier.

Utvecklingen med avseende på
belysningsarmaturens modernisering fortskrider alltjämt och de
svenska fabrikerna med a.-b. Arvid Böhlmarks
lampfabrik och Malmö metallvarufabrik i spetsen hava
framvisat eleganta nykonstruktioner inom området.
Svenska föreningen för ljuskultur bedriver en
energisk propaganda för rationell belysning och
resultaten äro högst påtagliga. Skyltfönsterbelysning,
fasadbelysning, hembelysning, skolbelysning äro
endast några av de områden som bearbetas, och en
jämförelse med förhållandena inom dessa områden för
endast ett fåtal år sedan ger högst påvisbara
resultat. I anslutning till denna propaganda kan
nämnas, att tillverkningen inom landet av
standardglödlampor numera så gott som fullständigt
motsvarar förefintligt behov och att importen av
glödlampor huvudsakligen utgöres av sådana
specialtyper av lampor, vilkas tillverkning icke lönar
sig med hänsyn till den relativt begränsade
efterfrågan.

Med hänsyn till elektroindustriens ställning som
nyckelindustri torde dess ordertillgång kunna
karakteriseras som en rätt god barometer på
företagarintresset. Det är därför glädjande att notera, att
under den senaste tiden ordertillgången på speciellt
smärre aggregat ökat. Man kan endast uttala en
förhoppning, att detta förhållande skall utgöra ett
tecken på att den nuvarande konjunkturen har
börjat vända till det bättre.

MATEMATISKA FÖRHÅLLANDEN VID ROUSSEAUS

DIAGRAM.

Av E. R. ANDERSSON.

Rousseaus diagram erbjuder en mångfald
tillämpningar på olika delar av matematiken, bl. a. på stereometri och integralräkning. Det erfordras
emellertid en del matematiskt vetande för att i grunden
förstå själva diagrammet samt att rätt använda sig av
det för fotometriska mätningar och belysningstekniska beräkningar. Härvid bereder speciellt
rymd-vinkelbegreppet nybörjaren svårigheter. Med dess
hjälp kan dock Rousseaus diagram lätt förklaras,
vilket skall visas i det följande. Dessutom skola några
viktigare matematiska samband påvisas och på
enklaste sätt deduceras.

I fig. l är Rousseaus diagram ABEDC uppritat för

en lampa L. Ytan ABEDC, vars area må betecknas
med A, är som bekant proportionell mot hela den
ljusström $0, som lampan utsänder. Detta faktum
kan enklast bevisas, om man först beaktar, att den
rymdvinkel, inom vilken totala ljusströmmen 00
utstrålas, står i ett konstant förhållande till höjden
AB = h av Rousseaus diagram. Det inses därav, att
den yta, vilken rymdvinkeln utskär ur en sfärisk yta
(med l m radie) utgör ett mått på rymdvinkeln, och
att denna yta, om den, såsom det förutsattes, är en
zonyta, har samma area som ytan på den omkring
sfären omskrivna cylindern av samma höjd h som
zonen ifråga. Den rymdvinkel co? inom vilken $0 ut-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:14:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933e/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free