Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1933 - Starkströmselektriska radiostörningar - E. Löfgren: Starkströmselektriska förbrukningsapparater som störningskällor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOO
TEKNISK TIDSKRIFT
l JULI 1933
Vid radiobyråns mätningar har använts en nätansluten radiomottagare, till vilken i stället för högtalare
var inkopplad en rörvoltmeter. Utslaget på denna
tages som relativtal för störningens intensitet. Av
Siemens & Halske har nyligen på uppdrag av Y. D.
E:s radiostörningskommitté konstruerats en sinnrik
apparat för såväl kvantitativ som kvalitativ (dvs.
frekvensanalys) mätning direkt på själva störnings-
Fig. 5. En elektrisk ringklocka kan ur störningssynpunkt
förbättras, om den vanliga kopplingen enligt a utbytes mot
en i förhållande till kontaktstället symmetrisk koppling, b.
källan.4 För åstadkommande av den vid
frekvensanalysen erforderliga selektiviteten användes en
svängningskrets, vars dämpning är reducerad med
tillhjälp av ett rör i dynatronkoppling. Såsom av
det föregående förstås, måste vid bedömningen av
dylika störningsmätningar alltid ihågkommas, att de i
olika praktiska fall uppträdande radiostörningarna
äro mycket beroende av det ledningsnät, till vilket
den störande apparaten anslutes.
Några grundtyper av störningsskydd.
Det enklaste av alla störningsfall utgöres av ett
brytställe i en ledning, t. e. en strömbrytare. I fig. 4
äro visade några föreslagna störningsskydd för detta
fall. Anordningarna i a och b äro ju enklast och
billigast men också minst effektiva. Beträffande
kopplingarna i d och e kan omtalas, att det rått de-
^JWV\Q WW
7 l__T
Fig. 6. En seriekopplad kommutatormaskin bör med hänsyn
till radiostörningarna kopplas så, att ankaret kommer mitt
emellan fältlindningarna, alltså enligt b. Den vanliga
kopplingen visas i a.
lade meningar om vilken som är den riktiga.
Enligt prof. Larsen skulle d teoretiskt sett vara mest
korrekt, men mätningar, som utförts av radiobyrån5
enkom härför, hava avgjort givit kopplingen e
företräde. Möjligen kunna de divergerande resultaten
förklaras därigenom, att prof. Larsen arbetat med
luftledningar, alltså ledningar med stort vågmotstånd,
under det radiobyrån gjort sina försök med vanlig
.i W. WILD : Ein Gerät zum Messen des Frequenzspektrums
von Rundfunkstörern. Elektrotechnische Zeitschrift, 1933, h.
7, sid. 149, h. 8, sid. 172.
5 S. GEJER : Principiell undersökning av
radiostörningsskydd för kontakter, som sluta och bryta en elektrisk ström
(likström). Tekniska meddelanden från Kungl.
Telegrafstyrelsen, 1932, nr 3-4, sid. 38.
a
c
d
Fig, 7. Några exempel på störningsskydd för
kommutatormaskiner.
ledningsförläggning i rör. Vidare kunna också
egenskaperna hos kondensatorn med tilledningar spela en
stor roll. Prof. Larsen uppgiver sålunda, att redan
J/2 meters tilledningar av l mm koppartråd medförde
en tydlig försämring av störningsskyddets
effektivitet.
Då strömmens brytning och slutning ej som i fig. 4
sker i en strömbrytare utan i en apparat eller maskin,
bliva förhållandena så till vida förändrade, att dels
en impedans inkommer i endera eller båda
ledningsbranscherna, dels vanligen också en ej längre
försumbar jordkapacitet, som likaledes kan vara enkel-
eller dubbelsidig. Vid full symmetri mellan de båda
ledningsbranscherna bliva störningarna ganska
ofarliga, en omständighet som är att beakta vid
konstruktionen av elektriska apparater. Ett exempel härpå
utgör ringklockan i fig. 5. Bilden a visar det
vanliga utförandet, medan b anger en symmetrisk
modifikation, som icke medför några extra kostnader
men ställer sig avsevärt fördelaktigare ur
störningssynpunkt. En ytterligare förbättring kan i detta fall
ernås genom inkoppling av en mindre kondensator
över brytstället. Vid seriemotorer kan man på
liknande sätt lätt erhålla en symmetrisk konstruktion
(fig. 6). Helst bör man därjämte inkoppla en eller
två kondensatorer på borstarna i enlighet med fig. 7.
Störningar från kommutatormaskiner.
Likströmsmaskiner, såväl generatorer som motorer,
ävensom växelströmskommutatormotorer, kunna
räknas till de vanligaste och svåraste störningskällorna,
Orsaken till störningarna är att söka vid
kontaktstället mellan borstarna och kommutatorn. Varje
gång en lamell träffar eller lämnar borsten uppstår
dels en åt borstsidan utgående våg, dels en våg av
motsatt tecken inåt ankarslingan. Det råder
följaktligen asymmetri mellan kontaktstället och
tilledningarna till maskinen. Det enklaste sättet att ernå en
viss grad av symmetri mellan ledningsbranscherna
är att mellan borstarna inkoppla en kondensator,
lämpligen av storleksordningen 0,1 ta F (fig. 7 a).
Denna verkar nämligen för en skarp vågfront på sätt
och vis som en kortslutning mellan branscherna. Me-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
