Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1933 - Starkströmselektriska radiostörningar - E. Löfgren: Starkströmselektriska förbrukningsapparater som störningskällor - F. Dahlgren: Störningar från kvicksilverlikriktare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l JULI 1933
ELEKTROTEKNIK
103
Till slut bör framhållas, att uppträdandet av
radiostörningar ibland är ett tecken på defekt i någon
elektrisk starkströmsmateriel. Som exempel kunna
anföras trasiga vägg- eller stickkontakter, glappande
glödlampor, spruckna högspänningsisolatorer m. m.
En av de allra svåraste radiostörningarna ur förf:s
egen erfarenhet härrörde från en till synes oskyldig
värmekudde, i vilken ett avbrott uppstått.
För att giva en föreställning om radiostörningarnas
mångfald lämnas nedan en förteckning över de
viktigaste bland de störningskällor, över vilka klagomål
inkommit till landets radioklubbar och som ovan icke
särskilt nämnts.
Apparat
Hissmotorer.
Biografmaskiner.
Laddningsomformare.
Pumpmotorer.
Sättmaskinsmotorer.
Dammsugare.
Hårtorkningsapparater
Fläktar.
Barberarapparater.
Ljusskyltar.
Ljussignalanläggningar.
Pendellikriktare.
Termoregulatorer.
Trappströmbrytare.
Röntgenanläggningar.
Kvicksilverlikriktare.
Automattelefoner.
Telegrafledningar.
Coronaurladdningar på
högspänningsledningar.
Störningsfrågan mera än ett tekniskt problem.
Som av det sagda framgått, äro radiostörningarna
ett ganska komplicerat tekniskt problem. Man kan
på teoretisk väg komma fram till vissa allmänna
riktlinjer för hur störningar av olika slag kunna
avhjälpas, men de praktiska erfarenheterna måste likväl
alltid fälla utslaget. De planmässigt lagda
försöksserier, som utförts såväl i vårt land av
Telegrafstyrelsens radiobyrå som mångenstädes utomlands, äro
därför att betrakta som en ofrånkomlig etapp på
vägen mot radiostörningarnas avlägsnande.
Emellertid är störningsfrågan icke enbart ett
tekniskt problem. Det gäller också att omsätta vetande
i handling. Under de senaste åren har frågan om
radiostörningarnas avhjälpande kommit att bliva allt
mera brännande. Till ej ringa del torde detta få
tillskrivas den alltjämt fortskridande elektrifieringen
av industri och hushåll, men därjämte har också
antalet radiolyssnare varit i ständigt stigande och
därför störningarna kommit att mera allmänt
uppmärksammas. Vidare måste man beakta de ökade krav på
störningsfrihet, som äro en följd av radioteknikens
egen utveckling. Tack vare snabba tekniska
framsteg ha nämligen radioapparaterna nu fullkomnats
därhän, att fullt pålitlig lyssning till utländska
stationer är möjlig även med apparater, som äro
överkomliga för den stora allmänheten, men genom sin
större känslighet bliva dylika apparater helt
naturligt starkare påverkade av förefintliga störningar.
Situationen är i varje fall nu sådan, att det icke är
tänkbart att längre tolerera radiostörningarna.
Det avgörande steget mot en bättre ordning vore
att fastställa rättsliga bestämmelser gentemot
störande elektriska apparater eller anläggningar, i
främsta rummet förbud mot nyinstallationer av sådana.
Bland annat skulle därigenom fabrikanternas
strävanden komma att inriktas på att framställa
störnings-fria elektriska apparater, vilka som tidigare antytts
betinga en obetydlig merkostnad i jämförelse med
kostnaderna för att förse en ur störningssynpunkt
Fig. 11. Apparat för violetta strålar, försedd med störningsskydd.
olämpligt konstruerad apparat med särskilt
störningsskydd.
Vi behöva icke frukta att genom ett förbud mot
radiostörande elektriska apparater råka in på nya
och oprövade vägar. Andra länder hava gått före.
I Danmark t. e. finnes sedan ett par år tillbaka en
störningslag, som trots smärre ofullkomligheter visat
sig vara till oskattbar nytta för radiolyssnarna.
STÖRNINGAR FRÅN KVICKSILVERLIKRIKTARE.
Av F. DAHLGREN.
Det stora flertalet av de starkströmsapparater,
som förorsaka radiostörningar, alstra
diskontinuerliga störningsimpulser, vilka på såväl hög- som
lågfrekvent väg påverka radioapparaterna. Kvicksilverlikriktarna däremot stå så till vida i en särklass, som
de av dem alstrade störningarna äro rent
kontinuerliga och i huvudsak av endast lågfrekvent natur.
Den av en kvicksilverlikriktare levererade
spänningen innehåller nämligen alltid vissa växelspänningskomposanter, vilka i allmänhet benämnas
pulsationsspänningar. Vid bedömandet av frågan om
dessa spänningars tekniska och ekonomiska innebörd
måste två fall särskiljas, nämligen:
1. Likriktaren arbetar på kontaktledningen till en
spårvåg eller elektrisk järnväg.
Härvid förorsaka pulsationerna medelst influens
eller induktion eller bådadera vissa störningar på
närbelägna svagströmsledningar, speciellt
telefonledningar. Även vissa radiostörningar kunna
ifrågakomma.
2. Likriktaren arbetar på ett belysningsnät.
Pulsationerna förorsaka i detta fall lågfrekventa
störningar hos nätanslutna radiomottagare. I vissa
fall kunna även andra apparater, som fordra en ren
likströmsspänning, utsättas för vissa olägenheter,
härrörande från pulsationsspänningarna.
De i det följande framhållna synpunkterna hänföra
sig uteslutande till likriktare för belysningsnät, och
hänsyn tages i huvudsak endast till de egenskaper,
som beröra radiostörningarna.
I fig. l och 2 visas principkopplingsschema för två
olika belysningslikriktare, båda sexfasiga. Enligt
fig. l är transformatorns sekundärsida gaffelkopplad.
Spänningsregleringen äger rum under drift medelst
en i gaffelns nollpunkt inlä.nkad regleringstransfor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
