Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1933 - Starkströmselektriska radiostörningar - F. Dahlgren: Störningar från kvicksilverlikriktare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
TEKNISK TIDSKRIFT
l JULI 1933
1. Såväl arbets- som regleringspulsationerna följa
med god noggrannhet den elementära teorien för
dessa pulsationers uppkomst.
2. Medelst lämpliga glättningsanordningar kunna
avsevärda reduktioner av pulsationsspänningarna,
uppmätta vid likriktarestationens utgångsklämmor,
ernås. Härvid synes en kraftig seriespole knappast
kunna undvaras, och i vissa fall är en dylik
tillräcklig för tillfredsställande reduktion. Shuntkretsar för-
Fig. 7. Uppmätta effektivvärden hos pulsationsspänningar i procent av likströmspänningen.
bättra i allmänhet förhållandena, om de med
rationell konstruktion utföras avstämda för de farligaste
frekvenserna, i främsta hand 300 och 600 p/s. En
stor shuntkondensator utan svängningsspole för
borttagande av de högsta frekvenserna kan även
rekommenderas. Det har dock visat sig, att shuntkretsar
i vissa fall kunnat helt och hållet undvaras. Vid
konstruktion av glättningsanordningar måste
uppmärksamheten ägnas däråt, att för varje frekvens
impedanskombinationen i dess helhet tages i
betraktande. Man kan eljest råka ut för obehagliga
överraskningar i form av antingen parallellresonans
mellan olika shuntkretsar eller, vilket är ännu
värre, serieresonans mellan seriespolen och den
krets, som utgöres av samtliga shuntkretsar i parallell
med nätet.
3. Nätets elektriska egenskaper och belastning
inverka i hög grad på de ute på nätet uppmätta
spänningarna, isynnerhet vid relativt få och långa
matarkablar. Ökad belastning på själva nätet
förbättrar förhållandena, medan ökad last på själva
likriktaren försämrar, ett förhållande som måste
observeras i de fall, då flera stationer eller samtidigt
likriktare och maskiner arbeta på samma nät.
4. Batterier och maskiner i parallell med en
likriktare reducera spänningarna i någon mån, dock ej
så mycket, som man i första hand vore böjd att tro.
Speciellt synas stora batterier ej vara av den nytta,
som man tidigare velat förmoda, i huvudsak beroende
på induktansen hos dels batteriskenorna, dels och
framför allt hos själva batteriet, som vid stor
kapacitet är utbrett över en ansenlig golvyta. Smärre
och medelstora batterier torde i många fall utgöra
ett bättre störningsskydd på grund av den lägre
induktansen, över huvud synas mätningarna ge vid
handen, att man bör vara ytterst försiktig i att
förlita sig på den störningsreducerande inverkan av
understationernas batteri- och maskinutrustning.
Ur dessa direkta rön kunna i andra hand vissa
slutsatser dragas beträffande lämpliga praktiska åtgär-
der i störningsreducerande hänseende. Sålunda har
man praktiskt taget inga medel att reducera de av
likriktaren alstrade och över likriktaren i inskränkt
mening uppmätta arbetspulsationerna,
Regleringspulsationerna kunna visserligen i någon mån nedsättas
genom lämpligt val av regleringsprincip, men
åtgärder i denna riktning äro i många fall
oekonomiska. Man är därför i stort sett hänvisad till att, i
den mån åtgärder inom produktionsanläggningen
ifrågakomma, medelst lämpliga
glättningsanordningar låta pulsationsspänningarna absorberas inom
själva likriktarestationen, och i detta hänseende
erbjuda sig särdeles effektiva medel i form av
rationellt konstruerade serie- och parallellimpedanser.
Anordningen av dessa blir därför i stort sett en
ekonomisk fråga, och de fortsatta undersökningarna ha
också inriktat sig på dels ett studium av den
ekonomiskt motiverade reduktionsgrad, för vilken dessa
anordningar skola utföras, dels på lämpliga
objektiva mätanordningar, avsedda som grundval för
överenskommelse mellan beställare och leverantör av belysningslikriktare.
Objektiva mätmetoder för pulsationsspänningar
kunna baseras på någon av följande principer:
1. Den resulterande spänningskurvan upptages med
kalibrerad oscillograf.
2. De enstaka harmoniska komposanterna
uppmätas med resonansmillivoltmeter.
3. Medelst lämpligt frekvensoberoende instrument
uppmätes det resulterande effektivvärdet av
samtliga växelströmskomposanter.
4. Medelst på lämpligt sätt frekvensberoende
mätinstrument uppmätes den resulterande
växelspänningen med olika vägningsfaktor för de olika
frekvenserna.
Oscillografiska och resonansmätningar kunna för
driftmässiga och leveransprov knappast i större
utsträckning ifrågakomma, detta beroende på den
dyrbara utrustningen och erforderlig experimentell
skicklighet. Effektivvärden utan Vägning äro för
bedömning ur synpunkten av radiostörningar
värdelösa, enär dylik mätning medtager vissa låga
frekvenser, vilkas amplituder äro dominerande men
30 40 50 70 100 200 500 400 500
2000 3000 5000 100OO p/S
Fig. 8. Frekvenskarakteristikor (i decibelskala). a. Örats
känslighetskurva enl. CCIF. (Den streckade ytan anger motsvarande
toleransområde.) b. Frekvenskarakteristik hos filtret enl. fig. 9.
vilka äro ur radiostörningssynpunkt relativt
oskadliga. Dylika komposanter förekomma speciellt vid
trefasiga likriktare samt i form av regleringspulsationer vid likriktare av godtyckligt fastal.
Effektivvärdesmätning med Vägning tilldrager sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
