Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1933 - Starkströmselektriska radiostörningar - F. Dahlgren: Störningar från kvicksilverlikriktare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l JOH 1933
ELEKTROTEKNIK
107
6000 a.
Fig. 9. Normalfilter för
mätning av akustisk
störspänning.
däremot ett speciellt intresse och ger möjlighet att
undvika ovannämnda olägenheter.
Frekvensberoendet hos det mänskliga örats känslighet illustreras av
den heldragna kurvan i fig. 8, vilken i decibelskala
visar den av CCIF (Comité Consultatif International
des Communications Téléphoniques å Grandes
Distan-ces) angivna normalkurvan för örats känslighet. Den
streckade ytan anger motsvarande toleransområde.
Det ligger nu nära till hands att begagna denna
0j036S^F kurva för objektiv mätning
av de radiostörande
egenskaperna hos ett komplex av
2,5 H ^ u^g växelspänningar. Emellertid
får örats frekvensberoende ej
* förbiandes med
frekvensberoendet hos den kombination,
som består av en kommersiell
rundradiomottagare med
högtalare plus mänskligt öra.
Mottagaren är nämligen i allmänhet betydligt mera
känslig för de lägre än för de högre komposanterna.
Man borde därför rätteligen för ifrågavarande
bedömning begagna en känslighetskurva, som inom det
lägre registret ligger väsentligt högre än
CCIF-kurvan. Emellertid ansågs det för de fortsatta
mätningarna lämpligast att direkt basera den begagnade
mätmetoden på CCIF-kurvan, detta dels i ändamål att
finna en enkel och av alla förutsättningar beträffande
mottagarens egenskaper oberoende mätprincip, dels
med tanke på att radiomottagarens egen känslighet
undan för undan torde bli allt mindre beroende av
frekvensen.
Kungl, telegrafstyrelsens radiobyrå har därför
utarbetat ett normalfilter, vars koppling framgår av
fig. 9 och vars frekvenskarakteristik nära
överensstämmer med CCIF-kurvan (streckade linjen i fig. 8)
och som avsetts för begagnande tillsammans med ett
i och för sig frekvensoberoende mätinstrument.
Hela denna utrustning avser sålunda en enkel
effek-tivvärdesmätning med frekvensvägnmg enligt
filterkurvan.
På basis härav kan man införa begreppet total
störspänning (Et) såsom benämning på det utan
Vägning uppmätta effektivvärdet av
pulsationsspänning-arna, medan akustisk stör spänning (Ea) betecknar
motsvarande värde med Vägning. De matematiska
uttrycken för dessa storheter bli alltså följande
Här betyder Ef effektivvärdet av den mot
frekvensen / svarande spänningen, medan k f är motsvarande
vägningsfaktor enligt filterkurvan. För bedömning
ur radio störnings synpunkt tages givetvis hänsyn
endast till den akustiska störspänningen, medan den
totala störspänningen har intresse med hänsyn till
vissa andra förbrukningsapparater samt för
energimätning. Den totala störspänningen kan även läggas
till grund för en juridiskt bindande definition av
begreppet likströmsspänning.
Genom samarbete mellan Kungl, telegrafstyrelsens
radiobyrå och Svenska elektricitetsverksföreningen
utfördes under senare delen av år 1932 en serie
mätningar vid 11 st. likriktaranläggningar för
belysningsnät i olika delar av Sverige. Härvid uppmättes
såväl total som akustisk störspä.nning med
begagnande av det i fig. 9 visade filtret. Den kompletta
mätutrustningen i de båda fallen framgår av fig. 10,
och som i och för sig frekvensoberoende
mätinstrument begagnades en rör voltmeter enligt fig. 11.
Samtidigt utfördes praktiska lyssningsförsök med
kommersiell rundradiomottagare, typ Telefunken 340
G/L.
I fig. 12 visas en sammanställning av de i
störningshänseende väsentliga data för de undersökta
likriktarna. Som synes förekomma samtliga möjliga
kombinationer av primär och sekundär respektive
symmetrisk och osymmetrisk reglering.
Glättnings-anordningarna äro även av ett flertal typer. Härtill
bör anmärkas, att de flesta likriktarna dessutom äro
utförda med inre spolar, som till en viss grad
tjänstgöra som störnings ut j ämnar e.
Dessa senare mätningar gåvo en rikhaltig samling
särdeles intressanta och i allmänhet samstämmiga
resultat. Överensstämmelsen med vad som i
anslutning till de tidigare refererade mätningarna kunnat
väntas var i allmänhet särdeles god. Sålunda
inverkade nätbelastningen, regleringsorganens läge,
glättningsanordningens karaktär, förekomsten av
batterier och maskiner etc. i stort sett enligt de linjer,
som kunnat teoretiskt förutses och som praktiskt
framgått av de tidigare mätningarna. Stora och
medelstora batterier reducerade de akustiska
störspänningarna med ett belopp av storleksordningen
35-60 %, och en reduktion inom samma
storhetsgrupp erhölls från stora roterande maskiner, medan
små dylika voro utan varje inverkan. Dessa siffror
ange som synes en fullt märkbar reduktionsverkan,
Fig. 10. Komplett kopplingsanordning för mätning
av total störspänning (a) resp. akustisk
störspänning (b).
men innebära ett ur lyssningssynpunkt långt ifrån
tillräckligt resultat. Glättningsanordningarna visade
sig däremot på de flesta ställen i stort sett tillfyllest,
och det förhållande mellan akustisk och total
störspänning, som dikteras av glättningsanordningarnas
natur, syntes i allmänhet stämma väl med vad som
teoretiskt kunnat väntas. Lyssningsförsöken gåvo
vid handen, att den enligt ovan definierade och med
den använda utrustningen uppmätta akustiska
störspänningen utgjorde en relativt korrekt mä.tare på
den verkliga störningen i radioapparater, varför det
synes, som om den inslagna vägen för objektiv
störningsmätning varit den riktiga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
