- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Elektroteknik /
108

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1933 - Starkströmselektriska radiostörningar - F. Dahlgren: Störningar från kvicksilverlikriktare - E. T. Glas: Rundradiostörningar ur statistisk synpunkt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

108

TEKNISK TIDSKRIFT

l JULI 1933

Inlag

.WHF .
s s

sISOO^F Not

V, .300 V0*600

Fig. 11. Exempel på för mätningarna
lämplig rörvoltmeter.

Vad beträffar det tillåtna numeriska värdet på den
akustiska störspänningen, så syntes ett mätvärde av
0,5 % eller därunder garantera så god
störningsfri-het i mottagaren, att avlyssning av program med
rimlig fältstyrka kunde betraktas såsom säkrad.
Härvid förutsattes givetvis, att den begagnade
mottagaren är av fullgod kvalitet. Den vid försöken använda
mottagaren hade avsiktligt valts inom ett sådant
område, att den med fog kunde anses representativ för
moderna goda mottagare med inbyggt
störningsskydd. Den angivna siffran 0,5 % innebär givetvis
ej, att man bör av samtliga likriktaranläggningar
fordra ett värde på den akustiska störspänningen,
uppmätt i likriktarestationen, som understiger detta
belopp. I många fall torde det för
anläggningsägaren vara lämpligare att beställa likriktaren med
något högre störspänning och därmed billigare
glätt-ningsanordning och i stället räkna med separata Stor-

stockholm, Gamla rådhuset
AEG, 650 kW, 6-fas, Y/G
Regi. sekundär, osymmetrisk

Stockholm, Birkastatiorien
2 st. AEG, 500 kW, 6-fas, Y/G
Regi. sekundär, osymmetrisk

Stockholm, Brunkebergsstationen
2 st. BBC, 3000 kW, 6-fas, Y/YYYY
Regi. primär, osymmetrisk

Gävle, understationen
2 st. BBC, 330 kW, 6-fas Y/YY
Regi. sekundär, symmetrisk

Falun, sekundärstationen

BBC, 690 kW, 6-fas, Y/YY

Regi. primär symmetrisk
Alingsås

BBC, 525 kW, 6-fas, A/YY

Regi. sekundär, symmetrisk
Göteborg, understation L 2

ASEA, 2 000 kW, 6-fas, Y/YY

Regi. primär, symmetrisk

Halmstad, Västra stadsdelen
SS, 80 kW, 6-fas, Y/*
Regi. sekundär, osymmetrisk

Hälsingborg, Nya verket
SS, 345 kW, 6-fas, Y/G
Regi. sekundär, osymmetrisk

Malmö, understation LS 3
2 st. AEG, 138 kW, 6-fas, Y/G
Regi. primär, osymmetrisk

Jönköping, huvudstationen
SS, 500 kW, 6-fas, Y/*
Regi. sekundär, osymmetrisk

" «** =3
s =
:
= ISOOyU-F

V0>300 V0«600


B 1000/4,F

V0=300 V«X>

0,4 m H

300 V0«600

X,’600

Fig. 12. Sammanställning av data för de undersökta
likriktaranlägg-ningarna jämte störningsskydd.

ningsskydd för radiomottagarna i sådana punkter av
nätet, där lyssningsförhållandena äro ogynnsamma
och nätets egen störningsreducerande inverkan ej är
tillfyllest. Frågan om störningsbegränsningen är
givetvis av ekonomisk natur, och det gäller att för
varje fall uppsöka ett ekonomiskt optimum.

I samband med värdet på den tillåtna akustiska
stör spänningen uppställa sig självmant ett par frågor.
Den ena gäller, huruvida i ett treledarenät den mellan
ytterpolerna uppmätta procentuella störspänningen
direkt kan användas som måttstock på störningen
mellan ytterpol och nolla, dvs. om
spänningsdelningen blir symmetrisk med hänsyn till pulsationerna.
Såväl teoretiska som praktiska undersökningar synas
visa, att så är fallet. Den andra frågan är, huruvida
den tillåtna störspänningen kan uttryckas i procent
av likströmsspänningen även vid nät av olika
nominell spänning. Om alla i mottagarna inbyggda rör
vore anpassade efter respektive nätspänning, så
skulle givetvis den procentuella störspänningen vara
utslagsgivande. Emellertid utrustas i regel
mottagare för de lägre nätspänningarna med samma
standardrör som vid de högre. Detta innebär givetvis,
att återkoppling etc. måste drivas längre vid de lägre
spänningarna för ernående av samma
mottagningsstyrka. Härav följer, att inkommande högfrekventa
störningar förstärkas i samma grad som
mottagningen, medan de lågfrekventa störningarna, om
vilka här är fråga, göra sig vida mindre märkbara.
Detta förhållande bekräftades tydligt på en
matplats med låg nätspänning (120 V), där
lyssnings-resultaten voro särdeles goda trots att den uppmätta
procentuella akustiska störspänningen var hög.

Som sammanfattning av det nu anförda torde
kunna sägas, att radio störningarna från nätanslutna
likriktare äro av en i och för sig ganska elakartad
natur, men att dessa störningar numera äro relativt
väl utforskade och effektiva skyddsanordningar
kända och utprovade.

RUNDRADIOSTÖRNINGAR UR STATIS^
TISK SYNPUNKT.

Av E. T. GLAS.

Föreliggande statistik omfattar samtliga fall av
störningsanmälningar, som inkommit till telegrafstyrelsens
radiobyrå under åren 1929^-1932. Inkomna
störningsfall ha före behandlingen fördelats på vissa distrikt av
landet enligt kartan fig. l, varav ungefärliga
utsträckningen av distrikten Stockholm (S), Göteborg (Gr),
Malmö (M), Sundsvall (Sv) och Boden (Bd) framgår.
Endast sådana klagomål, som avse störningen vid
lyss-ning på, starkaste svenska sändare, ha i regel upptagits
till behandling.

Antalet störningsanmälningar jör varje distrikt somt
totalt för Hela landet framgår av fig. 2, Mer än hälften
av alla störningsanmälningar komma tydligen på
Stockholmsdistriktet, vilket framförallt är att tillskriva de
många anmälningarna inom Stockholms stad. Vad
beträffar totala antalet för hela landet inses av fig. 2, att
antalet stegrats till ungefär det dubbla inom loppet av
4 år. Under sistförflutna året 1932 inkommo och
behandlades icke mindre än 4 000 fall av radiobyrån.

Störning^anmälningarnas -fördelning över årets olika
månader kan följas med ledning av fig. 3.
Tidsfördelningen återspeglar tydligt lyssningssäsongen med dess
sommarminimum. Av kurvorna ser man bl. a., huru

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:17 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1933e/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free