Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1933 - Starkströmselektriska radiostörningar - E. T. Glas: Rundradiostörningar ur statistisk synpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l JULI 1933
ELEKTROTEKNIK
109
Fig. i. Distrikt vid störningsundersökningar.
klagomålen synas öka relativt sett under vår och höst,
i det att sommarminimet blir allt snävare.
Av största intresset ur statistisk synpunkt är
emellertid störnings f allens fördelning över vissa karakteristiska
grupper av störning skällor. Tab. l omfattar en
grundindelning, under det att tab. 2 närmare särskiljer
"störningarna från starkströmselektriska maskiner och
apparater vid normal drift", dvs. med uteslutande av sådana
annars hithörande störningsfall, som uppenbart bero på
direkta felaktigheter i maskin eller apparat. Vid
upprättandet av tab. 2 har i stora drag en av
Samarbetsdelegationen mot radiostörningar genomförd
gruppindelning följts.
Studium av tab. l ger flera intressanta resultat. De
olika gruppernas procentsiffror äro i huvudsak antingen
avgjort fallande eller stigande. Sålunda har
procenttalet för "felaktigheter i egen mottagareanläggning" på
4 år nedgått från 32 till 18 % samt för "störningar från
annan radio" (huvudsakligen mottagare) från 29 till
16 %, ett vackert belägg för den alltmera förbättrade
mottagarekonstruktionen samt allmänhetens större
insikt i mottagarnas handhavande. "Störningar från
svagströmsanläggningar" hålla sig inom det blygsamma
procenttalet 1. Slutligen har gruppen
"starkströmsanläggningar" svällt ut från 33 till 59 %.’ Orsaken till
_..
–-.5»’
1530
denna anmärkningsvärda
stegring torde till icke ringa
del vara att söka däruti,
att allmänheten alltmera
fått klart för sig, att
störningar verkligen förorsakas
av allehanda elektriska
maskiner och apparater, samt
att missförhållandet kan
avhjälpas.
Procentsiffrorna i tab. 2
äro beräknade av totala
antalet starkströmselektriska
störningsfall vid normal
drift (jfr föreg.). Fig. 4
anger fördelningen under
de sista 4 åren bland de tre
viktigaste gruperna:
maskiner och reglerapparater
stigande från 37 till 55 %,
spårvägar stigande från 7
till 15 % samt
högfrekvensapparater för violetta
strålar sjunkande från 55 till
25 %. De båda sistnämnda Ar 1925
grupperna ha identifierats
med tabellens
"kontaktbyglar" och "gnistor". Vid
granskning av tabellen
inses, att detta kan göras utan
nämnvärt fel.
Bland maskiner och
reglerapparater utvisar
underavdelningen "byggnaders" fasta elektriska utrustning"
största stegringen: hit höra alla hissar, pumpar, fläktar,
värmesystem m. m. som i egentlig mening tillhöra
fastigheterna. Det absolut taget största antalet anmälningar
hänför sig emellertid till "yrkesanläggningar",
tandläkare, frisörer, biografer, verkstäder m. m.
Förhållandevis litet är antalet anmälningar från "hushållsapparater",
sannolikt beroende på att dessa störa även innehavarens
egen mottagning, när de användas på radiotid.
"Generatorstörningar" anmälas framförallt från smärre
kraftstationer på landsbygden, företrädesvis i Norrland.
Sådana störningsfall äro särskilt viktiga, emedan ett enda
fall kan besvära ett mycket stort antal lyssnare. De
fåtaliga fallen bland "kontorsapparater" samt "medicinska
och hygieniska apparater" försvara sin plats i
sammanställningen väl på grund av sin intensiva karaktär. Samma
är också förhållandet med gruppen "reklamskyltar".
/93Z
Fig. 2. Antalet
störningsanmärkningar för varje distrikt samt
totalt för hela landet. 2: Hela landet.
S: Stockholms distrikt. O:
Göteborgs distrikt. Sv: Sundsvalls
distrikt. Bd: Bodens distrikt.
Jan. feb* wrj apr. maj jan. /v/, crus?. sep. oÅJ. /TO/. </ec
Fig. 3. Störningsanmärkningarnas fördelning
över årets olika månader åren 1929-1932.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
