Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1933 - Starkströmselektriska radiostörningar - E. T. Glas: Rundradiostörningar ur statistisk synpunkt - Diskussion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1929
1930
1932 Ar
Fig. 4. Procentuell fördelning av några viktigare
slag av starkströmselektriska radiostörningar åren
1929-1932. Kurva 1. Maskiner och reglerapparater.
2. Spårvägar. 3. Högfrekvensapparater för violetta
strålar.
på otillfredsställande sätt utförd utbyggnad av
existerande anläggningar, t. e. kraftledningar, bära vanligen
skulden till dessa störningars uppkomst, vilka vanligen
äro att anse som helt onödiga. Erfarenheten har också
visat, att sådana störningar alltmera rättas till av
lyssnarna själva, men antalet anmälningar har som
sagt detta oaktat starkt ökats.
DISKUSSION.
Professor Absalon Larsen, Köpenhamn: Någon gäng
under åren 1925-1926 framkom i Danmark första gången
förslag om undersökningar beträffande radiostörningar,
huvudsakligen dylika från motorer. Danmarks
radiostyrelse anmodade talaren att verkställa försök
beträffande störningsskydd, i första hand med användande av
kondensatorer. Ingenjör Löfgren har i sitt föredrag
angivit några sätt för en kondensators placering, vilka
torde vara riktiga. En kommitté bildades, som under
två år arbetade med undersökningar och försök, varefter
resultatet sammanfördes i ett lagförslag. Mot detta
förslag framställdes protester från elektricitetsverken,
spårvägsbolagen m. fi., som ansågo föreskrifterna för
stränga. Lagen blev dock antagen enligt kommitténs
förslag. En av huvudpunkterna i denna lag var, att
störande anläggningar, inkopplade före den l maj 1931,
skulle på lyssnarnas bekostnad förses med
störningsskydd. Efter samma datum skulle alla störningsskydd
på nyinstallerade anläggningar bekostas av
anläggningsägaren. Vissa apparater få ej användas efter kl. 18.
Störningar från spårvägar och kraftöverföringar äro
ej underkastade några lagbestämmelser.
Kvicksilverlikriktare ha visat sig vara ett svårt kapitel. Såsom
särskilt intressant kan omnämnas, att lagen förbjuder
störande återkoppling vid mottagare.
Den kommitté, som utarbetat förslaget, var
sammansatt av representanter för elektriska kommissionen,
telegrafkommissionen samt radiofirmor. För kontroll av
radiostörningarna äro anställda fem serviceingenjörer,
vilka ha till uppgift att besöka de personer, från vilka
anmälan om störningar inkommit. Dessa inspektörer
undersöka medelst i speciella bilar monterad utrustning
området kring den plats, där störningar konstaterats,
varefter åtgärder vidtagas för störningarnas lokalisering
och borttagande. Denna tjänst fungerar utmärkt och
har givit goda resultat. Inga kontroverser med
myndigheter eller privatpersoner ha uppstått. Inalles ha ca
111
l 300 klagomål behandlats, svarande mot ca 3 mill.
innevånare och 500 00*0 anslutna mottagare. Antalet
undersökta fall är i och för sig ej högt, men hänsyn bör
härvid tagas till att många av dessa fall inneburit
borttagande av störning från ett flertal källor.
I tekniska högskolan i Köpenhamn har ett särskilt
laboratorium inretts för studium av radiostörningar och
utexperimenterande av störningsskydd. De värsta av
de förekommande störningarna torde emellertid vara
de från spårvägar härrörande. Här ha omfattande
försök gjorts med strömavtagare med bred rörlig skena.
Försöken äro ännu ej publicerade. Spårvägsbolagen äro
intresserade men ställa sig än så länge avvaktande,
enär finansieringsfrågan ej är utredd.
Ingenjör H. Nyström: Frågan om radiostörningarna
och deras avhjälpande har stort intresse även för
allmänheten. Icke minst från radioförsäljarnas sida ha
önskemål framställts om bot mot det onda. När en
radioförsäljare kommer till vissa områden i ’Stockholm
för att göra affärer, visar det sig alldeles omöjligt att
där avlyssna ens Stockholmsprogrammet, varför affären
misslyckas. Radiohandlarna ha därför vänt sig till
Radiointressentförbundet med hemställan om en allsidig
utredning angående förutsättningarna för god
avlyssning av programmet i olika delar av Stockholm.
Talaren visade en plan över Stockholm med de olika
områden inlagda, där störningarna äro särskilt
framträdande, jämväl angivande störningarnas natur inom
de respektive områdena. Om avsevärt förbättrade
störningsförhållanden kunde åstadkommas, torde
telegrafverket kunna räkna på ca 2 000 nya licenser,
motsvarande ett kapital av ca 20 000 kronor, alltså en
ganska förnämlig affär. Telegrafverket bör emellertid ej
vara ensamt om arbetet för störningarnas avlägsnande
utan även kunna påräkna hjälp från lyssnarhåll. Man
kommer då in på den viktiga frågan om vem som skall
bekosta det hela. Frågan är mycket vidlyftig, men det
är att hoppas på att förslag snart skall framkomma i
sådan riktning, att radiostörningarna faktiskt kunna
avhjälpas.
Ingenjör E. Löfgren: Om det för ett fåtal år
sedan, då sä många nya områden bebyggdes i Stockholm,
hade framkommit förbud mot installerande av
radiostörande apparater utan skydd, skulle dessa områden nu
ej behövt bilda svarta fläckar på ing. Nyströms karta.
Beträffande den av dr Dahlgren anförda goda
skyddsverkan hos likströmsmaskiner ansåg talaren
lindnings-kapaciteten alltför liten för att få en sådan verkan.
Vida större är den av maskinens
accelerationsförhållanden beroende skenbara kapaciteten, men om denna
kan tillgripas som förklaring, överlämnades åt
maskin-teknici att avgöra. Vidare synes det ej vara riktigt, att,
som dr Dahlgren föreslår, väga störningsfrekvenserna
direkt efter den akustiska känslighetskurvan, i det att
mottagarens störningsskydd medföra en väsentligt
minskad känslighet för de högre frekvenserna. De låga
frekvenserna äro avgjort de farligaste.
Ingenjör E. Cronvall: Vi ha nu kommit så långt på
radioteknikens område, att radion är var mans
egendom, men likväl måste man räkna med radiostörningar
från motorer och andra apparater. Visserligen har ett
särdeles förtjänstfullt arbete utförts av
telegrafstyrelsen och Samarbetsdelegationen för utredande av de
tekniska förutsättningarna för störningsfri
radiomottagning, men ändå kvarstår det’ faktum, att radiolyssnarna
trots allt arbete äro i hög grad lidande av störningarna.
Till Radioklubbarnas förbund ha inkommit många
klagomål, främst beträffande spårvägsstörningarna. I
vissa delar av Stockholm omöjliggöra spårvägarna helt
och hållet till och med avlyssning av Spånga. I ett fall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
