Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Augusti 1933 - O. Hellman: Bakelit och bakelitprodukter, deras tillverkning och användning som isolermaterial
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 AUG. 1933
ELEKTROTEKNIK
117
Eldsäkerhet.
Vid en minuts beröring med en l dm lång
bunsen-låga brinner ett prov 30-40 sek., innan det
slocknar.
Värmeisolation.
Delar av bakelitpressmassa ha god
värmeisola-tion, uppgående till 0,15 VE/m °C.
Värmeutvidgning.
Värmeutvidgningskoefficienten är 5 X 10-5 pr
grad C.
Elektriska egenskaper.
Genomslagshållfastheten vid korttidsprov i
rumstemperatur uppgår till ca 40 000 volt vid 5 mm
väggtjocklek. (Vid 30 min. prov. sjunker denna siffra till
lägst 28 000 volt.)
Dielektricitetskonstanten varierar från 5 till 7 och
förlustfaktorn är tg£ 0,04-0,08.
Likströmsgenomgångsmotståndet vid 18-20°C är
över 100 000 000 megohm pr l cm2 elektrodyta och
l cm tjocklek, vid 100°C l 000 000 megohm och vid
160°C 10 000 megohm.
Ytmotstånd, mätt mellan tvenne 100 mm långa
sta-niolbelägg på 10 mm avstånd, är 180000-1000000
megohm, inre motstånd ca 100 000 megohm.
Fig. 5 visar isolationsmotståndet hos bakelit som
funktion av härdningstiden.
Kemiska egenskaper.
Bakelit är beständig mot nästan alla syror, alkalier
och lösningsmedel, såsom utspädd svavelsyra,
saltsyra, svavelsyrlighet, salpetersyra, fosforsyra,
mjölksyra, ättiksyra osv., klorzink, aluminiumklorid,
ammoniak till en betydande grad, kalkvatten,
havsvatten, sodalösningar, bensin, bensol, fotogen,
tri-kloretylen, sprit, azeton, olja och fett.
Däremot är den ej beständig mot natron och
kalilut annat än i starkt utspädd form.
Eygroskopicitet.
Bakelitmasseplattor med lämpligt
mineralfyllnads-ämne upptaga ej vatten och sådana med trämjöl som
fyllnadsmedel endast 0,9-0,10 % efter 24 timmar i
vatten. Färgen är i naturtillstånd brun, men kan
genom tillsatser även göras svart.
Vid kraftiga ljusbågar ha föremål, som innehålla
bakelit, en viss benägenhet till ytförkolning beroende
på den mängd bakelit, som ingår. Ytförkolning är
även beroende på det fyllnadsmedel, som användes,
och vid pressmassor med obrännbara oorganiska
Meg ch’,n
30000
w ooo
10000
5000
1000
100
^oo
500
400 500
Minuter
Fig. 4. Till vänster: Böjningshållfasthet hos tvenne
kvaliteter bakelit som funktion av temperaturen. Till höger:
Böjningshållfasthet hos tvenne kvaliteter bakelit som funktion av tiden
för värmebehandlingen (enl. Römmler).
Fig. 5. Isolationsmotståndet hos fenolharts som funktion av
härdningstiden (härdningstemperatur 95°C).
fyllnadsmedel, asbest, skiffer etc., och som samtidigt
innehålla endast 10-15 % bakelit, är
inträngningsdjupet så ringa, att det ej förorsakar någon
nämnvärd försämring.
Som ett bevis för detta kan nämnas, att sedan två
år tillbaka bakelitmaterial användes för
gnistskär-mar vid växelströmbrytare på statsbanornas
elektriska lok.
Den ytförkolning, som uppstår vid kraftiga
likströmsljusbågar, förorsakar ej större fel, än att
sedan förkolningen borstats bort, gnistskärmen är
bättre än den var ursprungligen.
Alla produkter av bakelit låta sig bearbetas
medelst Svarvning, hyvling, fräsning, borrning och
Slipning samt antaga lätt polering. För tillverkning av
pressmassedelar, som skola besitta alldeles särskilt
hög mekanisk hållfasthet, användes pressmassa, som
innehåller bakelitimpregnerad bomulls- eller linneväv
i mindre stycken. Denna väv inblandas i massan och
pressas på vanligt sätt. Man erhåller därvid
pressdelar med ett slagarbete av 18-21 cmkg/cm2 och
alltså dubbelt så högt som för gjutjärn. De
elektriska och kemiska egenskaperna för dessa äro
desamma som för förut beskrivna pressmassor, under
det att värmebeständigheten ar något mindre eller
omkring 125° C vid långvarig uppvärmning.
Bakelit har fått en mycket stor användning för
tillverkning av skiktade isolermaterial såsom plattor,
cylindrar och rör, som tillverkas av
bakelitimpreg-nerat eller bakelitlackerat papper.
För att en papperskvalitet skall vara lämplig för
impregnering eller lackering fordras vissa
hållfasthetsegenskaper, sålunda en brottgräns av 4,2-4,,5
kg/cm bredd vid en förlängning av 3-31/2 %.
Dessutom skall tjockleken och tätheten vara lika
över hela pappersbanans längd och bredd. Papperet
får ej vara skrynkligt och ej ha ojämna spänningar
samt måste vara jämnt och fast upplindat och skall
före användningen vara väl urtorkat. Oblekt,
olimmat sulfatpapper av 0,08-0,09 mm tjocklek och med
en vikt av 60-70 gr/m2 i torrt tillstånd har visat
sig vara lämpligt för detta ändamål.
Det papper, som skall användas för tillverkning
av isolermaterial med särskilt små förluster, såsom
kondensatorgenomf or ingår,-måste vara tätt och fast
samt svagt glättat, så att det endast upptager en
ringa mängd bakelit, uppgående till 15-20 %.
Lackskiktet har för detta ändamål endast en tjocklek av
0,01-0,02 mm. För tillverkning av cylindrar och rör
samt isolation på axlar och bultar av järn, som
användas i elektriska maskiner och apparater, användes
ett oglättat papper av ungefär samma tjocklek och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
